SOA eller tjänsteorienterad arkitektur har varit bokstavsförkortningen som tagit de flesta med storm de senaste åren. Det har även varit den arkitektur som åstadkommit mest uppståndelse i media. Dock har den i mediala skrifter så gott som uteslutande fått stående ovationer och nästan höjts till skyarna som frälsaren för alla verksamheter, stora som små. Denna studie ställer sig frågande till om medias bild av SOA verkligen stämmer överens med verkligheten samt huruvida SOA kan leva upp till de förväntningar som måttats.Målet med uppsatsen är att fungera som något av en motpol till den positiva kritik som SOA blivit tilldelad. Att få se båda sidor av samma mynt är således något av ett ledord som genomsyrat studien från början till slut. Uppsatsen ska ge läsaren en ingående förståelse av den tjänsteorienterade arkitekturen, samtidigt som den på en mer djupgående nivå tar upp de aspekterna av strategin en funktionsmässigt intresserad person kan tänkas ha. De grundläggande frågorna som vi har försökt besvara är dock hur den mediala framställningen av SOA ser ut samt om verkligheten förhåller sig på ett likvärdigt sätt.Som underlag till studien har en analys gjorts utifrån över två hundra artiklar skrivna av tidsskriften Computer Sweden. Computer Sweden är en av Sveriges största IT tidningar och ägs av International Data Group (IDG). Metod för vald studie är Diskursanalys och är en metod där teorin och empirin är tätt sammanknutna och går in i varandra. Metoden är således mycket lämplig att använda vid undersökningar om synen på, eller föreställningar om något fenomen, i vårt fall den tjänsteorienterade arkitekturen.Resultatet av den genomförda studien blev sju stycken infallsvinklar på Computer Swedens framställning av den tjänsteorienterade arkitekturen. Ett resultat som visar på hur lätt det är att få en skev bild av något om man väljer att inte titta bakom ridån på de rubriker som annars är lätta att fastna i. Resultatet diskuteras sedan och resulterar således i en rad slutsatser. Slutsatser som tar upp vikten av att presentera ett fenomen på ett entydigt sätt så att missuppfattningar inte kan uppstå. Även vikten av att använda ett gemensamt språk till den tänkte målgruppen tas upp tillsammans med en rad andra kriterier för att undkomma missuppfattningar. / Uppsatsnivå: C