Bakgrund: Studenter har en hög konsumtion av alkohol och tränar i stor utsträckning. Alkohol i stora mängder har en negativ effekt på hälsan och träning har en positiv effekt på hälsan. Studenters upplever generellt sett sin hälsa som god. Syfte: Att undersöka alkoholvanor, träningsvanor och upplevd hälsa hos studenter på läkar-och sjuksköterskeprogrammet och undersöka eventuella samband och skillnader. Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med 236 deltagare från läkar-och sjuksköterskeprogrammets termin ett och fyra. Resultat: Studenterna drack alkohol och intensivkonsumerade alkohol ofta. De tränade också ofta, upplevde liten påverkan av alkoholvanor på träningsvanor och upplevd hälsa. Med ökad ålder minskade alkoholkonsumtionen, läkarstudenter upplevde sin fysiska hälsa som bättre än vad sjuksköterskestudenterna gjorde och de studenter som tränade mycket upplevde sin fysiska hälsa som bättre än de studenter som inte tränade så mycket. Slutsats: Studenters alkohol-och träningsvanor och upplevda hälsa i studien visade stora likheter med tidigare forskning. Mindre andel än förväntat upplevde att alkoholintag hade en negativ påverkan på träningen. Mer forskning behövs inom området för att klargöra säkrare samband mellan faktorerna. Ökad kunskap om studenters alkoholvanor kan ge bättre underlag vid folkhälsofrämjande arbete.

En andel ungdomar finns det alltid som konsumerar alkohol, men är de medvetna om riskerna det medför och vad alkohol gör med kroppen? Trots att ungdomar många gånger inte vet vilka risker och konsekvenser som är förknippade med alkohol väljer de att dricka mycket ändå. Lyckligtvis visar forskning att alkoholkonsumtionen minskat de senaste åren bland ungdomarna, dock finns det en hel del arbete kvar att göra. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka kopplingen mellan ett antal faktorer och ungdomars intensivkonsumtion av alkohol. Tanken har varit att undersöka hur grupptryck, kunskap mätt i ANT-undervisning och riskkunskap samt ungdomens föräldrarelation påverkar ungdomens val av intensivkonsumtion av alkohol utifrån ett perspektiv av risk- och skyddsfaktorer. Därför har frågeställningarna handlat om att undersöka kopplingen mellan grupptryck och intensivkonsumtion, kunskap och intensivkonsumtion samt tillslut föräldrarelationen och intensivkonsumtion. För att analysera resultatet har vi valt några intressanta verktyg som förklarar orsaken till att det ser ut som det gör, främst utifrån risk- och skyddsfaktorer. Sambandet visade på att både grupptrycket och föräldrarelationen hade en naturlig effekt på ungdomarna, samtidigt som kunskapen hade en annan typ av påverkan, en som gick emot det förväntade.

Background/aims: Extensive studies have found an association between parent - adolescent relationships and adolescents' alcohol use. However, only a few studies have been carried out in Sweden. Also, few studies have focused on 17-19 year olds or binge drinking. The aim of this study is to examine whether there is an association between perceived parent - youth relationship and binge drinking among 17-19 year olds in Stockholm, Sweden. Theory: Social Development Model is a risk-focused prevention strategy which emphasizes the importance of social units, such as the family. SDM suggests that bonding occurs between the unit members through socialization processes which later acts as an informal control preventing adolescents from risk behaviors, such as binge drinking. Method:Quantitative Method with secondary data from the "Stockholm survey" that includes the entire selected population of 17-19 year old students in Stockholm. Results: The main results show that there is an association between certain aspects of the perceived parent - youth relationship and adolescent binge drinking. These aspects are; perceived parental monitoring (parents' influence on their child's free time) and perceived alcohol-specific rules. However, there is no association between perceived support and trust in the parent - adolescent relationship and adolescent binge drinking.