No description available.

Shopping malls, as an important type of commercial facilities, are growing dramatically.They have gradually become one of the most dominant factors that can influence people's daily life as well as a city's economic development. People's willingness to pay for dwellings is also primarily associated with the surrounding commercial layout.Hence, it is of interest to find out more from a quantitative perspective on the relationship between shopping malls and housing prices. This study aims to analyzehow the prices of condominiums will be affected by the proximity of shopping malls.Two aspects are considered and examined in the empirical study, namely a proximity to the shopping mall, and the number of shopping malls within 3 kilometers radius. Wetry to examine if there is any price premium for those apartments near the shoppingmall or with more shopping malls in the neighborhood. In this empirical study, 36shopping malls in different locations in the county of Stockholm, Sweden, is utilized.The sample of transactions consists of 336,914 apartments. By using regression analysis, based on the traditional hedonic model, the results show that there is an inverse relationship between the apartment prices and its distance from the shopping mall while the number of shopping malls is positively correlated with apartment prices. / Köpcentra som en viktig typ av kommersiella anläggningar växer dramatiskt dessa år. De har gradvis blivit en av de mest dominerande faktorerna som kan påverka människors vardag och en stads ekonomiska utveckling. Människors villighet att betala för husen på marknaden är också till stor del kopplad till den omgivande kommersiella utformningen. Därför är det nödvändigt för oss att ta reda på mer i ett mer kvantitativt perspektiv om förhållandet mellan köpcentra och bostadspriset. Denna studie syftar tillatt diskutera hur priset på bostäder kommer att påverkas av köpcentra. Två aspekter beaktas och undersöks under en empirisk studie, som är närheten till köpcentret och den andra är antalet köpcentra inom 3 km avstånd. Målet är att avslöja om det finns något prispremie för dessa fastigheter nära köpcentret eller med fler köpcentra i närheten. I denna empiriska studie tas 36 köpcentra på olika platser som prov i Stockholms län, Sverige. Sedan kommer transaktionsdata där proverna består av 336,914 lägenheter behandlas och analyseras i Stata. Genom att använda giltiga transaktionsdata, kombinera med matematiska ekvationer och obligatorisk statistiskkunskap, är syftet med denna studie att beskriva och sammanfatta data för att sedan genomföra regressionsanalys baserat på fyra hedoniska modeller, inklusive både linjär och log-linjär form. Regressionsresultatet är signifikant vid 1% konfidensnivå, vilket innebär att de förklarande variablerna verkligen har betydande effekter på de beroende variablerna. Resultaten visar att det finns en omvänd relation mellan bostadspriset och dess avstånd från köpcentret. Medan antalet köpcentra är positivt korrelerat med bostadspriset.

AMF Fastigheter is shortly for the procurement of a waste contractor for all of its commercial properties. The investigation will identify the problem of how the waste is handled in shopping centers and inform AMF Fastigheter about how this can be improved. Through study visits and interviews, necessary information is gathered to make concrete proposals. A comprehensive analysis of the waste generated in the properties describes in the report that large waste volumes consist of combustible. The authors provide suggestions on how this can be avoided, as well as highlighting fractions that should be recycled to a greater extent. According to the authors, there may be problems about the waste contractors' intentions in the properties visited, as recycling is not a priority. The human factor is considered to be a major problem where it is difficult to achieve long-term changes in tenants' behavior regarding waste sorting. Initial explanation of these issues is presented in the report and details that the property owner should consider in the procurement of waste contractor. / AMF Fastigheter står inom kort inför upphandling av en avfallsentreprenör för samtliga av sina kommersiella fastigheter. Utredningen ska identifiera problematiken i hur avfallet hanteras i köpcentrum och upplysa AMF Fastigheter om hur detta kan förbättras. Genom studiebesök och intervjuer samlas nödvändig information för att komma med konkreta förslag. En övergripande analys av det avfall som uppstår i fastigheterna beskriver i rapporten att stora avfallsvolymer består av brännbart. Författarna ger i rapporten förslag på hur detta kan undvikas, samt lyfter fram fraktioner som bör återvinnas i större utsträckning. Enligt författarna kan det finnas problem kring avfallsentreprenörernas intentioner i de besökta fastigheterna då återvinning prioriteras för lite. Den mänskliga faktorn upplevs vara en stor problematik där det är svårt att nå långsiktiga förändringar kring hyresgästernas beteende och avfallssortering. Ingående förklaring om dessa problem presenteras i rapporten samt detaljer fastighetsägaren ska tänka på vid upphandling av avfallsentreprenör.

Stadskärnan som handelsplats möter fler och fler utmaningar i och med ökad konkurrens från e-handeln och externa köpcentrum. Detta leder till att stadskärnan blir mindre attraktiv som plats att vistas på, och därigenom förlorar den sin position som mötesplats. Det faktum att färre vistas i stadens centrum leder således till att den sociala hållbarheten i staden som helhet blir lidande. Eskilstunas stadskärna är ett tydligt exempel på detta fenomen där butikerna står tomma då de konkurrerats ut, ett fenomen som i medier ofta benämns som “centrumdöden”. Denna uppsats innehåller en fallstudie på Eskilstunas stadskärna för att undersöka anledningarna bakom att detta fenomen sker i staden, konsekvenserna av det, samt hur Eskilstuna kommun arbetar för att möta stadskärnans behov av besökande för att skapa mötesplatser och bidra till social hållbarhet. Tidigare forskning visar att social hållbarhet skapas genom bland annat sociala nätverk, integration, social interaktion och gemenskap, vilket Eskilstunas stadskärna i viss mån kan bedömas sakna idag. Denna uppsats undersöker genom en dokumentanalys av plandokument, samt genom kvalitativa intervjuer med respondenter som arbetar inom stadsutveckling och näringslivet, hur de omvandlingsprojekt kommunen planerar för i stadskärnan kan skapa en levande stadskärna, mötesplatser och genom detta även bidra till social hållbarhet. Efter analys av det empiriska materialet och diskussion i samband med tidigare forskning framgår det tydligt att Eskilstunas stadskärna är i behov av förändring för att fortsatt fungera väl som social mötesplats. Detta vill kommunen göra genom omvandlingsprojekt, vilket även respondenterna anser kan stärka stadskärnan som mötesplats. Genom att skapa nya etableringar och attraktionskraft i stadskärnan, genom exempelvis fler restauranger, ett nytt kongress- och kulturhus, ett kulturstråk, och ett nytt bibliotek, kan näringslivsidkare gynnas av att bedriva verksamhet i centrum, samtidigt som stadens invånare vill besöka och nyttja det som stadskärnan har att erbjuda. På detta sätt kan de omvandlingsprojekt kommunen planerar för, bidra till en levande stadskärna, fler mötesplatser, och genom detta även social hållbarhet i Eskilstuna stad som helhet.

I Sverige sker det ständig en ökning av antal köpcentrum, vilket medför att konkurrensen om kunderna ökar. För att möta en ökande konkurrens och kunders krav har olika köpcentrumägare i allt större utsträckning börjat differentiera köpcentrumen. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur val av inriktning påverkar utformning och strukturering av två olika köpcentrum, Triangelns Köpcentrum och Gallerian Storgatan, i Malmö. Vi ska dessutom undersöka hur differentiering och profilering påverkas beroende av deras inriktning.Beroende av inriktning är ett köpcentrum riktat till olika kundsegment. För att nå och tilltala denna kategori försöker köpcentrumets förvaltare stärka varumärket och profilera sig med hjälp av marknadsföring och utformning. Mixen av hyresgäster och deras placering är också viktiga faktorer för att skapa en attraktiv atmosfär för den kategori människor man valt att vända sig till. Gallerian Storgatan är ett köpcentrum som riktar sig till en smal målgrupp genom en typ av produkter, medan Triangelns Köpcentrum riktar sig till en bredare målgrupp genom flera produktgrupper. De olika inriktningarna påverkar mixen av hyresgäster och hur förvaltarna arbetar med mångfald av butiker. I köpcentrumen styrs utformning och strukturering på olika sätt, vilket påverkar valet av butiker, caféer och restauranger. Med detta som utgångspunkt försöker de skapa en egen profil och koncept. / The property owners' strategies for shopping centers - A comparative study of two shopping centers. In Sweden there are a constantly increasing number of shopping centers, which proportionally increases the competition for customers. To meet escalating competition and customer demands, shopping centers have begun diversifying, some quite extensively.The purpose of our study is to examine how the concept affects the design and structure of two different shopping centers in Malmö, Triangelns Köpcentrum and Gallerian Storgatan. We shall also examine how this diversification affects the profile and marketing strategies of these two shopping centers depending on which target groups they aim to obtain.The shopping center owners target different customer groups depending on marketing strategies. Managers try to strengthen their images toward the right customer groups through the use of attractive marketing and profiling policies. Using a correct mixture of tenants creates a harmonic feeling throughout the shopping center and this plays an important roll in attracting the desired customer groups.Gallerian Storgatan wants to attract a smaller target group of customers and therefore has a limited product range, while Triangelns Köpcentrum that wants to attract a larger customer group and therefore has a larger product range. The range of tenants in a shopping center and the placement of shops, cafés and restaurants are strongly influenced by the managers different structuring and design ideas. With this under consideration, we can conclude that the managers are trying to create their own unique concept and profile.

No description available.

<p>Studien har genomförts i Kista Galleria med syftet att utvärdera Ryals (2005) formel för värde­ring av kundrelationer. Med hjälp av formeln beräknas Customer Lifetime Value (CLV) för ett antal kundrelationer det undersökta företaget har. Huruvida formeln är funktionell för ändamålet kundvärdering är den centrala frågeställningen. Resultaten som framkommer ty­der på att en utgångspunkt för värdering av kundrelationer med hjälp av enbart monetära faktorer kan resultera i kortsiktiga strategiska beslut. Mindre butiker uppvisade generellt bättre Customer Lifetime Value per kvadratmeter än välkända butiker med stora butiksytor. Viktiga ickemonetära faktorer är ekonomisk styrka vid förhandlingsbordet och kund­attraktion. För att på lång sikt skapa ett framgångsrikt koncept krävs det att såväl monetära som ickemonetära faktorer tas med i beräkningarna för att kunna göra en korrekt bedömning av en kundrelations verkliga värde.</p>

Studien har genomförts i Kista Galleria med syftet att utvärdera Ryals (2005) formel för värde­ring av kundrelationer. Med hjälp av formeln beräknas Customer Lifetime Value (CLV) för ett antal kundrelationer det undersökta företaget har. Huruvida formeln är funktionell för ändamålet kundvärdering är den centrala frågeställningen. Resultaten som framkommer ty­der på att en utgångspunkt för värdering av kundrelationer med hjälp av enbart monetära faktorer kan resultera i kortsiktiga strategiska beslut. Mindre butiker uppvisade generellt bättre Customer Lifetime Value per kvadratmeter än välkända butiker med stora butiksytor. Viktiga ickemonetära faktorer är ekonomisk styrka vid förhandlingsbordet och kund­attraktion. För att på lång sikt skapa ett framgångsrikt koncept krävs det att såväl monetära som ickemonetära faktorer tas med i beräkningarna för att kunna göra en korrekt bedömning av en kundrelations verkliga värde.

No description available.

Sammanfattning   Datum: 24 maj 2018   Nivå: Magisteruppsats i Företagsekonomi, specialisering Marknadsföring   Institution: Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle – Luleå Tekniska Universitet    Författare: Douglas Anton och Ludvig Lundh   Handledare: Maria Ek Styvén   Titel: Relationsmarknadsföring – Köpcentrumägarens bästa vän? En kvalitativ studie om relationer mellan köpcentrumägare och hyresgäster   Nyckelord: Relationsmarknadsföring, Tillit och Engagemang, Kommunikation, Köpcentrum    Syfte: Mot bakgrund av e-handelns frammarsch och dess marknadstransformation syftar denna studie till att undersöka hur köpcentrumägare i Sverige arbetar med relationsmarknadsföring för att bibehålla detaljhandelns fysiska butiker.   Metod: En deduktiv flerfallsstudie av kvalitativ karaktär genomförd genom fem intervjuer.   Slutsats: Köpcentrumägare i Sverige arbetar med relationsmarknadsföring och tillämpar Morgan och Hunts (1994) strategier. Bland de fyra strategierna är kommunikation den strategi som är mest framträdande, framförallt genom fysiska möten med hyresgästerna. Studien visar också att majoriteten av köpcentrumägarna eftersträvar och upplever att de fostrar känslomässigt engagemang i relationen och att hyresgästerna stannar om de trivs i relationen. Studien visar även att köpcentrumägarna i studien arbetar för och upplever att hyresgästerna känner tillit. / Abstract   Date: May 24th 2018   Level: Master thesis in Business Administration, Specialization Marketing   Institution: Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Luleå - University of Technology   Authors: Douglas Anton and Ludvig Lundh   Tutor: Maria Ek Styvén   Keywords: Relationship Marketing, Commitment-Trust theory, Communication, Shopping center   Purpose: In the light of the growing e-commerce and its transformational impact on the market, this study aims to investigate the use of relationship marketing among Swedish property owners operating in the market for shopping centers as a strategy to retain their retail tenants.    Method: A deductive multiple case study with qualitative data collection conducted through five interviews.   Conclusion: Property owners in the Swedish market for shopping centers apply relationship marketing and the strategies by Morgan and Hunt (1994). Communication is found to be the most prominent strategy and is frequently practiced through meetings with tenants in person. The majority of the property owners experience affective commitment in relationships with tenants and believe that tenants who experience affective commitment tend to continue the relationship rather than ending it. The study also found that property owners experience trust and are actively working towards fostering trust in their relationships with tenants.