This study aims to make out, which notions and ideas about gender and sexuality that comes into expression in the description of the deviant youth. This study is a narrative analysis, based on a queer theoretical approach. The queer theory directs attention to the normative frameworks on gender and sexuality. Queer theory also illustrates the relationship between the normative and what is considered abnormal/deviant. The study's empirical basis is 8 legal texts, legal documents formed in a Swedish context, which include the welfare state´s judiciary and social services. The legal documents are concerning the social services care of deviant youth, based on the law that gives them  right to force care and treatment on anti-social youth. The study aims to examine the legal documents from a narrative analysis; in the way the story of the young is portrayed and what type of norms about gender and sexuality that emerges from that story. The study’s result, although based on a content of 8 legal texts, is a finding of a one-sided story about the antisocial youth, depending on the youth´s gender. These findings are portrayed in what the study entitles: The damaged girl and The dangerous boy. These categories are used to illustrate in what way the social welfare system and judiciary constructs the way boys and girls may differ from the norm standards about gender and sexuality. The standard-setting institutions tend to retain the description of the young, despite the youngster's counter-stories, in which the young states their awareness of their normative violations. In conclusion the social welfare system and the judiciary, has the authority to construct the story about the deviant youth; a story that is constructed to legitimize the social institutions intervention in the care of antisocial youth.

När en grafisk profil för en spännande ny internationell webbtidning för ungdomar skall göras är det viktigt att tänka på hur färg och form påverkar våra känslor. Experiment med färg som har gjorts av ledande färgpsykologer och färgvetare som Goethe, Itten, Lüscher och Karl Ryberg bevisar att färg har en stor psykologisk påverkan på människan. Internet är ett väldigt effektiv kommunikationsmedium och för att kommunicera effektivt är det inte bara orden, utan även färgerna och formerna på webbsidorna som skall vara väl genomtänkta. Vilka färger kopplar ungdomar i Sverige och Chile ihop med vissa känslor? Vilka former kopplas ihop med samma känslor? Svaren på de frågorna sammanställdes och analyserades efter svaren på en enkät om färg och form som delades it till två högstadieskolor i Borlänge, Sverige och en i Santiago, Chile.

Denna uppsats handlar om hur den kommunala verksamheten Bojen kan påverka livskvalitén för familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD och Asperger syndrom. Intervjuer har genomförts med ungdomar och föräldrar som är knutna till verksamheten. Därefter har materialet analyserats med hjälp av teoretiska begrepp som KASAM (känsla av sammanhang), socialt stöd/sociala nätverk och empowerment. Resultatet visar på vilken betydelse verksamheten har för den enskilda individens livssituation, samt hur förbättrade förutsättningar kan göra skillnad för ungdomarnas framtid. Exempelvis kan utvecklade färdigheter och rätt verktyg gynna Bojens deltagare för att klara sig även i sociala sammanhang som inte är anpassade till deras svårigheter.

Bakgrund: Diabetes är en alltmer vanligt förekommande sjukdom bland barn i Sverige. Behandlingen är livslång och syftar till att barnet skall leva ett så normalt liv som möjligt. Det är sjuksköterskans uppgift att stötta barnet genom sin sjukdom.   Syfte:  Syftet  med  denna  litteraturöversikt  är  att  skapa  en  överblick  av  befintlig  forskning inom  området  barn  och  ungdomar  i  skolåldern  med  typ  1  diabetes  (T1DM)  och  deras upplevelser  av  mötet  med  sjuksköterskan.  Speciellt  kommer  studien  att  fokusera  på  den vårdande relationen mellan barn och sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie genomfördes i vilket fjorton vetenskapliga artiklar inom liknande ämnesområde analyserades. Artiklarna söktes och valdes systematiskt ut utifrån formulerade sökord i databaserna Medline, Cinahl with fulltext, Pubmed och Academic Search Elite. I analysen bearbetades artiklarna utifrån studiens syfte och redovisas som ett sammantaget resultat.   Resultat: Sjuksköterskans uppgift i diabetesvården är att stötta, förmedla och undervisa barnet med diabetes mellitus typ 1. Resultatet påvisar att barnen upplever brister i mötet med sjuksköterskan. Konklusion: Denna studie kan leda till att sjuksköterskor uppmärksammar de brister som barn med diabetes mellitus typ 1 upplever i mötet med sjuksköterskan. Det är av stor vikt att sjuksköterskor håller sig uppdaterade avseende forskning som bedrivs och att de ser varje möte som en möjlighet till att stärka barnet i sitt sjukdomstillstånd och hjälpa barnet till att leva ett så normalt liv som möjligt.

När ska man egentligen börja med styrketräning för barn och ungdomar? Många ställer sig denna fråga, men kan inte svara på den. I denna kvantitativa enkätstudie undersöker vi hur det står till med kunskaperna om styrketräning för barn och ungdomar hos handbollstränarna i Småland-Blekinge Handbollsförbund. Går det att urskilja några likheter eller skillnader i kunskaperna om styrketräning i förhållande till tränarnas utbildningsnivå? Resultatet visar att det finns en viss skillnad mellan de utbildade tränarna och de tränare som saknar en formell tränarutbildning från Svenska Handbollsförbundet. De tränare utan utbildning har sämre kunskaper inom området än de tränare som har genomgått någon av de stegutbildningar som finns. Kunskaperna är dock generellt sett goda hos tränarna, men den största delen av dem efterfrågar ytterligare kunskaper och ett större avsnitt träningslära under tränarutbildningarna som genomförs. De tränare som gått de högre stegutbildningarna är i större grad nöjda med de kunskaper de har jämfört med de tränare som genomgått de lägre stegen. Studiens resultat visar i likhet med ”Idrotten Vill” från RF, att det är viktigt att ledare inom barnidrotten har grundläggande kunskaper om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Enligt vår studie visar det sig att tränarna som har deltagit i studien har goda kunskaper om, i varje fall om den fysiska utvecklingen.

I min studie har jag undersökt vilka uppfattningar idrottande ungdomar har om kost och dess påverkan på prestation. De frågeställningar studien sökt svar på är: vilken målsättning har ungdomarna med sitt idrottande? Hur beskriver de sin måltidsplanering inför träning och tävling? Hur och från vilka tar de till sig råd och information om kost och kostråd? Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med åtta stycken idrottande ungdomar i åldern 17 – 18 år, fyra flickor och fyra pojkar. Alla data har behandlats utifrån ett genusperspektiv och då främst genom begrepp som genusordningen och principerna isärhållande och hierarkisering. Resultatet visade att det finns ett samband mellan vilka mål ungdomarna har med sitt idrottande och hur mycket de tränar. Ett antal av informanterna hade klara mål med sitt idrottande medan några andra hade visioner. Majoriteten av informanterna uppfattade själva att de hade en bra kosthållning, måltidsplanering och sund syn på kost. Samtliga informanter hade en klar och bra uppfattning om vad bra kost innebär. De hade en uppfattning om att de själva åt bra och att deras sätt var det optimalaste för just dem och för nivån på deras idrottande. Dessutom framkom det att de inte åt ”skräpmat” eller sötsaker i samma utsträckning som sina inaktiva klasskamrater gjorde. Det framkom i studien att det fanns olika ”rådgivare” om kost som informanterna fick kostråd av men några la in sin egen värdering i rådet innan de beslutade att följa kostråden eller att avstå. Vad som också framkom tydligt var att samtliga informanter åt en kolhydratrik måltid 2 – 4 timmar innan träning eller match men varför de gjorde det visste de inte riktigt. Endast ett fåtal av informanterna kunde dock beskriva exempelvis kolhydraternas funktion för kroppen och dess påverkan på prestationen.

Studien är en kvalitativ forskning där syftet är att undersöka bakomliggande faktorer och motiv till varför vissa unga män faller in i ett kriminellt beteendemönster och upprätthåller detta beteende. De faktorer denna studie undersökt är de sociala faktorer som bland annat är familj och vänner. För att uppnå undersökningens syfte och svara på dess frågeställningar intervjuades 6 unga män i åldrarna 15-25 år som har en kriminell livsstil. I resultat- och analysdelen presenteras det material vi samlat in och som även kopplas till de teorier som använts i denna studie. De teorier som använts är Howard S. Beckers teori om avvikare och stämplingsteori samt Zygmunt Baumans teori om konsumtions samhälle. Med hjälp av deltagarnas utsagor kan vi konstatera att det finns sociala faktorer och motiv som påverkar ungdomar att hamna i ett kriminellt beteendemönster. Det som bidragit till att undersökningens deltagare fallit in i ett kriminellt beteendemönster är främst motivet pengar, känslan av utanförskap i samhället och klasskillnader, men även etikettering, brustna familjeförhållanden och grupptryck. Pengar är det främsta motivet som fått studiens deltagare att fortsätta upprätthålla det kriminella beteendet. / The study is a qualitative research that aims to investigate the underlying factors and motives why some young men fall into a criminal behavior pattern. The factors and motives that this study examines is the social factors, including the family and friends. To achieve the purpose of this study, 6 young men aged 15-25 years old with a criminal lifestyle were interviewed. The result and analysis section in the study presents the collected material from the interviews, linked to the theories that are used in this study. The theories that are used in the study include Howard S. Becker’s theory of deviants and labeling theory and Zygmunt Bauman’s theory of the consumer society. With the help of our participants statements we can conclude that there are social factors that influence young people to fall into a criminal behavior pattern. It is mainly the subject of money, the sense of alienation from society and class differences that contributes to the criminal behavior patterns that the studied participants have. Labeling, broken family relationships and peer pressure are other factors that contributes to the criminal behavior pattern. Money is the main motive for maintaining a criminal behavior, for the participants of this study.

Sverige har den näst högsta frekvensen i världen på barn och ungdomar som drabbas av diabetes typ 1. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som byggde på sju artiklar. Sökningen genomfördes i Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Artiklarna som inkluderades bedömdes till medel eller hög kvalitet enligt en modifierad checklista. I resultatet framkom det att ungdomar som har diabetes typ 1 upplevde stora livsomställningar. Ungdomarna upplevde oro för framtiden till exempel om de kommer att drabbas av olika komplikationer till följd av sjukdomen. Att passa in ibland sina klasskamrater var viktigt och ungdomarna upplevde att vännerna hade inflytande på deras blodsockerkontroller och livsstilsvanor. Ungdomarna upplevde även att föräldrarna och sjukvården hade inflytande på hur de hanterade sin diabetes typ 1. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att vara uppmärksam på oro, hur ungdomars stöd och sociala nätverk ser ut samt att bekräfta ungdomarna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om dagens krisplaner i skolan innehåller de saker som teoretiker tycker är viktiga för människor när de har drabbats av en kris. För att uppfylla detta syfte samlades 47 krisplaner, vårt mål var 50 för att kunna göra en mer generell undersökning, från hela Sverige in och granskades med målet att undersöka huruvida de innehöll de aspekter som teoretikerna ansåg viktiga och om de baserat på detta kunde anses vara bra eller dåliga. Efter vår studie har vi sett en tendens på hur krisplanerna är utformade enligt de frågor vi ställde till dem. Denna tendens visar tyvärr på att krisplanerna i Sverige är undermåliga när det gäller såväl efterarbete som bemötande i kris.

I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom (1901). Syftet med uppsatsen är att ge förståelse för Martin Bircks karaktär och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi ställs hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har även använt mig av ett psykoanalytiskt angreppssätt, framför allt grundat på Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar både som litterär teori och metod. I min undersökning har jag funnit att Martin är en neurotisk person som lider av många av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, så som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget. Inombords bär han på förbjudna känslor och tankar, och bortträngandet av dessa skapar en neuros. I uppsatsen argumenterar jag för att de otillåtna tankar som Martin bär på är erotiska känslor för modern, vilka han burit på sedan barnsben. Martin brottas således med ett oidipuskomplex.  Detta oidipuskomplex gör sig ständigt påmint i romanen, och har en stark påverkan på Martin, bland annat i hans relationer till kvinnor.