SAMMANFATTNING Titel: Doftmarknadsföring, ett nytt fenomen? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Viktor Strandvik & Oskar Elfstrand Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2012-05 Syfte: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt begrepp för många. Vi har i detta arbete fördjupat oss inom det ovanliga begreppet doftmarknadsföring. Syftet med denna studie är att: - Förklara begreppet sinnesmarknadsföring med fördjupning inom doftmarknadsföring. - Förmedla en bild av hur vanlig doftmarknadsföring är bland butikerna i Gävles stadskärna. - Förklara hur företag arbetar med doftmarknadsföring.   Metod: I denna studie har vi använt oss av en deduktiv ansats där vi utgått från teori för att sedan undersöka hur det ser ut på marknaden. Den data vi har använt oss av är litteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniska källor samt empiriskt material i form av svaren från två stycken olika enkätundersökningar. Detta har vi sedan analyserat och sedan redovisat i analys och diskussionskapitlet. Resultat & slutsats: Förvånansvärt få butiker använder sig av marknadsföring via doft. Detta trots att studier och undersökningar visar att företag genom marknadsföring via doft kan öka chansen till att göra produkterna och butikerna mer attraktiva. Detta anser vi är för att det finns en stor brist i vad marknadsföring via doft egentligen innebär samt vilka fördelar det kan ge. Förslag till fortsatt forskning: Vi har i arbetet avgränsat oss till Gävles stadskärna och hade gärna jämfört resultaten vi kom fram till med hur det ser ut i andra städer, för att få en mer överskådlig bild. Uppsatsens bidrag: Marknadsföring via doft är fortfarande relativt nytt och vår studie tyder på bra resultat från detta. Hur kommer det sig att inte fler använder sig av detta? Vi anser att det är på grund av okunskap inom ämnet. Nyckelord: Sinnesmarknadsföring, doftmarknadsföring, doft, marknadsföring, luktsinnet.     SAMMANFATTNING Titel: Doftmarknadsföring, ett nytt fenomen? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Viktor Strandvik & Oskar Elfstrand Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2012-05 Syfte: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt begrepp för många. Vi har i detta arbete fördjupat oss inom det ovanliga begreppet doftmarknadsföring. Syftet med denna studie är att: - Förklara begreppet sinnesmarknadsföring med fördjupning inom doftmarknadsföring. - Förmedla en bild av hur vanlig doftmarknadsföring är bland butikerna i Gävles stadskärna. - Förklara hur företag arbetar med doftmarknadsföring.   Metod: I denna studie har vi använt oss av en deduktiv ansats där vi utgått från teori för att sedan undersöka hur det ser ut på marknaden. Den data vi har använt oss av är litteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniska källor samt empiriskt material i form av svaren från två stycken olika enkätundersökningar. Detta har vi sedan analyserat och sedan redovisat i analys och diskussionskapitlet. Resultat & slutsats: Förvånansvärt få butiker använder sig av marknadsföring via doft. Detta trots att studier och undersökningar visar att företag genom marknadsföring via doft kan öka chansen till att göra produkterna och butikerna mer attraktiva. Detta anser vi är för att det finns en stor brist i vad marknadsföring via doft egentligen innebär samt vilka fördelar det kan ge. Förslag till fortsatt forskning: Vi har i arbetet avgränsat oss till Gävles stadskärna och hade gärna jämfört resultaten vi kom fram till med hur det ser ut i andra städer, för att få en mer överskådlig bild. Uppsatsens bidrag: Marknadsföring via doft är fortfarande relativt nytt och vår studie tyder på bra resultat från detta. Hur kommer det sig att inte fler använder sig av detta? Vi anser att det är på grund av okunskap inom ämnet. Nyckelord: Sinnesmarknadsföring, doftmarknadsföring, doft, marknadsföring, luktsinnet.

<p>The civilization has taken a step from the industry society to a service oriented culturewhere the physical differences between different products have decreased in value for the customers. The differentiation is more about senses, esthetical symbols and design. Modern economy is more and more focused on consuming and produce dreams and lifestyles. Maybe are we ready to face a new era; the society of experiences?</p><p>Can the trend that is striving towards experiences really be adapted to all markets? This question started our quest to see how the real-estate market would be able to be adapted to this new economy. The Purpose of this essay is to study how the real-estate market possibilities to be developed within the society of experiences. To get an answer to this question we have been studied literature in the society of experience, home staging and done an empirical study with the help of interviews and one survey.</p><p>In order to get insight in the question from different angels, Interviews where done with both customers and with people that know the real-estate market. The interviewed persons are persons that know the real-estate market i.e. real-estate brokers and decorators. This group of people contributed to this survey by responding on questions about what they believed that buyers would be influenced by when displaying a home and how they thought displaying real-estates in the future would look like. The purpose of these interviews was to get an insight in what the persons that visit a real-estate show values and what effect this might have on the person's total experience and impression of the home. Several persons that where visiting real-estate show's responded to a number of questions in a poll.</p><p>Our investigation showed that many of our questions where complete new thoughts both for customers as well as real-estate brokers, so our interpretation of this study shows that if today's actors will decide then there will be no major changes compared to how a realestate show is preformed today. But if you look at it from the society of experience characteristics then it shows that it's possible to combine a real-estate show and the literatures thoughts on the new economy. There are no real clash of opinion between the parties' thoughts and the researchers belief in the future but our mindset in each of us does most probably need some time to mature in order to get the effect that the literature describes it.</p>

The civilization has taken a step from the industry society to a service oriented culturewhere the physical differences between different products have decreased in value for the customers. The differentiation is more about senses, esthetical symbols and design. Modern economy is more and more focused on consuming and produce dreams and lifestyles. Maybe are we ready to face a new era; the society of experiences? Can the trend that is striving towards experiences really be adapted to all markets? This question started our quest to see how the real-estate market would be able to be adapted to this new economy. The Purpose of this essay is to study how the real-estate market possibilities to be developed within the society of experiences. To get an answer to this question we have been studied literature in the society of experience, home staging and done an empirical study with the help of interviews and one survey. In order to get insight in the question from different angels, Interviews where done with both customers and with people that know the real-estate market. The interviewed persons are persons that know the real-estate market i.e. real-estate brokers and decorators. This group of people contributed to this survey by responding on questions about what they believed that buyers would be influenced by when displaying a home and how they thought displaying real-estates in the future would look like. The purpose of these interviews was to get an insight in what the persons that visit a real-estate show values and what effect this might have on the person's total experience and impression of the home. Several persons that where visiting real-estate show's responded to a number of questions in a poll. Our investigation showed that many of our questions where complete new thoughts both for customers as well as real-estate brokers, so our interpretation of this study shows that if today's actors will decide then there will be no major changes compared to how a realestate show is preformed today. But if you look at it from the society of experience characteristics then it shows that it's possible to combine a real-estate show and the literatures thoughts on the new economy. There are no real clash of opinion between the parties' thoughts and the researchers belief in the future but our mindset in each of us does most probably need some time to mature in order to get the effect that the literature describes it.

Konsumenters behov och preferenser har förändrats på grund av samhällets utveckling. Idag räcker det inte endast med ett bra och billigt utbud för att konsumenter ska komma till köpcentrum, det bör istället vara en plats dit människor vill åka och uppleva. Köpcentrumförvaltare använder facility management och en del av det är utformandet av hyresgästmix. Denna bör idag riktas mot en mer upplevelsebaserad hyresgästmix för att finna konkurrensfördelar. Upplevelser skapas genom att en individ interagerar sig med sin omgivning och det finns fyra olika sätt att studera en upplevelse på: underhållning, utbildning, estetik och eskapism. Idag saknas forskning kring hur de fyra kategorierna används vid skapandet av en hyresgästmix ämnad för upplevelser genom facility management av köpcentrum. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur konsumenter skapar upplevelser i köpcentrum med hjälp av en upplevelsebaserad hyresgästmix. I den teoretiska referensramen beskrivs upplevelseekonomi, de fyra upplevelsekategorierna samt olika typer av hyresgästmixar. Teorin upplevelseekonomi valdes för att studera hur olika konsumenter skapar olika upplevelser i köpcentrum. Metoden som använts i studien har varit kvalitativ då studien ville fånga konsumenters olika upplevelser utifrån ett köpcentrums hyresgästmix. Studiens datainsamling genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio konsumenter. Resultatet påvisar att det finns fyra olika konsumentgrupper som besöker och skapar upplevelser utifrån hyresgästmixen i ett köpcentrum: den sociala, den engagerade, den sökande och den praktiska konsumentgruppen. I diskussionen jämförs framkomna konsumentgrupper i relation till olika typer av hyresgästmixar samt de fyra upplevelsekategorierna. I avsnittet diskuteras även resultatet i jämförelse med tidigare forskning vilket resulterar i en modell som visar hur respektive konsumentgrupp skapar olika upplevelser gentemot varandra med hänsyn till upplevelsekategorierna. Slutsatsen påvisar vikten av att studera vad konsumenter skapar för upplevelser i köpcentrum för att kunna anpassa utformningen av en upplevelsebaserad hyresgästmix. De fyra konsumentgrupper som framkommit i studien kan utveckla teori för facility management när köpcentrumförvaltare ska utforma en upplevelsebaserad hyresgästmix. / The consumers behaviour have changed over time, today it is not enough to have cheap and competitive prices alone to entice consumers to the shopping centre. A shopping centre should be a place where people want to go and experience. Shopping centre managers use facility management and a part of this is the tenant mix. This should be focused towards a more experience-based direction thus finding a competitive advantage. Experiences are being created when an individual integrates itself with the environment and there are four different categories to study experiences of: entertainment, education, aesthetics and escapism. There is currently a lack of research on how the four categories are being used in this experience creation through the facility management of shopping centres. The purpose of this study was to examine how consumers create experiences in the shopping centre by an experience inspired tenant mix. In the theoretical framework the experience economy is being described, the four categories of experiences available and the different types of tenant mixes. This theory was selected to study how consumers create different experiences in the shopping centre. The method used in the study was a qualitative research approach, since the study wanted to capture consumers different experiences from a shopping centre’s tenant mix. Qualitative research allowed for this insight. The study’s data was collected through semi-structured interviews with ten consumers. The results found that there were four different consumer groups visiting and creating experiences based on the tenant mix in a shopping centre: the social, the dedicated, the searcher and the practical consumer group. In the discussion the consumer groups are being discussed in relation to the different types of tenant mixes and the four categories of an experience. The section also takes previous research into consideration allowing for comparisons. This results in a model being created that shows how each consumer group creates these different experiences with each experience category being accounted for. The conclusion demonstrate the importance of studying consumers motivations and demands in shopping centres in order to be able to adapt and accommodate for the creation of these experiences. From the consumer groups that have emerged in the outcome, it may develop theory for facility management when they design experience based tenant mix in the shopping centre.

Titel ”Vi säljer upplevelser” - En studie om hur motorcykelbranschen kan stärka sitt erbjudande över hela året genom en omnikanalstrategi   Nyckelord    Omnikanalstrategi, säsongsförsäljning, upplevelseekonomi, motorcykelbransch, touchpoints, CEM, CRM   Forskningsfråga På vilka sätt kan motorcykelbranschen med säsongsbetonad försäljning använda sig av en omnikanalstrategi för att stärka sitt varumärke och skapa erbjudanden genom hela året?   Syfte Syftet med studien är att öka kunskapen om hur MC-branschen kan använda en omnikanalstrategi som hjälper motorcykelåterförsäljare att stärka sitt varumärke och öka försäljningen och sina erbjudanden under hela året oberoende av säsong.   Metod Studien har använt en kvalitativ forskningsstrategi med ett abduktivt angreppssätt. Studien bygger på relevant teori som skapat frågor till sju semistrukturerade intervjuer med representanter av ett kvoturval.   Slutsats För att motorcykel återförsäljare ska stärka sitt varumärke och skapa relevanta erbjudanden genom hela året bör en omnikanalstrategi implementeras. Inom denna strategi bör företaget prioritera kundbemötande och skapa upplevelser samt långsiktiga och lojala kundrelationer.  Synkronisera alla kanaler för en sömlös upplevelse, skapa en varrumärkesupplevelse och engagemang genom hela året med kreativa erbjudanden. Utforma servicelandskap både traditionellt och virtuellt som bidrar till varimärkesupplevelse, värdeskapande och gemenskap. / Abstract   Title “We sell experiences” - A study on how the motorcycle industry can strengthen its offering throughout the year through an omnichannel strategy   Keyword Omni-Channel Strategy, Seasonal Sales, Experience Economi, Motorcycle Industry, Touchpoints, CEM, CRM   Research Question In what ways can the motorcycle industry with seasonal sales use an omnichannel strategy to strengthen its brand and create offers throughout the year?   Purpose The purpose of the study is to increase knowledge of how the MC industry can use an omnichannel strategy that helps motorcycle dealers strengthen their brand and increase sales and offers throughout the year regardless of season.   Method The study has used a qualitative research strategy with an abductive approach. The study is based on relevant theory that created questions for seven semi-structured interviews with representatives of a quota selection.   Conclusion In order for motorcycle dealers to strengthen their brand and create relevant offers throughout the year, an omnichannel strategy should be implemented. In this strategy, the company should prioritize customer service and create experiences as well as long-term and loyal customer relationships. Synchronize all channels for a seamless experience, create a brand experience and commitment throughout the year with creative offerings. Design service landscapes both traditional and virtual that contribute to brand experience, value creation and community.

<p>The world economy is facing a paradigm shift. In today’s fast paced information society companies will find it increasingly difficult to differentiate themselves based on price only. As our materialistic standard peaks people will seek to fulfil softer needs such as dreams and fantasies. Simultaneously people need a break from everyday life, a way to disconnect from the stress and boundaries of western lifestyle, we seek experiences.</p><p>Side by side with the economic evolvement commercialization in sports has significantly increased during the last ten years. What once were non-profit organizations are today big companies. Sports engage people and makes emotions flow, a visit at an ice hockey arena offers a break from the boring everyday life and it provides us with an experience. Ice hockey organizations are according to us indeed in the experience delivery business, hence they need to act accordingly.</p><p>This thesis explores the world of experiences and connects it with the visit at an ice hockey arena, specifically Ejendals Arena, Leksand. The purpose of the thesis is to study how Leksands IF today create experiences and then compare it with the experience creating theories and finally to suggest how Leksands IF should proceed in order to offer their guests a complete experience. This has been achieved by studying literature, conducting observations, conversations and discussions. Since the connection between experience economy and sports is relatively unexplored this thesis has taken an explorative form.</p><p>In the last part of this thesis we suggest a range of different proposals on how Leksands IF should act to position themselves in the emerging experience economy. If Leksands IF succeeds with this we are confident that the connection between their performance and spectators will diminish along with the staged experience appealing to a far wider range of people then today. The benefits of this will be seen both in turnovers and in the number of guests.</p> / <p>Världsekonomin är inne i ett skifte. Det blir svårare och svårare att differentiera sig med pris i dagens snabba informationssamhälle samtidigt som människor söker fylla andra och mjukare behov än de rent materialistiska. Människor söker ett avbrott från vardagen, ett sätt att koppla bort den stressade och inrutade livsstilen som idag präglar västvärlden, vi söker upplevelser.</p><p>Parallellt med den ekonomiska utvecklingen i samhället har kommersialiseringen inom idrotten de senaste 10 åren tagit fart på allvar, vad som en gång var en ideell verksamhet är numera storföretag. Idrott engagerar och får känslor i svall, ett besök på en ishockeyarena erbjuder oss ett avbrott i vardagen och ger oss en upplevelse. Ishockeyklubbar befinner sig enligt oss i allra högsta grad i upplevelseindustrin och bör därmed agera utifrån detta.</p><p>Uppsatsen forskar kring ämnet upplevelser och kopplar samman det med besöket på en ishockeyarena, mer specifikt ett besök i Ejendals Arena, Leksand. Syftet med rapporten är att studera hur Leksands IF arbetar med upplevelser och jämföra detta med teorin samt att ge förslag på hur Leksands IF ska arbeta med upplevelser i framtiden för att kunna erbjuda en så stark upplevelse som möjligt. Detta har uppnåtts genom litteraturstudier observationer, samtal och diskussioner. Då kopplingen mellan upplevelseekonomin och idrott är relativt outforskad har vårt arbete tagit en utforskande karaktär.</p><p>I uppsatsens avslutande del kommer vi fram till en rad konkreta förslag på hur Leksands IF bör arbeta och vad vi anser att de skall göra för att kunna erbjuda sina gäster en starkare upplevelse än de idag gör. Om Leksands IF lyckas med detta är vi övertygade om att den sportsliga framgångens koppling till publiksiffrorna kommer att minska samtidigt som långt fler än de som idag gästar Ejendals Arena kommer att bli intresserade av ett besök. Följden blir att Leksands IF kommer se positiva effekter i såväl omsättning som besöksstatistik.</p>

<p>Syfte:   Syftet med uppsatsen är att undersöka om en vardaglig affärsverksamhet kan använda eller redan använder teorierna inom upplevelseekonomi idag/i framtiden för att nå framgång och utveckling.</p><p>Metod:   Jag använder både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med litteratur inom upplevelseekonomi. Genom att använda Vasaskolan som huvudobjekt och John Bauergymnasiet som komplement täcker det   mer än en aktör på marknaden.</p><p>Resultat & slutsatser:  Sammanfattningsvis går det att hitta upplevelseekonomi inom både Vasaskolans och John Bauergymnasiets verksamheter och båda kan se en framtid inom det till en viss del. Dock ligger huvudsyftet på utbildningen. Samt att enkätundersökningen visar på en lönsamhet i och med dessa tankesätt och handlingar.</p><p>Förslag till vidare forskning: Nästa steg vore att definiera en ny del av upplevelseekonomi    för verksamheter som inte söker ekonomisk vinst och som erbjuder en upplevelse under en lång period.</p><p>Uppsatsens bidrag:  Genom att besvara frågeställningarna kan studien bidra med att ge  intressenter en uppfattning om hur upplevelseekonomi kan påverka de utvalda aktörerna och deras marknad. Samt om det är lönsamt att arbeta med dessa teorier.</p>

<p>Upplevelseplan för Öckerö Resort lyder underrubriken på denna uppsats. Öckerö Resort är ett kommande resort nära Göteborg som förhoppningsvis inom kort ska öppna portarna för gästerna. Tanken bakom namnet upplevelseplan ligger i fokuset på upplevelser, därav upplevelseplan och inte marknadsplan eller affärsplan. Tre huvudteman kommer vara fundamentet i denna uppsats, som också kommer att genomsyra alla olika delar i uppsatsen. Storytelling, Värdskap och Upplevelseekonomi ska i slutet mynna ut i konkreta förslag på hur Öckerö Resort kan jobba för att tillfredsställa kunden.</p><p> </p><p>Upplevelseekonomi växer i vårt samhälle. Att tillfredsställa kunden blir allt svårare med den högre konkurrensen. Därför bör företag fokusera mer på hur de kan tillfredsställa kunden genom upplevelser. Upplevelseekonomi handlar både om vad man bör erbjuda tillsammans med hur och var man erbjuder det. Öckerö Resort kan erbjuda något i varje del av Pines och Gilmores modell (1999) om hur man definierar en upplevelse, som t ex skiftande design och mat efter årstiderna, fisketurer, föreläsningar och konferensanläggning och avslappning genom ljudböcker i naturen.</p><p> </p><p>Det goda Värdskap handlar om att betjäna kunden och förstå vad denne vill ha och sedan tillfredsställa den önskan. Men för att bedriva det goda värdskapet bör man trivas med det jobb man har, sedan bör man välkomna varandra inom företaget, för att sedan kunna välkomna kunden på ett bra sätt. Storytelling för Öckerö Resort handlar om att försöka berätta något kunden tycker är intressant. En grundarberättelse är det som jag kommit fram till, tillsammans med att marknadsföra sina medarbetare i media genom storys.</p><p> </p><p>I och med att Öckerö Resort bara är i introduktionsstadiet valde jag sekundär empiri, och har försökt ta fram goda exempel för mina tre teman. Google, Island Hotel i Florida och JumboJet på Arlanda är de företag jag anser kan fungera som inspirerande exempel. De typiska dragen för de olika företaget överförs och anspassas sedan till Öckerö Resort situation.</p>

Syfte:   Syftet med uppsatsen är att undersöka om en vardaglig affärsverksamhet kan använda eller redan använder teorierna inom upplevelseekonomi idag/i framtiden för att nå framgång och utveckling. Metod:   Jag använder både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med litteratur inom upplevelseekonomi. Genom att använda Vasaskolan som huvudobjekt och John Bauergymnasiet som komplement täcker det   mer än en aktör på marknaden. Resultat &amp; slutsatser:  Sammanfattningsvis går det att hitta upplevelseekonomi inom både Vasaskolans och John Bauergymnasiets verksamheter och båda kan se en framtid inom det till en viss del. Dock ligger huvudsyftet på utbildningen. Samt att enkätundersökningen visar på en lönsamhet i och med dessa tankesätt och handlingar. Förslag till vidare forskning: Nästa steg vore att definiera en ny del av upplevelseekonomi    för verksamheter som inte söker ekonomisk vinst och som erbjuder en upplevelse under en lång period. Uppsatsens bidrag:  Genom att besvara frågeställningarna kan studien bidra med att ge  intressenter en uppfattning om hur upplevelseekonomi kan påverka de utvalda aktörerna och deras marknad. Samt om det är lönsamt att arbeta med dessa teorier.

Upplevelseplan för Öckerö Resort lyder underrubriken på denna uppsats. Öckerö Resort är ett kommande resort nära Göteborg som förhoppningsvis inom kort ska öppna portarna för gästerna. Tanken bakom namnet upplevelseplan ligger i fokuset på upplevelser, därav upplevelseplan och inte marknadsplan eller affärsplan. Tre huvudteman kommer vara fundamentet i denna uppsats, som också kommer att genomsyra alla olika delar i uppsatsen. Storytelling, Värdskap och Upplevelseekonomi ska i slutet mynna ut i konkreta förslag på hur Öckerö Resort kan jobba för att tillfredsställa kunden.   Upplevelseekonomi växer i vårt samhälle. Att tillfredsställa kunden blir allt svårare med den högre konkurrensen. Därför bör företag fokusera mer på hur de kan tillfredsställa kunden genom upplevelser. Upplevelseekonomi handlar både om vad man bör erbjuda tillsammans med hur och var man erbjuder det. Öckerö Resort kan erbjuda något i varje del av Pines och Gilmores modell (1999) om hur man definierar en upplevelse, som t ex skiftande design och mat efter årstiderna, fisketurer, föreläsningar och konferensanläggning och avslappning genom ljudböcker i naturen.   Det goda Värdskap handlar om att betjäna kunden och förstå vad denne vill ha och sedan tillfredsställa den önskan. Men för att bedriva det goda värdskapet bör man trivas med det jobb man har, sedan bör man välkomna varandra inom företaget, för att sedan kunna välkomna kunden på ett bra sätt. Storytelling för Öckerö Resort handlar om att försöka berätta något kunden tycker är intressant. En grundarberättelse är det som jag kommit fram till, tillsammans med att marknadsföra sina medarbetare i media genom storys.   I och med att Öckerö Resort bara är i introduktionsstadiet valde jag sekundär empiri, och har försökt ta fram goda exempel för mina tre teman. Google, Island Hotel i Florida och JumboJet på Arlanda är de företag jag anser kan fungera som inspirerande exempel. De typiska dragen för de olika företaget överförs och anspassas sedan till Öckerö Resort situation.