Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturläget. Det innebär att priser normalt sett sjunker vid lågkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett ökande priser, och det finns ingen indikation på en nedgång eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbröt år 2007 och den därefter följande lågkonjunkturen. Den uppenbara frågan blir – varför? Denna uppsats behandlar riskerna som uppstår i och med ökande priser, och förklaringar till varför priserna tillåts stiga. Ökad skuldsättning, illojal budgivning och formkravets frånvarande i praxis ser jag som stora problemområden. Centralt för prisbildningen är budgivningssituationen, det vill säga där bostadspriser fastställs på ett konkret plan. Genom att angripa problemet redan i försäljnings- momentet ser jag till regleringen och hur den kan utformas för att motverka ökande priser och försöka uppnå prisstabilitet. Budgivningssituationen är oreglerad medan syftena bakom bostadsköpets formkrav inte får genomslag i praktiken. Med hjälp av reglering och ändrade handelsbruk kan situationen regleras i syfte att stabilisera priserna. Statliga styrmedel som kan användas som komplement till ändrad budgivningspolitik behandlas i syfte att få till stånd en helhetslösning. De lösningar som huvudsakligen diskuteras involverar bindande budgivning med kontraheringsplikt för att adressera formkravsproblematiken och möjligheten till illojal budgivning och statliga styrmedel som metod för att minska prisnivån.

De senaste årens kraftiga prisökningar på den svenska bostadsmarknaden har fått stor uppmärksamhet, både i Sverige och utomlands, eftersom utvecklingen är ganska unik i västvärlden. Med bakgrund av tidigare studier av bostadsmarknader ämnar denna studie undersöka vilka faktorer som styr prisutvecklingen i Sverige. Resultaten av ekonometriska tester visar att flera faktorer har påverkat prisutvecklingen de senaste 30 åren. Demografi, disponibel inkomst samt brukarkostnad är de fundamentala faktorer som främst påverkar bostadspriser i Sverige där framför allt den exceptionellt låga räntan under och efter finanskrisen drivit prisutvecklingen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan reporänta och bostadspriset. Metod: En kvantitativ metod där man gör en korrelationsanalys och regressionsanalys. Teori: Den effektiva marknadshypotes samt statistiska teorier som aritmetiskt medelvärde, regressionslinje, korrelationskoefficient  och hypotesprövning. Empiri: Data är hämtad från riksbankens hemsida, och bostadspriset är hämtad ifrån Statiska centralbyrån som använder fastighetsprisindex för att mäta förändringen av bostadspriset. Slutsats: Det har visat sig att reporäntan och bostadspriset har ett ganska starkt negativt samband enligt både korrelationsanalysen och hypotesprövningen och detta samband uppstår under samma år. Samtidigt som att bostadsmarknaden verkar vara effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen. Det visar att en förändring i räntenivån kan uttrycka en direkt förändring på bostadsmarknaden. Detta innebär att reporäntan sänks och bostadspriserna har en tendens att stiga upp.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan reporänta och bostadspriset. Metod: En kvantitativ metod där man gör en korrelationsanalys och regressionsanalys. Teori: Den effektiva marknadshypotes samt statistiska teorier som aritmetiskt medelvärde, regressionslinje, korrelationskoefficient  och hypotesprövning. Empiri: Data är hämtad från riksbankens hemsida, och bostadspriset är hämtad ifrån Statiska centralbyrån som använder fastighetsprisindex för att mäta förändringen av bostadspriset. Slutsats: Det har visat sig att reporäntan och bostadspriset har ett ganska starkt negativt samband enligt både korrelationsanalysen och hypotesprövningen och detta samband uppstår under samma år. Samtidigt som att bostadsmarknaden verkar vara effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen. Det visar att en förändring i räntenivån kan uttrycka en direkt förändring på bostadsmarknaden. Detta innebär att reporäntan sänks och bostadspriserna har en tendens att stiga upp.

Bostadsmarknaden är en av de största tillgångsmarknaderna i ett land varpå förändringar i bostadspriserna får långt gångna konsekvenser för det enskilda hushållet, det finansiella systemet och samhällsekonomin i stort. Flertalet tidigare studier har analyserat den svenska bostadsmarknaden utifrån ett storstadsperspektiv alternativt jämfört Sveriges bostadsmarknad mot andra länder. Vi har identifierat att studiet kring vad som bestämmer prisnivån på regionala bostadsmarknader i Sverige är tämligen oexploaterat varför avsikten med den här studien är att analysera bestämningsfaktorer till de svenska bostadspriserna på länsnivå. Sålunda är ett bidragande mål med denna studie att tillföra en bättre förståelse för dynamiken på den svenska bostadsmarknaden. I studien använder vi multipel regression där vi bearbetar paneldata med en Fixed Effect Model. Ett flertal förtester har gjorts för att få fram den mest tillförlitliga modellen i vilken vi skattat bostadspriserna utifrån teoretiskt belagda förklaringsvariabler. De slutsatser vi har dragit är att disponibel inkomst, befolkningstäthet och sysselsättningsgrad kan förklara bostadspriserna på länsnivå med en procents signifikansnivå. Skillnaden i bostadspriserna mellan länen har relativt sett ökat över tidsperioden för studien. Avslutningsvis diskuteras uppvisade avvikelser mellan de verkliga bostadspriserna och de skattade bostadspriserna vilka kan förklaras av att bostadsmarknaden är känslostyrd med inslag av spekulationer. / The housing market is one of the greatest assets markets in a given country. Therefore, changes in housing prices have a big impact on the single household, the financial system and the economic system as a whole. Due to the housing markets vital role in the society, many scientific studies have been done with the purpose of enlighten and discover the dynamics of the Swedish housing market. The focuses in these earlier studies have more than often taken a metropolitan perspective or compared the Swedish housing market with other countries. However, this study divides the Swedish housing market into regional county level with the purpose of analyzing determinants of housing prices due to county specific variables. By analyzing the housing prices due to county specific factors a contributing goal with this study is to deepen the understanding about the dynamics in the Swedish housing market. In this study we have used multiple regressions in order to work with panel data. The Fixed Effect Model fitted our purpose well which is why that kind of model was used in order to estimate the housing prices for every single Swedish county. The conclusions drawn in this study are that disposable income, people density and employment rate are all statistically significant on one percent level in order to explain the housing price at state level. We have also discovered that, during the observed period, the relative differences in housing prices between the different states have increased. Finally, the differences found between the real housing prices and the estimated housing prices, can be explained by the assumption that the housing market is driven by emotions and speculations.

Denna uppsats undersöker den initiala effekten på bostadsrättsmarknaden till följd av det statliga ingripandet på bostads- och kreditmarknaden som amorteringskravets införande inneburit. Effekten av amorteringskravet mäts empiriskt på bostadsrättspriser i Stockholm och Oslo. Faktumet att Sverige och Norge inte infört amorteringskravet samtidigt utnyttjas genom att städerna får turas om att agera kontroll- respektive behandlingsgrupp, i enlighet medDifference in Differences-metoden. Resultaten för både Stockholm och Oslo är signifikanta och indikerar en prisnedgång. En genomsnittlig lägenhet på 50 kvadratmeter i både Stockholm och Oslo har sjunkit i pris med ungefär en halv miljon svenska kronor i relation till hur trenden skulle ha fortsatt utan amorteringskravets införande. Resultaten tyder på att amorteringskravet har varit en effektiv marknadsåtgärd för att dämpa bostadsrättspristillväxten.

Shopping malls, as an important type of commercial facilities, are growing dramatically.They have gradually become one of the most dominant factors that can influence people's daily life as well as a city's economic development. People's willingness to pay for dwellings is also primarily associated with the surrounding commercial layout.Hence, it is of interest to find out more from a quantitative perspective on the relationship between shopping malls and housing prices. This study aims to analyzehow the prices of condominiums will be affected by the proximity of shopping malls.Two aspects are considered and examined in the empirical study, namely a proximity to the shopping mall, and the number of shopping malls within 3 kilometers radius. Wetry to examine if there is any price premium for those apartments near the shoppingmall or with more shopping malls in the neighborhood. In this empirical study, 36shopping malls in different locations in the county of Stockholm, Sweden, is utilized.The sample of transactions consists of 336,914 apartments. By using regression analysis, based on the traditional hedonic model, the results show that there is an inverse relationship between the apartment prices and its distance from the shopping mall while the number of shopping malls is positively correlated with apartment prices. / Köpcentra som en viktig typ av kommersiella anläggningar växer dramatiskt dessa år. De har gradvis blivit en av de mest dominerande faktorerna som kan påverka människors vardag och en stads ekonomiska utveckling. Människors villighet att betala för husen på marknaden är också till stor del kopplad till den omgivande kommersiella utformningen. Därför är det nödvändigt för oss att ta reda på mer i ett mer kvantitativt perspektiv om förhållandet mellan köpcentra och bostadspriset. Denna studie syftar tillatt diskutera hur priset på bostäder kommer att påverkas av köpcentra. Två aspekter beaktas och undersöks under en empirisk studie, som är närheten till köpcentret och den andra är antalet köpcentra inom 3 km avstånd. Målet är att avslöja om det finns något prispremie för dessa fastigheter nära köpcentret eller med fler köpcentra i närheten. I denna empiriska studie tas 36 köpcentra på olika platser som prov i Stockholms län, Sverige. Sedan kommer transaktionsdata där proverna består av 336,914 lägenheter behandlas och analyseras i Stata. Genom att använda giltiga transaktionsdata, kombinera med matematiska ekvationer och obligatorisk statistiskkunskap, är syftet med denna studie att beskriva och sammanfatta data för att sedan genomföra regressionsanalys baserat på fyra hedoniska modeller, inklusive både linjär och log-linjär form. Regressionsresultatet är signifikant vid 1% konfidensnivå, vilket innebär att de förklarande variablerna verkligen har betydande effekter på de beroende variablerna. Resultaten visar att det finns en omvänd relation mellan bostadspriset och dess avstånd från köpcentret. Medan antalet köpcentra är positivt korrelerat med bostadspriset.