<p>Essay in political science, D-level, by Samanta Pudic´, spring semester 2009. Tutor: AlfSundin. “Implementation of a job guarantee for young people. - A study on the struggleagainst unemployment at the municipal level”</p><p>The purpose of this dissertation is to examine if municipalities could affect theimplementation of labour market policy measures to reduce unemployment among youngpeople. To be able to say something about the implementation process I have been using fourmunicipalities as examples- a large and a small community with the Social Democrats as themajority party and a large municipality and a small municipality in which the Center Party hasstrong position. In this study four politicians who work in each municipality have beeninterviewed and four municipal officials who are responsible that job guarantee for youngpeople is implemented.</p><p>To compile empirical material, analyze and bring to a conclusion seven conditions and ananalysis model have been designed. This study is a qualitative study focusing on how a jobguarantee for young people at local level is taken to tackle unemployment among youngpeople. Based on the generalized analysis is investigated if there are trends and patterns in theselected municipalities in order to present general aspects that could also say something aboutthe nearby municipalities.</p><p>The answers to my research questions are that there is no pattern to suggest that partypolitical dimension or size of municipalities would have an impact on how municipalities areimplementing job guarantee for young people.</p>

Under tonårstiden förändras relationen mellan förälder och tonåring. För att en sådan förändring ska kunna ske behöver tonåringen ha tillgång till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förändring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras föräldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i åldern 15-20 år och sju föräldrar. Ungdomarna hade olika rörelsehinder, synskador och kognitiva funktionshinder. Data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade varierande möjligheter till förändring. Flera hinder kunde identifieras. Kamratrelationer var ett problematiskt område, oavsett funktionshinder, likaså möjligheten till beslutsfattande. Vidare fanns tendenser till överbeskydd och infantilisering, såväl från föräldrarnas sida som från samhället. Resultaten diskuterades utifrån tanken att samhällets syn på funktionshinder försvårar föräldrarnas strävan att göra ungdomarna självständiga. Inlärningsteorier användes som teoretisk ram för förståelse av olika förhållningssätt. Slutligen diskuterades hur föräldrar på olika sätt kan medverka till att relationen förändras.

I detta arbete har vi försökt att se till arbetsökande ungdomars och ungdomsarbetsföremedlares perspektiv i Halmstadskommun - Vi vill se på hur arbetsförmedlarens yrkesroll påverkar mötet parterna emellan. För att göra detta har vi först och främst undersökt arbetsförmedlarens respektive de ungas situationer var för sig då de står inför ett möte med varandra, för att sedan kunna se till vad som sker då de möts. Vi har använt oss utav både kvantitativ och kvalitativ metod i vår studie, då de kändes som nödvändiga komplement till varandra i vår strävan efter att finna svar på vår frågeställning. Resultaten av vårt arbete visar oss att arbetsförmedlarna och de arbetssökande till viss del upplever ett hinder i mötet mellan dem, bland annat genom det byråkratiska systemet. Vägen till vårt resonemang kan ni följa genom uppsatsen.

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrån en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhållanden till delaktighet, ansvar och demokrati på 2000-talet. Resultaten visar på att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige när det gäller ungdomsfrågor. Flera ungdomar upplevde ansvaret inom Ungdomens hus som ett låtsasansvar. Det viktigaste hos dessa informanter var att få ta eget ansvar i deras vardag. För att unga ska kunna påverka bör vuxna lyssna, i annat fall mists intresset. Överlag ses demokrati som otydlig, intresset för politik i denna studie ses både positivt och negativt. I en demokrati upplever informanterna nya sätt för sitt samhällsengagemang. Den största brist på delaktighet upplever de informanter som inte var aktiva i ungdomsrådet eftersom det saknades information. Dessa resultat stöds av Bourdieus teorier och begrepp.

Syftet med denna studie är att undersöka olika betraktelser av hälsa. Anledningen till att vi valt att göra denna studie är för att vi anser att hälsa är ett ämne det samtalas mycket om vad gäller undervisningen i skolan. Vi ställer oss frågande till om ungdomars syn på hälsa och det som idrottsämnet bidrar med när det gäller hälsoundervisningen är densamma.   Forskning visar att det patogena perspektivet dominerar vad gäller hälsoundervisningen i skolan. Historiskt sett kan man också se att ämnet idrott och hälsa alltid präglats av fysisk aktivitet, något som tycks vara det mest framträdande i undervisningen även idag. Mikael Quennerstedt (2006) hävdar att idrottsämnet bör anta ett mer salutogent perspektiv på hälsa där både det fysiska, psykiska och sociala har en inverkan på välbefinnandet. Aron Antonovsky (1991) har utvecklat en teori om känsla av sammanhang (KASAM) där det salutogena perspektivet bör betraktas som avgörande för att förstå en persons hälsa och hälsoutveckling.   Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervju metod när vi intervjuar sex ungdomar angående deras betraktelse av hälsa. Denna metod valdes eftersom vi vill få en djupare inblick av ungdomars betraktelse av hälsa och ha möjlighet att ställa följdfrågor. Vi har även använt oss av en textanalys för att undersöka hur hälsoundervisningen uttrycks i kursplanen samt bedrivs i skolan.   I resultatredovisningen samlas vissa citat utifrån de svar vi tycker har störst betydelse för studien. De svar/citat som framkommer under intervjuerna tolkar vi enligt den hermeneutiska vetenskapsansatsen och analyserar utifrån tidigare forskning och bakgrund om ämnet. Resultatet visar att ungdomarna betraktar hälsa som något fysiskt där kost och motion är det centrala. Enligt vår analys överensstämmer ungdomarnas syn med det undervisningen i ämnet idrott och hälsa påvisar.

I syfte att undersöka hur ungdomars bakgrund påverkar deras arbetsvärderingar genomfördesen kvantitativ undersökning med datamaterial hämtat från Ungdomsstyrelsens Attityd- ochVärderingsstudie från 2007. Genom att använda Herzberg’s tvåfaktorsteori som utgångspunktanalyserades datamaterialet utifrån två dimensioner av arbetsvärderingar och med hjälp avlinjär regressionsanalys. Resultatet visar att ungdomars kön och födelseland samt egna ochfaderns högsta avslutade utbildning är de viktigaste bakgrundfaktorerna som påverkar hurderas arbetsvärderingar ser ut. Olika bakgrundsfaktorer tenderar också att påverka de olikadimensionerna av arbetsvärderingarna på olika sätt.

No description available.

En trekant?– En kvalitativ studie om medias eventuella påverkan på ungdomars attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Högskolan i Halmstad. Simon Lindgren (2005) menar att vi allt mer tar till oss och tolkar vår verklighet genom media, den uttrycker liksom bidrar till formandet av våra attityder, tankar och livsstilar. Sexualitet, intima relationer, kvinnlighet och manlighet tänker och uttrycker vi inte helt individuellt. Utan samhället har normer och regler som formar vårt sexuella beteende och våra önskningar (Hedmius, 2000). Vårt syfte med studien är att lyfta fram om den kunskap som förmedlas via media till ungdomar påverkar dessa ungdomars tankar och attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Studiens frågeställning lyder: Finns det tydliga kopplingar mellan ungdomars tankar och attityder kring sexualitet, intima relationer, manlighet och kvinnlighet, och medias presentationer av sexualitet, intima relationer, manlighet och kvinnlighet? För att avgränsa studien har vi valt medieutbudet från Veckorevyn, Slitz, Tv3, Tv4 och kanal 5. Studiens empiriska material har samlats in via fyra fokusgrupper med ungdomar i artonårsåldern. Vi har bland andra valt Peter L. Berger och Thomas Luckmans (2003) socialisationsteori och Yvonne Hirdmans (2004) genuskontrakt som analysverktyg. Vårt resultat visar att medias presentationer av manlighet, kvinnlighet, sexualitet och intima relationer påverkar ungdomarna. Media som vi tagit del av upprätthåller ofta traditionella föreställningar, som bidrar till formandet av tankar och attityder kring sexualitet, manlighet och kvinnlighet. Dock påverkar nog även andra socialisationsagenter ungdomarna, så som familj, kompisar och skola.

Under vår praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras åsikter och tänkesätt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrån detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner använder för att få fram en dialog med ungdomar. För att besvara vår frågeställning begränsade vi oss till en kommun, Botkyrka. Syftet är att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun använder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom. Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie baserad på intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjänstemän och politiker utifrån tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsområdet. Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del är strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhälliga debatten främst som remissinstans. Skolan är då en central länk mellan kommun och ungdom, eftersom det är här informationen kan spridas och nå den enskilda individen. För att få en balans i kommunikationen måste det finnas ett tydligt samarbete mellan kommun och skolledning samt att ungdomarna behöver en budbärare som står på deras sida för att stödja och lotsa. För att kommunen ska kunna tillvarata ungas åsikter, tankar och idéer ligger det i deras intresse att göra en ekonomisk prioritering beträffande arenor där ungdomar kan få uttrycka sig. Det handlar om att se ungdomar som en investering samt en kraft för samhället. Utifrån valda teorier är ungdomsfulläktige, Alby ungdomsråd och barnombudsmannen kommunikationsstrategier och beroendevariabler för att kommunikationen ska fungera mellan kommun och ungdom.

The intention of this thesis is to increase awareness of how young people themselves see their friendship relations. What is it that happens in spontaneous and voluntary relationships between young people, and how do they see the others and themselves on the basis of their relations to each other? A knowledge of these views and the mechanisms behind them may help the adults, also the counsellors, to promote growth and learning in adolescents. The study builds on the research question: How do young people, aged 18 - 22 years, experience friendship and friends from their point of view? The empirical material has been collected by using Q-methodology. In the survey 44 youngsters conducted a Q-sorting, where they sorted 36 statements about friendship according to following sorting condition: Sort the items from your own point of view as the person you are. The subjective experience of participants thus forms the basis for sorting, analysis and further interpretation of the results. A factor analysis of the material revealed three factors representing three possible views on how adolescents experience relationships with friends. There were many similarities in these three views but also large differencies. Factor 1 prefers close and secure relationships with old good friends, factor 2 likes to meet new people and make new experiences and factor 3 thinks it is best to consider carefully and speak up if something does not work as it should, whether old or new friends. These findings are set in the context of relevant theory and discussed thoroughly. / Formålet med denne masteroppgaven er å bidra til økt bevissthet om hvordan ungdommer sjølv opplever vennskapsrelasjonene sine. Hva er det som skjer i spontane og frivillige relasjoner mellom ungdommer og hvordan ser de på de andre og på seg sjølv med utgangspunkt i relasjonene til hverandre? En viten om disse synspunktene og mekanismene bak dem kan hjelpe de voksne, også rådgivere, til å fremme vekst og læring hos ungdommer. Studien bygger på forskningsspørsmålet: Hvordan opplever ungdommer i alderen 18 - 22 år vennskap og venner fra ståstedet sitt? Det empiriske forskningsmaterialet er samlet inn ved bruk av Q-metodologi. I undersøkelsen gjennomførte 44 ungdommer en Q-sortering, der de sorterte 36 utsagn om vennskap etter sorteringsbetingelsen: Sorter utsagnene ut fra ditt eget ståsted som den personen du er. Det er de subjektive opplevelsene til deltakerne som derfor danner grunnlaget for sorteringa, analysen og den videre tolkinga av resultatene. Gjennom en faktoranalyse av materialet ble det avdekket tre faktorer som representerer tre mulige syn på hvordan ungdommer opplever relasjonene til venner. Det var mange likheter i de tre synene, men det var også store ulikheter. Faktor 1 foretrekker nære og trygge relasjoner til gamle, gode venner, faktor 2 liker å bli kjent med nye mennesker og gjøre nye erfaringer og faktor 3 syns det er best å vurdere nøye og si fra hvis noe ikke fungerer som det skal, uansett om det gjelder gamle eller nye venner. Disse funnene blir satt i sammenheng med relevant teori og drøftet nøye.