Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur fastighetsmäklare i Sverige kan arbeta för att bättre uppfylla köparens förväntningar vid bostadsvisningar och därmed öka sannolikheten till framtida samarbeten. I dagsläget är förtroendet för fastighetsmäklare lågt och yrket är förankrat med mycket fördomar, endast 6 % säger att de känner förtroende för fastighetsmäklare. Dock visar undersökning gjord av Mäklarsamfundet (2016) att kundnöjdheten bland säljare är hög där hela 87 % svarar att de varit nöjda med affären. Författarna har därmed konstaterat ett kunskapsgap där rollen som fastighetsmäklare inte undersökts ur en köpares perspektiv i syfte att förbättra servicekvalitén. Studien har en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer där målet är att tydliggöra respondentens egna tankar och åsikter genom att kunna gå mer på djupet i respondentens svar och därmed uppnå en ökad förståelse kring hur fastighetsmäklaren uppfattas utifrån kundernas perspektiv, närmare bestämt ur en potentiell köpares perspektiv. Genom ett målstyrt urval väljs respondenter ut som inom senaste kvartalet varit på visning och haft en personlig kontakt med fastighetsmäklare. Insamlad data transkriberas och analyseras genom att bryta ned respondentens uttalande till nyckelord och citat för att framhäva en tydlig bild över vilka mönster samt nyckelfaktorer kunder anser viktiga kring rollen som fastighetsmäklare. Studien visar att samhällets fördomar gällande fastighetsmäklare i dagsläget sannolikt förstärks vid visningstillfällen snarare än motsatsen och köpares negativa syn för fastighetsmäklarens agerande under visningstillfällen är en bidragande anledning till varför förtroendet är lågt. Studien belyser också att potentiella köpare upplever fastighetsmäklare som passiva under visning och att fastighetsmäklare både kan och bör förbättra sitt kundbemötande för att motverka att spekulanter känner sig förbisedda och därmed öka sin omsättning genom ökade rekommendationer. / The aim of this study is to contribute to an increased understanding of how real estate agents in Sweden can work to better meet the buyers expectations on housing listings and thus increase the likelihood of future collaborations. At present, trust in real estate agents is low and the profession is rooted in a lot of prejudice, only 6 % say they feel trust in real estate agents. However, a survey conducted by Mäklarsamfundet (2016) shows that customer satisfaction among sellers is high, with 87 % responding to being satisfied with the deal. The authors have thus found a gap in which the role of real estate broker was not examined from a buyer's perspective in order to improve service quality. The study has a qualitative approach with semi-structured interviews where the aim is to clarify the respondent's own thoughts and opinions by being able to go deeper into the respondent's answers, thus gaining an understanding of how the real estate broker is perceived based on the customer's perspective, more specifically from a potential buyer's perspective. Through a goal-oriented selection, respondents are selected who were on a viewing in the last quarter and had personal contact with real estate agents. The collected data is transcribed and analyzed by breaking down the respondent's statement to keywords and quotes to highlight a clear picture of which patterns and key factors customers consider important about the role of real estate agent. The study shows that society's prejudices regarding real estate agents are currently likely to be strengthened at viewing times, rather than the opposite, and the buyers' negative view of the real estate agent's actions during viewing times is a contributing reason why trust is low. The study also highlights that potential buyers experience real estate agents as passive under viewing and that real estate agents can and should improve their customer relationship to counteract speculators feeling overlooked and thereby increase their turnover through increased recommendations.

Under de senaste åren har det i media spekulerats om en eventuell bubbla på den globala bostadsmarknaden. Den internationella finanskrisen blev slutet på en stadig bostadsprisutveckling i många länder. Under 2010 låg bostadspriserna på högre nivåer än innan finanskrisen och det har spekulerats att priserna kan komma att falla i betydande mängd. Frisell och Yazdi har kommit fram till att prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden i stor utsträckning kan förklaras av två verkliga faktorer, högre disponibla inkomster och strukturellt lägre reala bolåneräntor.Vi har i denna uppsats studerat olika aktörers syn på prisutvecklingen av bostadsrättsmarknaden i Göteborgs innerstad i april/maj 2011, utifrån olika övergripande ekonomiska aspekter. Marknaden undersöks ur tre olika perspektiv, långivare, låntagare och en mäklare. Fokus har legat på bankernas kreditbedömningsprocess och potentiella köpares resonemang och förväntningar om framtiden. Syftet med uppsatsen är att ge läsaren en överblick och en djupare förståelse för det aktuella läget på bostadsrättsmarknaden i Göteborgs innerstad utifrån de olika perspektiven. Vi har främst antagit en kvalitativ metodansats då den största delen av empirin utgår från kvalitativa intervjuer med handläggare från SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken samt en mäklare från mäklarföretaget Bjurfors. Dock har vi även antagit en kvantitativ ansats då intervjuerna med potentiella köpare gjordes i enkätform.De främsta slutsatserna vi har dragit av vår undersökning är att vid kreditbedömning så utgår bankerna från liknande grunder där fokus ligger på kundens återbetalningsförmåga. Ingen av de undersökta respondenterna verkar tro på ett större prisfall på bostadsrättsmarknaden i Göteborgs innerstad inom den närmaste framtiden. Det rådde lite delade meningar om övervärdering men överlag anser bankrespondenterna samt mäklaren att försäljningspriset speglar ett marknadspris på en fungerande marknad. Däremot ansåg många av de potentiella köparna att bostadsrätterna i Göteborgs innerstad var övervärderade och många trodde även att priserna skulle fortsätta öka. Sammanfattningsvis verkar det inte vara någon risk för en skadlig bostadsbubbla på marknaden i dagsläget, så länge sysselsättningen är bra, kundernas återbetalningsförmåga god och det är ett ”normalt” ränteläge. / Program: Civilekonomprogrammet