I detta arbete har vi försökt att se till arbetsökande ungdomars och ungdomsarbetsföremedlares perspektiv i Halmstadskommun - Vi vill se på hur arbetsförmedlarens yrkesroll påverkar mötet parterna emellan. För att göra detta har vi först och främst undersökt arbetsförmedlarens respektive de ungas situationer var för sig då de står inför ett möte med varandra, för att sedan kunna se till vad som sker då de möts. Vi har använt oss utav både kvantitativ och kvalitativ metod i vår studie, då de kändes som nödvändiga komplement till varandra i vår strävan efter att finna svar på vår frågeställning. Resultaten av vårt arbete visar oss att arbetsförmedlarna och de arbetssökande till viss del upplever ett hinder i mötet mellan dem, bland annat genom det byråkratiska systemet. Vägen till vårt resonemang kan ni följa genom uppsatsen.

Nyckelord: Värmlands ishockeyförbund, byråkratisering, specialisering, profesionalism, institutionell teori. Bakgrund: I Starks studie framkommer det att tre framträdande trender präglade Svensk ishockey mellan 1920-1972, byråkratisering, specialisering och profesionalism. Det finns däremot ingen undersökning som visar om dessa trender är samma för Värmländsk ishockey under 1960-1980, det är det undersökningen ska ta reda på. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera Värmländs ishockeyförbunds verksamhet under åren 1960-1980, med utgångspunkt i begreppen profesionalisering, specialisering och byråkratisering och med den instutionella teorin (se vidare kap 1.4) som analysram. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ innehålsanalys och gick igenom 159 mötesprotokoll för att sedan analysera innehållet. Resultat: De frågor som var betydande och återkommande inom Värmländsk ishockey berörde främst den bristande kvaliteten på domarinsatser, processen av kommersialisering inklusive sponsring och reklam, samt främjandet av ishockey inom distriktet. Studien konstaterade att det fanns tendenser att följa Starks trender av byråkratisering, specíalisering och profesionalism. Trots detta påvisade studien att det återstod en lång väg innan ishockeyn i regionen skulle kunna nå den nivå och utveckling som vi ser idag.

Denna studie syftar till att undersöka yrkesrollen sportchef i svensk elitfotboll och rollens arbetsbeskrivning. Dessutom avser studien skapa en överblick över hur professionalisering har påverkat sportchefen. I och med att det saknas specifika svenska studier kring yrkesrollen är målsättningen att skapa en förståelse kring frågeställningen och en tydligare vetenskaplig inblick. Studien utgår ifrån tidigare forskning i ämnet och hänvisar till flertalet vetenskapliga artiklar, detta för att få en så överskådlig bild som möjligt. Av den tidigare forskningen har sex analytiska verktyg skapats som sedan appliceras i analysen för att avgöra på vilket sätt professionaliseringen har påverkat sportchefsrollen. För att skapa dessa verktyg har kännetecken för byråkratisering och kommersialisering även använts då det finns likheter med professionaliseringen. För att genomföra studien har tolv intervjuer gjorts, varav sex respondenter är/har varit verksamma sportchefer på elitnivå medan de övriga sex är anknutna till sportchefsrollen. Analysen har resulterat i slutsatsen att sportchefsrollen innefattar vissa återkommande uppgifter men att rollen skiljer sig beroende på organisation och förutsättningar. Professionalisering har bl.a. bidragit med specialisering, större utrymme för externa aktörer samt större krav på utbildning för sportchefen.