Den här uppsatsen undersöker vad evenemanget Picknick med BMW, som utspelar sig i Toruń i Polen, har för brister i tillfredställandet av besökarnas sinnen (syn, hörsel, lukt, smak och känsel), grundläggande mänskliga behov (fysiska, sociala, säkerhet, uppskattning och självförverkligande) och motiv till vistelsen. Den tar också upp hur bristerna kan åtgärdas för att förbättra upplevelsen av evenemanget. Då Picknick med BMW har framstått som ett speciellt evenemang studerades även evenemangsturismen och speciella evenemang i synnerhet för att få en uppfattning om vad det är som avgör om ett evenemang är speciellt eller inte.   Uppsatsens empiri är baserad på en observationsstudie genomförd av författaren, en kvantitativ enkätundersökning samt kompletterande intervjuer. Enkäterna har berört frågor angående tillfredställelsen av sinnen, grundläggande mänskliga behov, helhetsuppfattning av evenemanget samt åsikter om schema och upplägg. Intervjurespondenterna har besvarat liknande frågor angående deras uppfattning av evenemanget i syfte att stärka trovärdigheten av resultatet från enkätundersökningen.   Resultaten från enkäterna har visat att tillfredställelsen av olika behov och sinnen hos besökaren inte har varit helt positiva men helhetsuppfattningen av upplevelsen har varit mycket bra. Liknande resultat har också blivit fastställt från intervjuerna men båda undersökningarna har visat att brister finns hos evenemanget. Brister som blivit identifierade är till exempel orena toaletter, ohälsosam luft och efterfrågan av mer deltagande. Åtgärder som presenteras i uppsatsen är till exempel städning av toaletterna, förflyttning av stationer samt öka antal tävlingar.

<p><p>Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten kräver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig både nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt måste ges möjlighet att säkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till ägarna av arenan. För att möta alla ingående kravspecifikationer som ställs för att få ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att täcka kostnaderna som dessa arenor för med sig ställer det i sin tur krav på att man fyller dessa med evenemang som lockar publik. Hur arenan är betingad för att möjliggöra sportutövande och hur detta kombineras i utformningen av infrastruktur för att stödja olika evenemang är det som denna uppsats fokuserar på. Vi har även studerat hur arenan interagerar med planering och genomförande av önskat evenemangsutbud för att infria marknadsföringen av arenan som multiarena.</p><p>För att ge läsaren en bakgrund och förståelse för vår valda arbetsprocess inleder vi med att allmänt beskriva de metoder som finns att tillgå när man arbetar med en vetenskaplig uppsats. Därefter kommer vi ur olika perspektiv diskutera för och nackdelar med valet av vårt tillvägagångssätt, som baseras på ett hermeneutiskt perspektiv och kvalitativ metod via intervjuer.</p><p>Längre fram i uppsatsen kommer en beskrivning av vad den vetenskapliga positionen är idag avseende upplevelseekonomi, evenemangs- och arenautveckling. Det vill säga vad som är belagt genom tidigare forskning och vad det är som vi genom vår inledande problemformulering ämnar studera. För att koppla tidigare resultat med hur verkligheten gestaltar sig nu har vi avgränsat oss till intervjuer av representanter med ansvar för driften på tre arenor i Gävle regionen. De valda arenorna, Göransson Arena, Läkerol Arena samt Projekt Strömvallen har viss spridning i utvecklingsståndpunkt. De har även olika förutsättningar länkade till ägarförhållanden, sportens popularitet och ekonomiska förutsättningar men verkar inom samma marknadssegment och geografiska område.</p><p>Efter en jämförelse mellan vad som anses optimalt ur ett teoretiskt perspektiv och hur verkligheten ”de facto” gestaltar sig kan vi konstatera att det sportsliga inslaget fortfarande är nummer ett i evenemangsutbudet, men att de ekonomiska påverkansfaktorerna håller på att bana väg för en större evenemangsbredd och merutnyttjande av arenan över tiden. Arenan är först och främst till för sport och om det inte stör sporten allt för mycket kan den användas till annat. Ett tankesätt som verkar ha funnits med vid utformningen av den nya arenan. Läggs all fakta och intryck ihop, som blivit synliga under arbetes gång kan man se att evenemangsutbudet och arenans utformning är faktorer som är beroende av varandra. Till det kommer att organisationen måste fokusera på att få rätt kompetens och genomarbetade strategier för främst evenemangsutveckling men även för arenan som sådan.</p><p>Genom att utveckla nätverk eller knyta till sig samarbetspartners med andra företag, föreningar och/eller individer inom näringsliv och samhälle, ser vi att kostnader skulle kunna hållas nere och att båda/alla parters behov skulle omhändertas på sikt. För att på så sätt skapa konkurrensfördelar och/eller mervärde för alla inblandade i deras respektive verksamheter, vilket gör det intressant att delta. Är målet att vara en multiarena är detta ett måste för att överleva och inte direkt eller indirekt bli en ekonomisk belastning för kommunen.</p></p>

Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten kräver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig både nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt måste ges möjlighet att säkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till ägarna av arenan. För att möta alla ingående kravspecifikationer som ställs för att få ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att täcka kostnaderna som dessa arenor för med sig ställer det i sin tur krav på att man fyller dessa med evenemang som lockar publik. Hur arenan är betingad för att möjliggöra sportutövande och hur detta kombineras i utformningen av infrastruktur för att stödja olika evenemang är det som denna uppsats fokuserar på. Vi har även studerat hur arenan interagerar med planering och genomförande av önskat evenemangsutbud för att infria marknadsföringen av arenan som multiarena. För att ge läsaren en bakgrund och förståelse för vår valda arbetsprocess inleder vi med att allmänt beskriva de metoder som finns att tillgå när man arbetar med en vetenskaplig uppsats. Därefter kommer vi ur olika perspektiv diskutera för och nackdelar med valet av vårt tillvägagångssätt, som baseras på ett hermeneutiskt perspektiv och kvalitativ metod via intervjuer. Längre fram i uppsatsen kommer en beskrivning av vad den vetenskapliga positionen är idag avseende upplevelseekonomi, evenemangs- och arenautveckling. Det vill säga vad som är belagt genom tidigare forskning och vad det är som vi genom vår inledande problemformulering ämnar studera. För att koppla tidigare resultat med hur verkligheten gestaltar sig nu har vi avgränsat oss till intervjuer av representanter med ansvar för driften på tre arenor i Gävle regionen. De valda arenorna, Göransson Arena, Läkerol Arena samt Projekt Strömvallen har viss spridning i utvecklingsståndpunkt. De har även olika förutsättningar länkade till ägarförhållanden, sportens popularitet och ekonomiska förutsättningar men verkar inom samma marknadssegment och geografiska område. Efter en jämförelse mellan vad som anses optimalt ur ett teoretiskt perspektiv och hur verkligheten ”de facto” gestaltar sig kan vi konstatera att det sportsliga inslaget fortfarande är nummer ett i evenemangsutbudet, men att de ekonomiska påverkansfaktorerna håller på att bana väg för en större evenemangsbredd och merutnyttjande av arenan över tiden. Arenan är först och främst till för sport och om det inte stör sporten allt för mycket kan den användas till annat. Ett tankesätt som verkar ha funnits med vid utformningen av den nya arenan. Läggs all fakta och intryck ihop, som blivit synliga under arbetes gång kan man se att evenemangsutbudet och arenans utformning är faktorer som är beroende av varandra. Till det kommer att organisationen måste fokusera på att få rätt kompetens och genomarbetade strategier för främst evenemangsutveckling men även för arenan som sådan. Genom att utveckla nätverk eller knyta till sig samarbetspartners med andra företag, föreningar och/eller individer inom näringsliv och samhälle, ser vi att kostnader skulle kunna hållas nere och att båda/alla parters behov skulle omhändertas på sikt. För att på så sätt skapa konkurrensfördelar och/eller mervärde för alla inblandade i deras respektive verksamheter, vilket gör det intressant att delta. Är målet att vara en multiarena är detta ett måste för att överleva och inte direkt eller indirekt bli en ekonomisk belastning för kommunen.

The study discusses sustainable development of events and the research displays that this is often connected to mega events or the work of specific destinations. The events Eurovision Song Contest and the Ice Hockey World Championships are therefore chosen because of their size, impact in both media and visitors and the lack of theory regarding their sustainability. The specific cases chosen are Eurovision in Malmö 2013 and Stockholm 2016, the 2013 Ice Hockey World Championship in Stockholm with help from the 2014 Junior Ice Hockey World Championship in Malmö. The purpose of this study is to analyze the host destinations and the national organization Swedish Ice Hockey Association’s work with sustainability regarding social, economic and ecological aspects and if and how that work impacts the host communities in the long run. Also, how the relationship with the head organizations who are the owners of the events, European Broadcasting Union (EBU) and the International Ice Hockey Federation (IIHF), functions regarding sustainability. This is examined by 11 qualitative semi-structured interviews with key individuals for both events which is then analyzed against what the research and literature points to regarding social, economic and ecological with a clear focus on sustainability.This study shows that the work with sustainability was very well conducted at Eurovision in both Malmö and Stockholm where Malmö even got the parts they were responsible for ISO-certified. The idea was also a part of the Worlds in Stockholm and the Junior Worlds in Malmö but there are opportunities for development. Particularly the question of how well the effects of the events hold up afterwards as there is no clear follow-up to initiatives and values discussed during the events. It is made clear that the focus on sustainability is foremost something insisted by the host destinations and in some part by the Swedish Ice Hockey Association as there is a lack of both focus and guidelines on the subject from the head organizations. A focus on sustainable events from the host destinations could be positive both during the bidding process and implementation as it contributes to a greater competitiveness. The initiative from public organizations such as host destinations and national sports organizations may be the driving force in pushing head organizations to be more sustainable. For a successful sustainable development of both events the entire organization, both the head organizations and the host destinations, behind these events needs to have the same perspective on sustainability and work towards the same goal. This study is written in Swedish. / Studien diskuterar hållbar utveckling av evenemang och forskningsöversikten visar att detta oftast kopplas till megaevent eller specifika destinationers arbete. Evenemangen Eurovision Song Contest och Ishockey-VM väljs därför ut i den här studien på grund av deras storlek, genomslag i både medier och besökare och bristen på teori gällande deras hållbarhet. Fallen som diskuteras är Eurovision som ägde rum i Malmö 2013 och i Stockholm 2016 och Ishockey-VM i Stockholm 2013 (A-VM) med hjälp av Junior-VM 2014 i Malmö. Syftet för studien är att analysera värddestinationernas och den nationella organisationen Svenska Ishockeyförbundets arbete med hållbarhet inom sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Relationen med huvudorganisationerna och tillika ägare av evenemangen European Broadcasting Union (EBU) och Internationella Ishockeyförbundet (IIHF) undersöks också gällande deras arbete med hållbarhet. Studiens empiri samlas in genom 11 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner för de båda evenemangen. Empirin analyseras sedan med hjälp av den forskning och litteratur som finns gällande social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.Studien visar att det arbetades väldigt bra med hållbarhet under Eurovision i både Malmö och Stockholm där Malmö Stad till och med ISO-certifierade alla delar de själva var ansvariga för. Tänket fanns även under A-VM i Stockholm och Junior-VM i Malmö men där finns det utvecklingsmöjligheter. Främst frågan om hur väl effekterna kvarstår efter evenemangen då det inte finns någon tydlig uppföljning på de initiativ och värderingar som diskuterades under själva eventen. Tydligt är dock att hållbarhetstänket i första hand är något som drivs av värddestinationerna och till viss del de nationella organisationerna. Det råder nämligen brist på både fokus och riktlinjer gällande hållbarhet hos de båda huvudorganisationerna. Hållbarhetsfokus på evenemang från värddestinationer kan vara positivt både under ansökning och genomförande då det bidrar till större konkurrenskraft. Initiativet från offentliga aktörer som värddestinationer och nationella sportorganisationer kan vara en drivande kraft i att uppmana huvudorganisationer till att arbeta mer hållbart. För en framgångsrik hållbar utveckling av de båda evenemangen behöver hela organisationen, både huvudorganisationerna och värddestinationerna, bakom de båda evenemangen ha samma perspektiv på hållbarhet och arbeta mot samma mål.