The world economy is facing a paradigm shift. In today’s fast paced information society companies will find it increasingly difficult to differentiate themselves based on price only. As our materialistic standard peaks people will seek to fulfil softer needs such as dreams and fantasies. Simultaneously people need a break from everyday life, a way to disconnect from the stress and boundaries of western lifestyle, we seek experiences. Side by side with the economic evolvement commercialization in sports has significantly increased during the last ten years. What once were non-profit organizations are today big companies. Sports engage people and makes emotions flow, a visit at an ice hockey arena offers a break from the boring everyday life and it provides us with an experience. Ice hockey organizations are according to us indeed in the experience delivery business, hence they need to act accordingly. This thesis explores the world of experiences and connects it with the visit at an ice hockey arena, specifically Ejendals Arena, Leksand. The purpose of the thesis is to study how Leksands IF today create experiences and then compare it with the experience creating theories and finally to suggest how Leksands IF should proceed in order to offer their guests a complete experience. This has been achieved by studying literature, conducting observations, conversations and discussions. Since the connection between experience economy and sports is relatively unexplored this thesis has taken an explorative form. In the last part of this thesis we suggest a range of different proposals on how Leksands IF should act to position themselves in the emerging experience economy. If Leksands IF succeeds with this we are confident that the connection between their performance and spectators will diminish along with the staged experience appealing to a far wider range of people then today. The benefits of this will be seen both in turnovers and in the number of guests. / Världsekonomin är inne i ett skifte. Det blir svårare och svårare att differentiera sig med pris i dagens snabba informationssamhälle samtidigt som människor söker fylla andra och mjukare behov än de rent materialistiska. Människor söker ett avbrott från vardagen, ett sätt att koppla bort den stressade och inrutade livsstilen som idag präglar västvärlden, vi söker upplevelser. Parallellt med den ekonomiska utvecklingen i samhället har kommersialiseringen inom idrotten de senaste 10 åren tagit fart på allvar, vad som en gång var en ideell verksamhet är numera storföretag. Idrott engagerar och får känslor i svall, ett besök på en ishockeyarena erbjuder oss ett avbrott i vardagen och ger oss en upplevelse. Ishockeyklubbar befinner sig enligt oss i allra högsta grad i upplevelseindustrin och bör därmed agera utifrån detta. Uppsatsen forskar kring ämnet upplevelser och kopplar samman det med besöket på en ishockeyarena, mer specifikt ett besök i Ejendals Arena, Leksand. Syftet med rapporten är att studera hur Leksands IF arbetar med upplevelser och jämföra detta med teorin samt att ge förslag på hur Leksands IF ska arbeta med upplevelser i framtiden för att kunna erbjuda en så stark upplevelse som möjligt. Detta har uppnåtts genom litteraturstudier observationer, samtal och diskussioner. Då kopplingen mellan upplevelseekonomin och idrott är relativt outforskad har vårt arbete tagit en utforskande karaktär. I uppsatsens avslutande del kommer vi fram till en rad konkreta förslag på hur Leksands IF bör arbeta och vad vi anser att de skall göra för att kunna erbjuda sina gäster en starkare upplevelse än de idag gör. Om Leksands IF lyckas med detta är vi övertygade om att den sportsliga framgångens koppling till publiksiffrorna kommer att minska samtidigt som långt fler än de som idag gästar Ejendals Arena kommer att bli intresserade av ett besök. Följden blir att Leksands IF kommer se positiva effekter i såväl omsättning som besöksstatistik.

Grundläggande behov är idag i högre grad tillgodosedda vilket resulterat i att kraven hos konsumenter förändrats till att behöva mer för att bli nöjda, detta kopplat till översta trappsteget i Maslows behovstrappa- självförverkligande. Som en följd av det förändrade behovet har vi stött påbegreppet upplevelseekonomi, vilket först myntades i slutet av 1900-talet, och ses som ett ytterligare värdeerbjudande till konsumenten utöver produkt, tjänst och service. Genom användning av Pine och Gilmores modell av dimensioner av upplevelser i samband med Mossbergs utvecklade modell Upplevelserummet är studiens syfte att se vilka faktorer som är bidragande för att skapa en stark upplevelse, om beståndsdelarna i dessa modeller används av hotellen och om ledarskapet har en betydande del i samspel med dessa aspekter.Denna studie undersöker tidigare forskning av upplevelseekonomin och medföljande komponenter, ledarskapsstilarna transaktionellt, - och transformativt ledarskap och data från utvalda hotell. Hotellen som studien utgår från är uppdelade i två kategorier, hotell med upplevelsebaserat koncept vilket vi genomgående kallar upplevelsehotell och hotell som ingår i en större kedja och där upplevelser inte är uttalat en del av konceptet vilket vi genomgående kallar ordinära hotell. Studien är kvalitativ då forskningsfrågorna och syftet är av kvalitativ karaktär. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån datainsamlingen visar resultatet att de hotell som i hög grad kan kopplas till modellerna 4E, upplevelserummet och sinnespåverkan fokuserar på både påhotellets fysiska utformning, sociala faktorer, stimulering av sinnen i samband med aktiviteter. Dessa aktiviteter är kopplade till utbildning, underhållning, estetik och/eller eskapism och skapar upplevelsevärde för gästerna och till följd även värde för företaget. Resultatet presenterar även att de hotell som inte aktivt arbetar med aktiviteter kopplade till de framtagna teorierna inte presenterar ett upplevelsevärde utan värde för företaget genom andra aspekter. Fortsatt visar resultat även på ledarskapets samspel med dessa tillvägagångssätt är av betydelse för hur hotellen arbetar, vad deras värderingar är och hur tillvägagångssätten går till för att skapa upplevelsevärde. Detta genom medarbetarna som anses vara den viktigaste resursen i skapandet av upplevelser för hotellen. Slutsatsen visar på att ytterligare indelningar av upplevelsehotellen bör finnas beroende på vilken strategi som används.

Uppsatsens syfte är att, genom semistrukturerade intervjuer med programsättare på fyra art-housebiografer i Sverige, utreda vilka programsättningsstrategier som används och varför. Med hjälp av teorier om programstrategier för filmfestivaler och biografer, samt filmvetenskapliga teorier om dispositif och kontextens betydelse för filmupplevelsen besvaras uppsatsens frågeställningar: Vilka strategier tillämpas av programsättare på art-housebiografer i Sveriges tre största städer för att kuratera ett filmprogram som adderar värde till besökarens bioupplevelse, med hänsyn till både text och kontext? Och hur påverkas programsättarnas arbete av yttre faktorer som kulturpolitiska och kommersiella/ekonomiska krav och begränsningar? Resultatet av intervjuerna visar på kontextens betydelse för en värdefull bioupplevelse. Ytterligare framgår i uppsatsen att praktiken ser annorlunda ut än teorin i många fall och att det är ett intrikat nät av yttre faktorer som styr programurvalet och påverkar programstrategierna.

<p><p>Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten kräver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig både nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt måste ges möjlighet att säkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till ägarna av arenan. För att möta alla ingående kravspecifikationer som ställs för att få ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att täcka kostnaderna som dessa arenor för med sig ställer det i sin tur krav på att man fyller dessa med evenemang som lockar publik. Hur arenan är betingad för att möjliggöra sportutövande och hur detta kombineras i utformningen av infrastruktur för att stödja olika evenemang är det som denna uppsats fokuserar på. Vi har även studerat hur arenan interagerar med planering och genomförande av önskat evenemangsutbud för att infria marknadsföringen av arenan som multiarena.</p><p>För att ge läsaren en bakgrund och förståelse för vår valda arbetsprocess inleder vi med att allmänt beskriva de metoder som finns att tillgå när man arbetar med en vetenskaplig uppsats. Därefter kommer vi ur olika perspektiv diskutera för och nackdelar med valet av vårt tillvägagångssätt, som baseras på ett hermeneutiskt perspektiv och kvalitativ metod via intervjuer.</p><p>Längre fram i uppsatsen kommer en beskrivning av vad den vetenskapliga positionen är idag avseende upplevelseekonomi, evenemangs- och arenautveckling. Det vill säga vad som är belagt genom tidigare forskning och vad det är som vi genom vår inledande problemformulering ämnar studera. För att koppla tidigare resultat med hur verkligheten gestaltar sig nu har vi avgränsat oss till intervjuer av representanter med ansvar för driften på tre arenor i Gävle regionen. De valda arenorna, Göransson Arena, Läkerol Arena samt Projekt Strömvallen har viss spridning i utvecklingsståndpunkt. De har även olika förutsättningar länkade till ägarförhållanden, sportens popularitet och ekonomiska förutsättningar men verkar inom samma marknadssegment och geografiska område.</p><p>Efter en jämförelse mellan vad som anses optimalt ur ett teoretiskt perspektiv och hur verkligheten ”de facto” gestaltar sig kan vi konstatera att det sportsliga inslaget fortfarande är nummer ett i evenemangsutbudet, men att de ekonomiska påverkansfaktorerna håller på att bana väg för en större evenemangsbredd och merutnyttjande av arenan över tiden. Arenan är först och främst till för sport och om det inte stör sporten allt för mycket kan den användas till annat. Ett tankesätt som verkar ha funnits med vid utformningen av den nya arenan. Läggs all fakta och intryck ihop, som blivit synliga under arbetes gång kan man se att evenemangsutbudet och arenans utformning är faktorer som är beroende av varandra. Till det kommer att organisationen måste fokusera på att få rätt kompetens och genomarbetade strategier för främst evenemangsutveckling men även för arenan som sådan.</p><p>Genom att utveckla nätverk eller knyta till sig samarbetspartners med andra företag, föreningar och/eller individer inom näringsliv och samhälle, ser vi att kostnader skulle kunna hållas nere och att båda/alla parters behov skulle omhändertas på sikt. För att på så sätt skapa konkurrensfördelar och/eller mervärde för alla inblandade i deras respektive verksamheter, vilket gör det intressant att delta. Är målet att vara en multiarena är detta ett måste för att överleva och inte direkt eller indirekt bli en ekonomisk belastning för kommunen.</p></p>

No description available.

No description available.

Experiences have become a new trend within the world economy today and a new way to add value to companies. A new economy is emerging named the Experience Economy. The customers’ demands of experiences are increasing and companies need to satisfy these demands and adapt them-selves to this emerging economy. The Experience Economy is today the fastest growing industry in Sweden and has grown steadily during the last decade. The Experience Economy is something that needs to be adapted within all industries in the society and is seen as the key factor towards economic success. Purpose: The purpose of this thesis is to study how Swedish compa-nies have implemented experiences in the society and give future recommendations for their industries. Frame of reference: In this section theories and definitions regarding the Experience Economy from a producer perspective are presented. The theoretical frame does also contain the evolvement, culture, design and added value of experiences in today’s society. Method: In order to answer the purpose of the thesis a qualitative method has been utilized. The data collection contains of 14 companies within 13 sections of industries providing experiences in the Swedish market. Conclusion: The results presents the spreading of experiences in the Swedish society, the industries that are better suited for the Experience Economy and further more the future aspects of the development of this economy. / Upplevelser har utvecklats till att bli en ny trend inom världsekonomin idag. Denna trend är sedd som ett nytt sätt att generera mervärde till företag. En ny ekonomi har uppkommit vid namn Upplevelseekonomi. Konsumenterna idag efterfrågar mer upplevelser vilket företagen måste tillfredsställa. Upplevelseekonomin är idag den snabbaste växande industri i Sverige och har ökat under det senaste årtiondet. Upplevelseekonomin är något som är nödvändigt att implementeras inom alla samhällets industrier och ses idag som nyckeln till ekonomisk framgång. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur svenska företag har implementerat upplevelser i det svenska samhället och vidare ge framtida rekommendationer för de olika industri-erna. Referensram: I denna del presenteras teorier och definitioner rörande Upplevelseekonomin från ett producent perspektiv. Refe-rensramen innehåller även utvecklingen, kulturen, designen och mervärdet av upplevelser i dagens samhälle. Metod: För att genomföra syftet av denna uppsats på bästa sätt har en kvalitativ ansats valts. Insamlad data består av 14 företag inom 13 industrier som tillhör Upplevelseindustrin i Sverige. Slutsats: Resultatet visar spridningen av upplevelser inom det svenska samhället, industrier som visat sig vara bättre lämpad för Upplevelseekonomin, samt framtida aspekter.

Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten kräver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig både nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt måste ges möjlighet att säkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till ägarna av arenan. För att möta alla ingående kravspecifikationer som ställs för att få ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att täcka kostnaderna som dessa arenor för med sig ställer det i sin tur krav på att man fyller dessa med evenemang som lockar publik. Hur arenan är betingad för att möjliggöra sportutövande och hur detta kombineras i utformningen av infrastruktur för att stödja olika evenemang är det som denna uppsats fokuserar på. Vi har även studerat hur arenan interagerar med planering och genomförande av önskat evenemangsutbud för att infria marknadsföringen av arenan som multiarena. För att ge läsaren en bakgrund och förståelse för vår valda arbetsprocess inleder vi med att allmänt beskriva de metoder som finns att tillgå när man arbetar med en vetenskaplig uppsats. Därefter kommer vi ur olika perspektiv diskutera för och nackdelar med valet av vårt tillvägagångssätt, som baseras på ett hermeneutiskt perspektiv och kvalitativ metod via intervjuer. Längre fram i uppsatsen kommer en beskrivning av vad den vetenskapliga positionen är idag avseende upplevelseekonomi, evenemangs- och arenautveckling. Det vill säga vad som är belagt genom tidigare forskning och vad det är som vi genom vår inledande problemformulering ämnar studera. För att koppla tidigare resultat med hur verkligheten gestaltar sig nu har vi avgränsat oss till intervjuer av representanter med ansvar för driften på tre arenor i Gävle regionen. De valda arenorna, Göransson Arena, Läkerol Arena samt Projekt Strömvallen har viss spridning i utvecklingsståndpunkt. De har även olika förutsättningar länkade till ägarförhållanden, sportens popularitet och ekonomiska förutsättningar men verkar inom samma marknadssegment och geografiska område. Efter en jämförelse mellan vad som anses optimalt ur ett teoretiskt perspektiv och hur verkligheten ”de facto” gestaltar sig kan vi konstatera att det sportsliga inslaget fortfarande är nummer ett i evenemangsutbudet, men att de ekonomiska påverkansfaktorerna håller på att bana väg för en större evenemangsbredd och merutnyttjande av arenan över tiden. Arenan är först och främst till för sport och om det inte stör sporten allt för mycket kan den användas till annat. Ett tankesätt som verkar ha funnits med vid utformningen av den nya arenan. Läggs all fakta och intryck ihop, som blivit synliga under arbetes gång kan man se att evenemangsutbudet och arenans utformning är faktorer som är beroende av varandra. Till det kommer att organisationen måste fokusera på att få rätt kompetens och genomarbetade strategier för främst evenemangsutveckling men även för arenan som sådan. Genom att utveckla nätverk eller knyta till sig samarbetspartners med andra företag, föreningar och/eller individer inom näringsliv och samhälle, ser vi att kostnader skulle kunna hållas nere och att båda/alla parters behov skulle omhändertas på sikt. För att på så sätt skapa konkurrensfördelar och/eller mervärde för alla inblandade i deras respektive verksamheter, vilket gör det intressant att delta. Är målet att vara en multiarena är detta ett måste för att överleva och inte direkt eller indirekt bli en ekonomisk belastning för kommunen.

<p>Experiences have become a new trend within the world economy today and a new way to add value to companies. A new economy is emerging named the Experience Economy. The customers’ demands of experiences are increasing and companies need to satisfy these demands and adapt them-selves to this emerging economy. The Experience Economy is today the fastest growing industry in Sweden and has grown steadily during the last decade. The Experience Economy is something that needs to be adapted within all industries in the society and is seen as the key factor towards economic success.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to study how Swedish compa-nies have implemented experiences in the society and give future recommendations for their industries.</p><p>Frame of reference: In this section theories and definitions regarding the Experience Economy from a producer perspective are presented. The theoretical frame does also contain the evolvement, culture, design and added value of experiences in today’s society.</p><p>Method: In order to answer the purpose of the thesis a qualitative method has been utilized. The data collection contains of 14 companies within 13 sections of industries providing experiences in the Swedish market.</p><p>Conclusion: The results presents the spreading of experiences in the Swedish society, the industries that are better suited for the Experience Economy and further more the future aspects of the development of this economy.</p> / <p>Upplevelser har utvecklats till att bli en ny trend inom världsekonomin idag. Denna trend är sedd som ett nytt sätt att generera mervärde till företag. En ny ekonomi har uppkommit vid namn Upplevelseekonomi. Konsumenterna idag efterfrågar mer upplevelser vilket företagen måste tillfredsställa. Upplevelseekonomin är idag den snabbaste växande industri i Sverige och har ökat under det senaste årtiondet. Upplevelseekonomin är något som är nödvändigt att implementeras inom alla samhällets industrier och ses idag som nyckeln till ekonomisk framgång.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur svenska företag har implementerat upplevelser i det svenska samhället och vidare ge framtida rekommendationer för de olika industri-erna.</p><p>Referensram: I denna del presenteras teorier och definitioner rörande Upplevelseekonomin från ett producent perspektiv. Refe-rensramen innehåller även utvecklingen, kulturen, designen och mervärdet av upplevelser i dagens samhälle.</p><p>Metod: För att genomföra syftet av denna uppsats på bästa sätt har en kvalitativ ansats valts. Insamlad data består av 14 företag inom 13 industrier som tillhör Upplevelseindustrin i Sverige.</p><p>Slutsats: Resultatet visar spridningen av upplevelser inom det svenska samhället, industrier som visat sig vara bättre lämpad för Upplevelseekonomin, samt framtida aspekter.</p>

Studiens avsikt har varit att studera en ny, indirekt, inriktning av forskningsfältet upplevelseekonomi (experience economy) som inte tidigare behandlats, till skillnad från fältets klassiska, direkta inriktning. Studien har avgränsats mot dokusåpor, då det idag kan anses vara en del av den “nya”, indirekta upplevelseekonomin i dagens post-moderna samhälle. Fältet har tidigare avsett ett direkt värdeskapande som kommit till följd av produkter och tjänster, men idag avser upplevelser även indirekta sinnesintryck som skapas av andra, exempelvis genom att titta på dokusåpor där vi upplever genom att titta på deltagarnas känslor och miljöer. Studien har försökt att studera hur denna indirekta inriktning kan påverka vår uppfattning av äkthet, det vill säga verklighets-uppfattning, när det gäller att särskilja simulationer från verklighet, även kallat hyperverklighet. Vidare har studien avsett att undersöka millennier, (de som är födda mellan år 2000 och 2010, och har haft tillgång till teknik och sociala medier allt sedan uppväxten), och hur deras uppfattningar och känslor kring kärleksrelationer påverkats av de sinnesintrycken från dokusåpornas innehåll som många gånger fokuserar på drama för att skapa underhållning (exempelvis Paradise Hotel, Love Island, Bonde söker fru, Middag med mitt ex etc.). Den huvudsakliga slutsatsen från studien är att millenniers uppfattning av kärleksrelationen kan påverkas till följd av de sinnesintryck som uppkommer vid konsumtion av dokusåpor. Studien tyder också på att tillit och externa faktorer som ekonomi och politik idag spelar lika stor roll, om inte större roll, i kärleksrelationer, än kärleken i sig. / The purpose with this study has been to examine a new, indirect alignment in the field of experience economy. The field has not previously been studied, unlike the more classical, direct approach of the field. The study has been delimited, and thus only reviews the recent phenomenon, reality shows - a phenomenon which in recent times has seemed to increase significantly and is an example of the “new”, indirect experience economy in today’s postmodern society. Previously, the field of research put its main focus on the development of products and services, but as for today experiences are created in new ways, by a different kind of stimuli. such as sensory expressions given by other people in our surroundings. The study examines how this indirect alignment can affect our perception of what is fake and what is original (authenticity), also called hyperreality. Furthermore, the study reviews how millennials’ (those who were born between 2000 – 2010, and furthermore have had access to the digital technology and social media all their life) feelings and perceptions of relationships (of love) are influenced by the consumption of reality shows whose content mostly depicts drama (for example Paradise Hotel, Love Island, Bonde söker fru and Middag med mitt ex). The main conclusion of this study is that millennials’ expectations of relationships (of love) can be affected by the sensory impressions received from other people or from the experiences received by consuming reality shows in a frequent manner. The study also indicates that trust and other external factors, such as economics or politics, as for today play a bigger role in the development of long-lasting relationships (of love). Love (expressed in feelings) itself tends to be secondary and not nearly as important.