<p>Syfte:   Syftet med uppsatsen är att undersöka om en vardaglig affärsverksamhet kan använda eller redan använder teorierna inom upplevelseekonomi idag/i framtiden för att nå framgång och utveckling.</p><p>Metod:   Jag använder både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med litteratur inom upplevelseekonomi. Genom att använda Vasaskolan som huvudobjekt och John Bauergymnasiet som komplement täcker det   mer än en aktör på marknaden.</p><p>Resultat & slutsatser:  Sammanfattningsvis går det att hitta upplevelseekonomi inom både Vasaskolans och John Bauergymnasiets verksamheter och båda kan se en framtid inom det till en viss del. Dock ligger huvudsyftet på utbildningen. Samt att enkätundersökningen visar på en lönsamhet i och med dessa tankesätt och handlingar.</p><p>Förslag till vidare forskning: Nästa steg vore att definiera en ny del av upplevelseekonomi    för verksamheter som inte söker ekonomisk vinst och som erbjuder en upplevelse under en lång period.</p><p>Uppsatsens bidrag:  Genom att besvara frågeställningarna kan studien bidra med att ge  intressenter en uppfattning om hur upplevelseekonomi kan påverka de utvalda aktörerna och deras marknad. Samt om det är lönsamt att arbeta med dessa teorier.</p>

Syfte:   Syftet med uppsatsen är att undersöka om en vardaglig affärsverksamhet kan använda eller redan använder teorierna inom upplevelseekonomi idag/i framtiden för att nå framgång och utveckling. Metod:   Jag använder både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med litteratur inom upplevelseekonomi. Genom att använda Vasaskolan som huvudobjekt och John Bauergymnasiet som komplement täcker det   mer än en aktör på marknaden. Resultat &amp; slutsatser:  Sammanfattningsvis går det att hitta upplevelseekonomi inom både Vasaskolans och John Bauergymnasiets verksamheter och båda kan se en framtid inom det till en viss del. Dock ligger huvudsyftet på utbildningen. Samt att enkätundersökningen visar på en lönsamhet i och med dessa tankesätt och handlingar. Förslag till vidare forskning: Nästa steg vore att definiera en ny del av upplevelseekonomi    för verksamheter som inte söker ekonomisk vinst och som erbjuder en upplevelse under en lång period. Uppsatsens bidrag:  Genom att besvara frågeställningarna kan studien bidra med att ge  intressenter en uppfattning om hur upplevelseekonomi kan påverka de utvalda aktörerna och deras marknad. Samt om det är lönsamt att arbeta med dessa teorier.

<p><em>Syfte:</em> Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur två gymnasieskolor definierar sina tjänster och om och hur eleverna uppfattar att de uppfyller de kriterier varumärket lovar.</p><p><em>Metod: </em>Genom att vända mig till Vasaskolan och John Bauer i Gävle har jag använt både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med relevant litteratur inom bland annat varumärken och konkurrenssituationer.</p><p><em>Resultat</em> <em>& slutsatser:</em> Av resultatet framgår hur båda skolorna har lyckats förmedla och förvalta sina varumärken. Genom att ha fått höga värden på alla fyra mätbara variablerna i BAV-matrisen anser jag att både Vasaskolan och John Bauer har lyckats med att uppfylla de erbjudanden som de lovade de elever som besvarade min enkätundersökning.</p><p><em>Förslag till</em> <em>vidare </em><em>forskning: </em>Ett förslag till vidare forskning anser jag skulle kunna vara att göra<em> </em>marknadsplaner för båda varumärkena för att arbeta fram starka varumärken som kan fortsätta att arbeta med framgång.</p><p><em>Uppsatsens</em> <em>bidrag: </em>Jag anser att uppsatsen kan ge viktig information till Vasaskolan och John Bauer om hur målgruppen uppfattar deras varumärke. Den kan även ge nyttig information till andra intressenter på skolmarkanden och information om hur man kan undersöka ett område som inte är utforskat tidigare.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur två gymnasieskolor definierar sina tjänster och om och hur eleverna uppfattar att de uppfyller de kriterier varumärket lovar. Metod: Genom att vända mig till Vasaskolan och John Bauer i Gävle har jag använt både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med relevant litteratur inom bland annat varumärken och konkurrenssituationer. Resultat &amp; slutsatser: Av resultatet framgår hur båda skolorna har lyckats förmedla och förvalta sina varumärken. Genom att ha fått höga värden på alla fyra mätbara variablerna i BAV-matrisen anser jag att både Vasaskolan och John Bauer har lyckats med att uppfylla de erbjudanden som de lovade de elever som besvarade min enkätundersökning. Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning anser jag skulle kunna vara att göra marknadsplaner för båda varumärkena för att arbeta fram starka varumärken som kan fortsätta att arbeta med framgång. Uppsatsens bidrag: Jag anser att uppsatsen kan ge viktig information till Vasaskolan och John Bauer om hur målgruppen uppfattar deras varumärke. Den kan även ge nyttig information till andra intressenter på skolmarkanden och information om hur man kan undersöka ett område som inte är utforskat tidigare.