Implementera en arkitekturstil i större organisationer känns som ett självklart val där det finns större resurser kring både personal och ekonomi. Små och medelstora företag har en svår situation när det finns brist på resurser. Det finns ingen tidigare forskning i Sverige om hur implementering av arkitekturstilen ska skötas när det finns brist på resurser. Därför var syftet med studien att undersöka vilka konsekvenser och åtgärder företag hanterar när de i detta fall ska implementera en tjänsteorienterad arkitektur som arkitekturstil i de affärssystem som levereras. En kvalitativ små N-studie metod användes och det genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter. Med hjälp av en innehållsanalys kunde vi kategorisera de transkriberade intervjuerna i tre kategorier: (1) resursbrist, (2) konsekvenser och (3) åtgärder. Vidare bröts respektive kategori ner i subkategorier, (1) personal och (2) ekonomiska aspekter. Studien resulterade i en omfattande kartläggning av deras svar och i vilken utsträckning de upplevt konsekvenserna av resursbrist. Studien avslutar med en diskussion om respondenternas uppfattning om konsekvenser de måste hantera och vilka åtgärder de använder för att hantera dem. / Implementing an architectural style in larger organizations feels like an obvious choice where there are greater resources of both staff and finances. Small and medium sized companies have a difficult situation when resources are insufficient. No prior investigation in Sweden has been done about how companies manage the architectural style implementation when lacking in resources. Therefore, the aim of the study was to investigate what consequences and measures the company handles when choosing in this case service oriented architecture as the architectural style in the business systems they deliver. A qualitative small n-study method was used combined with semi-structured interviews. Data collection was conducted with four respondents. Using a content analysis, we were able to categorize the transcribed interviews into three categories: (1) lack of resources, (2) consequences and (3) measures. Further, these categories were broken down into subcategories of (1) staff and (2) economical aspects respectively. The study resulted in a sprawling mapping of their responses and the extent to which they experienced consequences of lack of resources. The study concludes with a mapping about the respondents' perception of consequences they have to deal with and what measures they use to handle them.