This candidate report describes how a group of students can develop a smartphone applicationwithout any prior knowledge in the field. To make the project more realistic there is also a clientwho has requests and wishes regarding the finished product.The document describes the methods used to produce the application and also includesexperiences that the group gained. How the interaction with the client has been performed togain a good understanding of what they wished the product to become is also accounted for.The research questions focus on how the development has proceeded and how one can learnsomething new in a relatively short timespan as a group. / Denna kandidatrapport redogör för hur en grupp studenter kan utveckla ensmartphoneapplikationutan några tidigare kunskaper inom applikationsprogrammering. För attfå uppdraget mer verklighetsanknutet finns det även en kund som har önskemål kring denslutgiltiga produkten.I dokumentet beskrivs det vilka metoder som använts för att ta fram applikationen och vilkaerfarenheter som gruppen tagit del av. Det beskrivs även hur interaktion med kunden hargenomförts för att få en bra bild av vad denne önskade. Frågeställningarna fokuserar på hurutvecklingen gått tillväga och hur man som grupp kan lära sig något nytt under relativt kort tid.

<p>Det här arbetet har med hjälp av en kvalitativ undersökning tagit fram framgångsfaktorer för parprogrammering. Detta har genomförts med hjälp av intervju samt enkätundersökningar med sex respondenter. Då litteraturen inte behandlar hur parprogrammering kan bli framgångsrikt har detta arbete haft som syfte för att göra detta. Resultatet har kategoriserats i fyra nivåer. Exempel på framtagna framgångsfaktorer är att:</p><p>• ledningen måste införskaffa kunskaper om parprogrammering</p><p>• projektledaren uppmuntrar till byte av par ofta</p><p>• projektdeltagarna är öppna och mottagbara för konstruktiv kritik</p>

Syftet med arbetet var att ta reda på om den ökade tidsåtgången som parprogrammeringen leder till uppvägs av de fördelar som den genererar i jämförelse med enskild programmering där arbetet delas mellan två programmerare och sedan integreras. I arbetet presenteras resultatet från en enkätundersökning som sju personer från fyra olika företag i Sverige har besvarat. Samtliga personer som besvarat enkäten har arbetat både med enskild programmering och parprogrammering. Vårt arbete bidrar till forskningsområdet programvaruteknik som intresserar sig för mjukvaruutvecklingsmetoder. På senare tid har detta forskningsområde också intresserat sig för lättrörlig mjukvaruutveckling där utvecklingsmetoden Extreme Programming (XP) ingår. XP tillämpar parprogrammering och är en mjukvaruteknisk metod som har att göra med klassisk mjukvaruteknik som bl.a. utgår ifrån kodkvalite och samspel mellan utvecklare. (Rittenbruch m.fl, 2002) I den litteratur vi läst har det presenterats en undersökning som gjorts i USA om parprogrammering. I den konstaterades att detta arbetssätt ger en ökad tidsåtgång och det framkom också ett antal fördelar med att programmera i par. Vi har utgått ifrån tidsåtgången och fördelarna när vi gjorde vår enkätundersökning. Vi fann att vår undersökning styrker de fördelar som finns med parprogrammering, men däremot bekräftar inte undersökningen att tidsåtgången ökar. Samtliga i undersökningen tycker att kodkvalitén förbättrats, dvs bättre struktur och design samt mindre fel på koden. Sammanhållningen och kommunikationen har blivit bättre och fler programmerare är involverade i samma kod. Detta innebär att projektgruppen inte påverkades så mycket när en person lämnar projektet. Det har också framkommit att parprogrammering inte är lämpligt att använda vid enklare uppgifter.

Det här arbetet har med hjälp av en kvalitativ undersökning tagit fram framgångsfaktorer för parprogrammering. Detta har genomförts med hjälp av intervju samt enkätundersökningar med sex respondenter. Då litteraturen inte behandlar hur parprogrammering kan bli framgångsrikt har detta arbete haft som syfte för att göra detta. Resultatet har kategoriserats i fyra nivåer. Exempel på framtagna framgångsfaktorer är att: • ledningen måste införskaffa kunskaper om parprogrammering • projektledaren uppmuntrar till byte av par ofta • projektdeltagarna är öppna och mottagbara för konstruktiv kritik

Distributed methods of working with software development grow larger each and every day. One of these methods is distributed pair programming. The problem is that because of the large amount of different tools there is to choose from when working remotely, it may be difficult for developers to know what they should pick, in order for their work to be as effective and enjoyable as possible, when working with distributed pair programming. This thesis investigates how different tools and practices used when working with distributed pair programming has been experienced previously by people working or studying in areas related to software development. Further the goal is to also provide recommendations about what tools and practices should be used for future work with distributed pair programming. From the results of this thesis the following recommendations could be made. Discord is recommended for communication if the use of face cam is not very important, and Zoom is recommended if it is. These tools are also recommended for screen sharing. For code sharing Git should be used, and it is also strongly recommended that the developers get comfortable with using Git as early as possible. For a shared text editor Visual studio live share or Teletype for Atom is recommended, however one should not put to much work into making the shared text editor function, since this does not necessarily have a large positive impact on the development. / Användning av distribuerade metoder under mjukvaruutveckling ökar för var dag. En av dessa metoder är distribuerad parprogrammering. Problemet är att på grund av den stora mängd olika verktyg som finns att välja bland när man arbetar på distans, så kan det vara svårt för utvecklare att veta vilka verktyg de bör välja, för att deras arbete ska vara så effektivt och en så bra upplevelse som möjligt, när de arbetar med distribuerad parprogrammering. Denna uppsats undersöker hur olika verktyg och metoder som används vid arbete med distribuerad parprogrammering upplevs av utvecklare som arbetar med eller studerar inom ett fält relaterat till mjukvaruutveckling. Målet är att ge rekommendationer om vilka verktyg och metoder som bör användas i framtiden när man arbetar med distribuerad parprogrammering. Från resultatet i denna uppsats kunde följande rekommendationer göras. Discord rekommenderas för kommunikation ifall utvecklarna inte känner starkt behov av att kunna se varann, och Zoom rekommenderas ifall utvecklarna känner att dem har ett stort behov av detta. Dessa verktyg rekommenderas även för skärmdelning. För koddelning så rekommenderas Git, och det rekommenderas även starkt att utvecklarna lär sig detta så tidigt som möjligt. För en delad textredigerare så rekommenderas Visual studio live share eller Teletype för Atom, men utvecklarna bör inte lägga för mycket tid på att försöka få detta att fungera, då detta inte nödvändigtvis har en stor positiv inverkan på arbetet.

I have in this case study evaluated advantages and disadvantages with mob programming, at a IT-company called CGM (CompuGroup Medical LAB AB), in Borlänge, Sweden. Mob programming is new way to work with computer code creation or system maintenance. A group of developers works together to solve problems, like computer bugs. Only one person sits at the keyboard at one time. Like an evolution of pair programming. I have interviewed a selected number of staffs at CGM. What are the pros and cons with mob programming for information systems engineers? I have also conducted a test, with university students that study information systems science at Dalarna University. The students tested to solve a problem with mob programming, and then evaluated the test in a questionnaire. / Jag har i denna fallstudie utvärderat för- och nackdelar med mobprogrammering, vid företaget CGM (CompuGroup Medical LAB AB), Borlänge, Sverige. Mobprogrammering är ett nytt sätt att arbeta med systemutveckling där flera personer arbetar tillsammans i en för att lösa problem, som ex. buggar i datorprogram. Endast en person sitter vid tangentbordet åt gången. Det är en vidareutveckling av parprogrammering. I studien så jag intervjuat personal vid CGM. Vilka för- och nackdelar finns det med mobprogrammering för systemutvecklare? Jag har fått fram flertal fördelar samt nackdelar med mobprogrammering. Jag har även för att få fler synvinklar genomfört ett test med systemvetenskapsstudenter vid Högskolan Dalarna. Studenterna har testat mobprogrammering för att lösa ett problem och analyserade sedan testet med frågeformulär.

Syftet med den här rapporten är att beskriva utvecklingen av en webbapplikation för konkurrentanalys. Rapporten baseras på fem frågeställningar som berör produktens värde för kunden, gemensamma erfarenheter från projektet, användning av en systemanatomi, integration av separat utvecklade moduler samt anpassning av den agila projektstyrningsmetodiken Scrum. Projektet utfördes av sju studenter under 19 veckors tid med Scrum som projektstyrningsmetodik. Systemet har utvecklats utifrån en modulär modell och består av fem moduler; två API-moduler, en affärslogikmodul, en visualiseringsmodul samt en server. Detta tillvägagångssätt valdes för att underlätta utvecklingen om till exempel delar av mjukvaran behövde bytas ut. Värde för kunden skapades dels genom att utveckla systemet utifrån en modulär modell, men även genom noggrann dokumentation av kod och framställning av en användarmanual till kundens förfogande. De viktigaste gemensamma erfarenheter som togs med från projektet var vikten av öppen kommunikation inom gruppen samt att vara tydlig vid dialog med kund. Användandet av en systemanatomi gav enkelt en översikt över systemet, men eftersom det inte är en lika vedertagen modell som en designskiss i form av UML-diagram kan det försvåra vid verifikation med kund. För att underlätta integration av separat utvecklade moduler följdes en greningsmodell inom versionshantering och utvecklingen utfördes i par för att sprida kunskap. Slutligen applicerades en modifikation av projektstyrningsmetodiken Scrum, med influenser av parprogrammering och Kanban-tavla, på projektet.

Denna rapport visar hur man kan designa ett generiskt ramverk över HTTP/JSON för textredigerings-/programmerings-samarbete över internet. Ramverket implementeras i form av en server, en webbklient och ett insticksprogram i en textredigerare. Prestandan samt användarupplevelsen av implementeringen utvärderas och vi kommer fram till att implementationen fungerar och känns till stor del naturlig att använda. Prestandan skulle kunna blir bättre genom att minska belastningen på servern genom att optimera samt flytta delar av den designade algoritmen ut till klienterna. Ramverket gick att använda men saknade många hjälpmedel för att användaren bättre skulle kunna kommunicera genom samarbetsverktyget. Designen är kort sagt mer generisk än andra liknade samarbetssystem, men samtidigt saknas många väsentliga funktioner, vilket öppnar för framtida utbyggnader av verktyget.

Bakgrund Parprogrammering och mobbprogrammering är samarbetsinriktade programutvecklingstekniker där utvecklare arbetar tillsammans för att lösa problem. Fördelarna inkluderar förbättrad kodförståelse, minskad defektfrekvens och kunskapsöverföring. Mobbprogrammering involverar en hel grupp av programmerare som samarbetar med samma kod. Båda metoderna leder till ökad produktivitet och kunskapsbreddning bland utvecklarna. Dessa metoder undersöktes i samarbete med Trafikverket för att förbättra förståelsen av deras effektivitet inom olika utvecklingskontexter. Syfte Vilka styrkor och svagheter upplever utvecklare med par-, mobb- och soloprogrammering inom nyutveckling och förvaltning? Metod Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer och en enkät. Urvalet för intervjuerna gjordes av vår handledare på Trafikverket, som valde personer med erfarenhet av parprogrammering. (Enkäten skickades ut till 205 utvecklare och vi fick 23 svar, vilket motsvarar ensvarsfrekvens på 11,2%.) Analys Resultatet visar att utvecklare hade störst preferens för att programmera ensam i nyutveckling (43%) samt i förvaltning (35%).Undersökningen visade även att (82%) ser kompetensspridning som en anledning att använda sig av par- eller mobbprogrammering. Slutsatser Styrkorna med soloprogrammering är att det oftast går snabbare att utveckla, utvecklaren kan jobba mer självständigt och efter sina egna preferenser. Styrkorna med par- och mobbprogrammering är att kodkvaliteten ökar och förmågan att sprida kunskap. Oftast går det snabbare att lösa problem i par och mobb. Svagheterna med par- och mobbprogrammering är att det krävs fler resurser och det kan ta längre tid att göra framsteg. Följder Resultatet av denna undersökning kan vara till nytta för organisationer som använder eller överväger att använda par- eller mobbprogrammering som metod för utveckling, och bidra till att optimera deras utvecklingsprocesser. / Background Pair programming and mob programming are collaborative software development techniques where developers work together to solve development problems. The benefits include improved code understanding, reduced defectrates, and knowledge transfer. Mobprogramming involves an entire team of programmers collaborating on the same code. Both techniques lead to increased productivity and knowledge sharing among developers. These techniques were investigated in collaboration with Trafikverket to improveunderstanding of their effectiveness in different development contexts. Aim To find out what strengths and weaknesses developers experience with pair programming, mob programming and solo programming in the contexts of new development projects and maintenance. Method The data collection involved semi-structured interviews and a survey. The selection for the interviews was done by our supervisor at Trafikverket, who chose individuals with experience in pair programming. The survey was distributed to 205 developers, and we received 23 responses, resulting in a responserate of 11.2%. Analysis The result shows that developers had the greatest preference for programming alone in new development (43%) and in maintenance(35%). The survey also showed that (82%) see the spread of skills as a reason to use pair or mob programming. Conclusions The strengths of solo programming include faster development, the ability for developers to work independently and according to their own preferences. The strengths of pair and mob programming include improved code quality and knowledge sharing. Problem-solving is often faster in pair and mob programming. The weaknesses of pair and mob programming include the need for more resources and potentially longer time to make progress. Implications The results of this study can be beneficial for organizations that currently use or are considering adopting pair programming or mob programming as a development method. It can contribute to optimizing their development processes and improving their overall outcomes.

Parprogrammering (PP) är en utvecklingsmetod där två personer delar en dator och arbetar sida vid sida. I denna uppsats undersöks vilka effekter PP innebär för verksamheten och vilka framgångsfaktorer som främjar PP. Dessutom undersöks hur kommunikation bör utövas i samband med PP. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för undersökningen är sammansatt av tidigare forskning om PP och psykologisk teori om kommunikation. Detta undersöks med en kvalitativ metod med material från fem gruppintervjuer. Utvalda respondenter kommer från företag som aktivt använder agil utveckling och PP. Undersökningen finner att en mängd av den tidigare forskningens effekter, framgångsfaktorer och riktlinjer kan bekräftas samtidigt som flera nya upptäcks. Undersökningen bekräftar bland annat att det råder oenighet kring huruvida PP leder till kortare utvecklingstid, att god kommunikation är en central del av PP och att självständiga team är främjande för PP. Vidare följer en diskussion om författarnas tankar kring samtida användning av PP. / Pair programming (PP) is a method for software development where two individuals share one computer and work side by side. This essay examines PP with regards to its effects and success factors. The essay also investigates how participants should communicate to achieve successful PP. The theoretical framework consists of previous research on PP and psychological theory on communication. This is examined with a qualitative method with material from five group interviews. The selected respondents come from software development companies that actively use agile methods and PP. The analysis concludes that several effects, success factors and guidelines from previous research are confirmed while some new are discovered. The discoveries include that there exists a disagreement about the effect on development time, that good communication is central for PP and that self- organizing teams are key for PP. Furthermore is a discussion by the authors on the contemporary use of PP.