Arbetet uppfattar en bostadsbubbla som en dramatisk prisökning som inte stöds av fundamentala faktorer och som följs av ett dramatiskt prisfall. Undersökningen syftar sig på att undersöka om de fundamentala faktorerna stödjer dagens bostadspriser och om bostadspriserna är hållbara, det vill säga om bostadsmarknaden är övervärderad eller inte. Detta syfte uppnås med hjälp av Sekundäranalys som tillämpas på data tagna från nationella statistiska byråer. Undersökningen kommer till en slutsats att det inte finns någon bubbla på den svenska bostadsmarknaden. Prisökningen på bostäder har orsakats av den låga räntan och att utbudet inte möter den ökade efterfrågan som uppstår på bostadsmarknaden, det vill säga att prisökningen stöds av de fundamentala faktorerna. / The work perceives a residential bubble as a dramatic price increase, not supported by fundamental factors and followed by a dramatic fall in prices. In the paper a residential bubble is defined as a dramatic price increase, not supported by fundamental factors and followed by a dramatic fall in prices. The survey aims at investigating whether the fundamental factors support today's housing prices and if housing prices are sustainable, that is, whether the housing market is overvalued or not. The aim is achieved by means of Secondary Analysis applied to data taken from national statistical agencies. The survey comes to the conclusion that there is no bubble on the Swedish housing market. The rise in prices for housing has been caused by the low interest rate and that supply does not meet the increased demand that arises in the housing market, that is, the price increase is supported by the fundamental factors.

Syfte: Syftet är att kritiskt granska en eventuell bostadsbubbla i Sverige utifrån tre rapporter och erfarenhet från tidigare bubblor. Bakgrund: Huspriserna i Sverige har ökat markant de tio senaste åren och skuldsättningsgraden har följt samma mönster. En ökad oro för bostadsbubbla har uppkommit och debatterats om i media. Tidigare finanskriser visar på att det finns likheter med dagens situation. Dessa finanskriser har slagit hårt mot ekonomin, därför är det essentiellt att upptäcka och stoppa en framtida finanskris.    Metod: Tre rapporter granskas genom en litteraturstudie. En meta-analys görs av de tre rapporterna. Även andra trovärdiga källor kommer att behandlas i syfte om att skapa en verklig bild av bostadsmarknaden. Fakta från tidigare kriser hämtas ur olika böcker och akademiska artiklar som sedan analyseras tillsammans med rapporterna. Slutsats: Det finns många underliggande faktorer till att skuldsättningsgraden har ökat. Det handlar om en ökad bostadsbrist i tätbefolkade regioner, en ökad disponibel inkomst samt låga lånekostnader. Flera verktyg har implementerats det senaste året för att motverka överbelåning. En debatt i media har uppstått vilket har gjort människor medvetna om framtida risker. Med detta som grund är risken för en bostadsbubbla liten i Sverige.

De senaste årens kraftiga prisökningar på den svenska bostadsmarknaden har fått stor uppmärksamhet, både i Sverige och utomlands, eftersom utvecklingen är ganska unik i västvärlden. Med bakgrund av tidigare studier av bostadsmarknader ämnar denna studie undersöka vilka faktorer som styr prisutvecklingen i Sverige. Resultaten av ekonometriska tester visar att flera faktorer har påverkat prisutvecklingen de senaste 30 åren. Demografi, disponibel inkomst samt brukarkostnad är de fundamentala faktorer som främst påverkar bostadspriser i Sverige där framför allt den exceptionellt låga räntan under och efter finanskrisen drivit prisutvecklingen.

Svenska bostadsmarknaden har de senaste åren varit ett hett diskussionsämne i media. Kanske beror det på att bostadspriserna har stigit i en snabbare takt de senaste 15 åren jämfört med de senaste 60 åren, vilket har skapat diskussioner kring en eventuell prisbubbla som skulle orsaka stora problem för många. När nobelpristagaren i ekonomi 2013 Robert Shiller samtidigt som det blev officiellt att han blivit tilldelad priset, gick ut med att han tror att risken för en bubbla är stor på Svenska bostadsmarknaden, var ingenting som fick debatten att upphöra. Efter uttalandet har bostadspriserna gått upp med ännu raskare takt än vad de gjort tidigare och gör frågan än mer aktuell än tidigare. Syftet med denna rapport är att undersöka vilka faktorer som är tillämpliga vid en prisbubblas bildande samt undersöka huruvida risken är stor idag för att en sådan ska inträffa med fokus på vad som vad som skedde under 90-talet när en prisbubbla senast uppstod på den Svenska bostadsmarknaden. Har vi idag en stor risk för en bostadsbubbla i Sverige? Samt vilka faktorer tyder på att risken är stor respektive vilka tyder på att risken är mindre? Det är några av frågorna som ska bli besvarade i uppsatsen För att kunna undersöka huruvida bubbla föreligger har personer med lång erfarenhet inom byggbranschen intervjuats som också har en relevant befattning inom respektive institution eller företag. Resultatet visar att många faktorer pekar på att det inte finns någon bubbla i Sverige, samtidigt som det fortfarande inte går att förkasta att risken finns, då vissa faktorer pekar på just det. Det som visar sig mest troligt är dock en mer jämn marknad där priserna varken går upp eller ner. / Swedish housing market in recent years has been a hot topic in the media. Perhaps it is because housing prices have risen at a faster pace over the past 15 years compared to the past 60 years, creating discussions about a possible price bubble that could cause major problems for many. When the Nobel Prize in economics in 2013, Robert Shiller, while it became official that he has been awarded the prize, went out with that he believes that the risk of a bubble is big at the Swedish housing market, this did not put an end of the debate. After the statement, housing prices have gone up even more rapidly than what it has previously and makes the issue even more relevant than before. The purpose of this report is to examine the factors that are relevant at a housing bubble formation and examine whether the risk is big today to such a thing to occur, with a focus on what happened in the 90s when a price bubble later arose on the Swedish housing market. Do we have a high risk of a housing bubble today on Swedish housing market? What factors suggest that the risk is big and which suggest that the risk is less? These are some question that will be answered during the essay In order to investigate whether a bubble exists or not, people with long experience in the construction industry were interviewed who also has a relevant position within the respective institution or company. The result shows that many factors indicate that there is no bubble on the Swedish housing market, while it still does not reject that possibility exists, certain factors indicate just that. It turns out that most likely, however, a more stable market where prices either go up or down.

Housing bubbles could have a great impact on the economy of a country, especially for a country as large as China. Therefore, it is necessary to evaluate the housing bubble situation of a region. Based on the classification of cities, this research has selected Yangzhou as the main research sample to predict the overall situation of housing bubble in third-level cities in China. The paper integrates the relevant theories and methods of the housing bubble research mentioned in the literature, and seeks out a set of suitable real estate bubble research methods: using ADF test, EG cointegration analysis to see whether the indicators are suitable as variables in the Granger causality test and regression analysis, and then perform regression analysis on the appropriate variables and housing prices to judge the real estate bubble. Also, the result of Yangzhou is applied to compare with that of Beijing and Shanghai so as to get the difference of real estate markets between first- and third-level cities. / Bostadsbubblor kan ge allvarlig inverkan på ett lands ekonomi, särskilt för ett så stort land som Kina. Därför är det nödvändigt att utvärdera om eventuella bostadsbubblor förekommer i olika regioner. I detta arbete analyseras förekomsten av en bostadsbubbla i en av Kinas städer i den tredje storleksklassen enligt det kinesiska klassificeringssystemet. Studieobjektet som valts är Yangzhou. I uppsatsen diskuteras de relevanta teorier och metoder som förekommer i litteraturen för analys av bostadsbubblor och ett antal metoder tillämpas. ADF-test och Engel-Grainer-kointegration används för att avgöra vilka av de tillgängliga marknadsindikatorerna som är lämpliga att använda vid test av Granger-kausalitet och i regressionsanalyser. Regressioner med de utvalda variablerna görs sedan mot bostadspriser för att erhålla mått på förekomsten av en bostadsbubbla. De empiriska resultaten från studien jämförs också med resultat för Beijing and Shanghai för att påvisa skillnader mellan marknaderna i städer av första respektive tredje storleksklassen.

Under de senaste åren har det i media spekulerats om en eventuell bubbla på den globala bostadsmarknaden. Den internationella finanskrisen blev slutet på en stadig bostadsprisutveckling i många länder. Under 2010 låg bostadspriserna på högre nivåer än innan finanskrisen och det har spekulerats att priserna kan komma att falla i betydande mängd. Frisell och Yazdi har kommit fram till att prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden i stor utsträckning kan förklaras av två verkliga faktorer, högre disponibla inkomster och strukturellt lägre reala bolåneräntor.Vi har i denna uppsats studerat olika aktörers syn på prisutvecklingen av bostadsrättsmarknaden i Göteborgs innerstad i april/maj 2011, utifrån olika övergripande ekonomiska aspekter. Marknaden undersöks ur tre olika perspektiv, långivare, låntagare och en mäklare. Fokus har legat på bankernas kreditbedömningsprocess och potentiella köpares resonemang och förväntningar om framtiden. Syftet med uppsatsen är att ge läsaren en överblick och en djupare förståelse för det aktuella läget på bostadsrättsmarknaden i Göteborgs innerstad utifrån de olika perspektiven. Vi har främst antagit en kvalitativ metodansats då den största delen av empirin utgår från kvalitativa intervjuer med handläggare från SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken samt en mäklare från mäklarföretaget Bjurfors. Dock har vi även antagit en kvantitativ ansats då intervjuerna med potentiella köpare gjordes i enkätform.De främsta slutsatserna vi har dragit av vår undersökning är att vid kreditbedömning så utgår bankerna från liknande grunder där fokus ligger på kundens återbetalningsförmåga. Ingen av de undersökta respondenterna verkar tro på ett större prisfall på bostadsrättsmarknaden i Göteborgs innerstad inom den närmaste framtiden. Det rådde lite delade meningar om övervärdering men överlag anser bankrespondenterna samt mäklaren att försäljningspriset speglar ett marknadspris på en fungerande marknad. Däremot ansåg många av de potentiella köparna att bostadsrätterna i Göteborgs innerstad var övervärderade och många trodde även att priserna skulle fortsätta öka. Sammanfattningsvis verkar det inte vara någon risk för en skadlig bostadsbubbla på marknaden i dagsläget, så länge sysselsättningen är bra, kundernas återbetalningsförmåga god och det är ett ”normalt” ränteläge. / Program: Civilekonomprogrammet