Bakgrund: Barn far illa i vårt land. Alla former av barnmisshandel kan ge fysiska och psykiska konsekvenser hela livet. Att identifiera psykosociala riskfaktorer tidigt i ett barns liv och erbjuda insatser till vårdnadshavarna kan minska barns lidande. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vilka screeninginstrument som finns för att identifiera psykosociala riskfaktorer i små barns (0-5 år) uppväxtmiljö, samt om det fanns effekter och erfarenheter beskrivna av instrumenten. Metod: En litteraturstudie med 11 artiklar. Resultat: Tre screeninginstrument påträffades, WE-CARE, ALPHA och SEEK och även beskrivna effekter och erfarenheter. Alla instrument frågar om missbruk och våld i pågående nära relation men har utöver det lite olika inriktning på frågorna. Två av tre instrument infördes med stöd av utbildningsinsatser. För familjerna beskrevs effekter som ökad kontakt med stödresuser, färre problem relaterade till omsorgssvikt och barnen utsattes för färre aggressioner och fysiska övergrepp. Personalen rapporterade en ökad bekvämlighet att samtala om dessa frågor. För samhället såg att ett screeninginstrument kunde spara pengar. Familjernas erfarenheter var att det kändes  relevant och bekvämt att bli tillfrågade. Personalen uppskattade utbildningens ramar och verktyg, de upplevde att det fungerade bra att införa screeninginstrumenten och de fick ny relevant information. Slutsats: Screeninginstrument underlättar identifieringen av psykosociala riskfaktorer. Föräldrar upplever att det känns bekvämt att bli tillfrågade och de får fler hänvisningar till stödresuser. Barnen utsätts för färre fysiska övergrepp och färre aggressioner. Personal uppger ökad bekvämlighet att samtala om dessa riskfaktorer. Utbildningen gav ramar till samtalet och personalen upplevde att de fick ny relevant infrmation om familjerna.

The aim of this study is to create a deeper understanding of the disease known as eating disorder. The study is based on four autobiographies written by individuals who themselves have been affected by eating disorders. These stories have been studied using a narrative approach. To achieve the purpose, the study is focused on what participants describe as the factors underlying the onset of the disease, the factors that participants describe maintained their eating disorders, as well as what is described to be the factors responsible for their recovery. By my interpretation of the stories, I have been able to identify common factors that all participants describe to be influential in their disease course. The common factors that have been identified are relationships, expectations and emotions. The result shows that it is possible to see a variation in how these factors have influenced the participants' disease course. The variety of how these factors have influenced suggests that each individual's care is unique. The results have been analyzed by using the theory of social construction.

Studiens syfte är att genom en litteraturstudie undersöka psykosociala riskfaktorer till ungdomsbrottslighet. Riskfaktorer som undersöks är individuella attribut, familjeförhållanden, individens egna psykiska förutsättningar, betydelsen av skolgång samt vänner och grupptillhörighet. Då fokus ligger på individen, kommer studien att analyseras utifrån sociala och utvecklingspsykologiska teorier. Forskare i psykologi och kriminologi förklarar att bakomliggande orsaker till att individen begår brott i ung ålder, måste förstås i ett sammanhang med fler faktorer i beaktande, exempelvis individuella egenskaper, men även villkor och erfarenheter i förhållande till dennes miljö. I annan mening krävs det mer än en riskfaktor för att ett brottsligt beteende ska formas, men de betonar däremot att en enda  riskfaktor även kan härleda till en utveckling av fler. Viktigt att belysa är också att sammansättningen av faktorer inte är identiska för varje individ. Ungdomsbrottsligheten kännetecknas av ett reaktivt kriminellt tänkande, vilket innebär att brott i hög utsträckning begås impulsivt och oplanerat. Andra konstaterade riskfaktorer är  ungdomens familjeförhållanden. Att leva i en dysfunktionell familj, präglad av konflikter mellan syskon, otydlig hierarki mellan barn- och föräldraroll, våld i hemmet samt föräldrar med beroendeproblematik av olika substanser och psykiska bekymmer, ökar sannolikheten med 86% för ungdomar att begå våldsbrott. Vidare har det konstaterats att egenskaper såsom spänningssökande, impulsivitet, svårhanterlig aggression, brist på motivation till studier och ambitioner för livet, utgör en riskfaktor för att falla i kriminaliteten. Att ha en ADHD diagnos har också visat sig vara en sårbarhet och cirka var femte interner i den svenska kriminalvården har diagnosen. Även en hög skolfrånvaro och misslyckande med studier är förknippat med en individs uppvisande av våldsamt och kriminellt beteende. Faktum är ungdomar redan inom 12 månader utan skolgång uppvisar ett normbrytande beteende. Slutligen är influenser från vänner avgörande när barnet når tonåren. Att umgås med någon som begår brott utgör en stor riskfaktor för att själv hamna i ungdomsbrottsligheten. / The aim of this literature study is to research the psychosocial (risk) factors behind juvenile criminality. Researchers in psychological and criminological fields explain that, the underlying factors that lead an adolescent to criminality, need to be analysed through multidimensional lenses, since there are several factors leading to juvenile criminality. Usually, there is more than one factor that leads to juvenile delinquency, nevertheless, researchers claim that a single risk factor can also lead to the development of other factors, hence, leading young people to commit crime. It is also important to highlight that the combination of factors is not identical to every individual. Juvenile criminality is characterised by reactive criminal thinking, therefore, crimes are largely committed impulsively and unplanned. Moreover, other established risk factors are the family circumstances of the adolescent. The probability of adolescents committing crime, increases by 86% when living in an environment that is characterised by a dysfunctional family, dominated by sibling conflicts and unclear hierarchy between parents and children, violence in the home, and parents with drug addictions and psychological instability. Furthermore, it is proven that characteristics, such as, sensation seeking, impulsiveness, aggression, lack of educational motivation and lack of life ambitions, are also risk factors for falling into crime. Additionally, having an ADHD diagnosis has also been shown to be a vulnerability and about every fifth inmate in the Swedish prison system has the diagnosis. Moreover, school absenteeism and failure to study are also associated with an individual's display of violent and criminal behavior. In fact, adolescents who have been 12 months without schooling, show a norm-breaking behavior. Finally, the influence of friends is crucial when the child reaches adolescence. Hence, spending time with someone who commits a crime is a major risk factor for the individual to fall into juvenile delinquency.