The demand for shopping centers has increased in recent time and more shopping centers have been built. To become competitive shopping centers has evolved to become more than just a place for shopping. In the recent past Galleria Duvan in Karlstad has been run by foreign owners who has not been involved or renovated the shopping center. During the spring of 2011 AlbérFastigheter bought Galleria Duvan and they are now renovating and negotiating new deals with the tenants. Our problem has led us to the following question: How can a centrally located shopping center, such as Galleria Duvan, develop a strategy to strengthen their position on the market. We answered this question by looking up relevant theories, such as Christallers central place theory and Hotellings theory on minimal differentiation and agglomeration. These are older theories. Newer theories focus on for instance tenant mix, experiences in a shopping center, customer draw and anchor tenants. These theories stress that the customers find it important that the shopping center offer a positive experience besides just shopping. In addition to the theories we decided to do a survey as well as two personal interviews to find out what views Galleria Duvan’s management and consumers has on the subject. Our outcome show that if Galleria Duvan chooses their tenant mix based on what the consumers demand they can develop a stronger position the market. The tenant mix should include stores which are not currently established in Karlstad and especially not established at Bergvik shopping center as they are Galleria Duvans biggest competitor.

<p><p>De senaste åren har det byggts ett flertal nya köpcentrum runt om i Sverige, varav nyligen Modehuset i Hansa City i utkanten av centrala Kalmar. Då Modehuset innehåller liknande butiker till de köpcentrum som redan finns i Kalmar frågade vi oss varför de delvis väljer att etablera desamma och varför de istället inte valde att sticka ut med ett annorlunda butiksutbud.</p></p><p>Vår avsikt är att undersöka butiksmixen i tre av Kalmars köpcentrum - Modehuset, Kvasten och Baronen. Vi vill komma fram till hur köpcentrum arbetar med butiksmixen för att skapa ett attraktivt köpcentrum. Vi har även som mål att avgöra om butikerna Gina Tricot och H&M måste finnas i ett köpcentrum för att skapa en attraktion av köpcentrat.</p><p>Vi har, enligt den deduktiva processen, utgått från den kunskap vi hade om köpcentrum och deras butiksmixer för att sedan leta efter relevanta teorier inom detta ämne. Eftersom datainsamlingen har skett genom intervjuer har vi använt oss av det kvalitativa angreppssättet.</p><p>I insamlandet av vår teori utgick vi från ett flertal faktorer som vi ansåg påverkade arbetet för att skapa en attraktiv butiksmix i köpcentrum. Faktorerna vi ansåg påverka detta var ledning av köpcentrum, hyresgäster, hyressättning, varumärke och image, prisnivån i butiker, butiksmixen, ankarbutiker, likriktning samt förnyelse och ompositionering.</p><p>För att samla in data till vår empiri intervjuade vi centrumledare och fastighetsförvaltare samt butikschefer för Gina Tricot och H&M för respektive köpcentrum. Vi utgick från de faktorer vi funnit är avgörande i teorin för att skapa en attraktiv butiksmix.  I vår analys analyserar vi vårt empiriska resultat från intervjuerna samt hur köpcentrumen arbetar med sin butiksmix och hur den bidrar till att skapa ett attraktivt köpcentrum. Analysen är strukturerad efter samma faktorer som i teorin och empirin.</p><p>Vi har kommit fram till att en attraktiv butiksmix skapas när köpcentrumen anpassar butiksmixen efter den målgrupp de valt att rikta sig till. Kunderna blir lockade till att besöka köpcentrumet eftersom de då kan tillfredsställa sina behov. Ankarbutikerna är bidragande till köpcentrumets attraktionskraft för att locka till sig kunder, men det krävs även icke ankarbutiker för att differentiera sig samt skapa ett mervärde hos kunderna. Vi har även kommit fram till att ankarbutikerna Gina Tricot och H&M är bidragande till attraktionen av köpcentrumet.</p>

Ett flertal butiker i köpcentrum har ersatt butiker i stadskärnan. Detta är ett led i utvecklingen av köpcentrum som pågått sedan 1920-talet. Fördelen med köpcentrum är den höga koncentrationen av butiker på en och samma plats. Ett köpcentrums främsta konkurrensmedel är förmågan att kunna åstadkomma en bra butiksmix och finna den optimala placeringen för varje enskild butik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om butiksmixen i köpcentrum och placeringen av butiker överensstämmer med den teoretiska referensramen. I teorin förklaras begrepp som ankarbutiker, icke-ankarbutiker, köpcentrumets centrum samt kluster av butiker. För att besvara syftet har en kvalitativ metod används genom observationer av sex köpcentrum. I empirin presenteras utfallen av observationerna där vi redogör för placeringen av butikerna, köpcentrumets centrum och hur klusterprinciperna hanteras. Med hjälp av orienteringskartor visas strukturen av varje köpcentrum. Sedan följer en analys där det empiriska materialet sammankopplas och diskuteras utifrån den teoretiska referensramen. I slutsatsen konstateras att köpcentrumens strategi kring butiksmix och butiksplacering i stor utsträckning överensstämmer med teorin. / A number of stores in shopping centers have replaced the stores in the city. This is a portion of the development of shopping centers that has been going on since the 1920s. The advantage of shopping center is the high concentration of stores in one place. A shopping centers main competitive advantage is the ability to achieve a good mix of stores and finding the optimal location for each individual store. The aim of this essay was to investigate whether the mix of stores in shopping centers and the location of each store are consistent with the theoretical framework. The theoretical framework explains the definition of anchor stores, non-anchor stores, the mall's center and the meaning of cluster. A qualitative method was used to answer the purpose and was accomplished by observations of six shopping centers. The empirical chapter shows the outcomes from the observations. The stores location, the mall's center and the cluster principles are also described in this section. With the help of orientation maps the structure of each shopping center is presented. In the analysis the empirical material is discussed based on the theoretical framework. The conclusion states that the strategy of the mix of stores and store location in shopping centers to a large extent is consistent with the theory.

De senaste åren har det byggts ett flertal nya köpcentrum runt om i Sverige, varav nyligen Modehuset i Hansa City i utkanten av centrala Kalmar. Då Modehuset innehåller liknande butiker till de köpcentrum som redan finns i Kalmar frågade vi oss varför de delvis väljer att etablera desamma och varför de istället inte valde att sticka ut med ett annorlunda butiksutbud. Vår avsikt är att undersöka butiksmixen i tre av Kalmars köpcentrum - Modehuset, Kvasten och Baronen. Vi vill komma fram till hur köpcentrum arbetar med butiksmixen för att skapa ett attraktivt köpcentrum. Vi har även som mål att avgöra om butikerna Gina Tricot och H&amp;M måste finnas i ett köpcentrum för att skapa en attraktion av köpcentrat. Vi har, enligt den deduktiva processen, utgått från den kunskap vi hade om köpcentrum och deras butiksmixer för att sedan leta efter relevanta teorier inom detta ämne. Eftersom datainsamlingen har skett genom intervjuer har vi använt oss av det kvalitativa angreppssättet. I insamlandet av vår teori utgick vi från ett flertal faktorer som vi ansåg påverkade arbetet för att skapa en attraktiv butiksmix i köpcentrum. Faktorerna vi ansåg påverka detta var ledning av köpcentrum, hyresgäster, hyressättning, varumärke och image, prisnivån i butiker, butiksmixen, ankarbutiker, likriktning samt förnyelse och ompositionering. För att samla in data till vår empiri intervjuade vi centrumledare och fastighetsförvaltare samt butikschefer för Gina Tricot och H&amp;M för respektive köpcentrum. Vi utgick från de faktorer vi funnit är avgörande i teorin för att skapa en attraktiv butiksmix.  I vår analys analyserar vi vårt empiriska resultat från intervjuerna samt hur köpcentrumen arbetar med sin butiksmix och hur den bidrar till att skapa ett attraktivt köpcentrum. Analysen är strukturerad efter samma faktorer som i teorin och empirin. Vi har kommit fram till att en attraktiv butiksmix skapas när köpcentrumen anpassar butiksmixen efter den målgrupp de valt att rikta sig till. Kunderna blir lockade till att besöka köpcentrumet eftersom de då kan tillfredsställa sina behov. Ankarbutikerna är bidragande till köpcentrumets attraktionskraft för att locka till sig kunder, men det krävs även icke ankarbutiker för att differentiera sig samt skapa ett mervärde hos kunderna. Vi har även kommit fram till att ankarbutikerna Gina Tricot och H&amp;M är bidragande till attraktionen av köpcentrumet.

Förvaltning av köpcentrum är komplext och skiljer sig i många avseenden från traditionell kommersiell förvaltning där fokus ofta hamnar på låga vakanser och ihållande kassaflöden. För att driva ett framgångsrikt köpcentrum finns det ett antal framgångsfaktorer man måste uppmärksamma och jobba med. Några av de viktigaste är förnyelse och tillgänglighet samt butiksmix. Dessa framgångsfaktorer är tillsammans med och bygger upp ett köpcentrums image. Den här uppsatsen belyser skillnader och likheter i hur några av de utvalda framgångsfaktorerna definieras i forskningsrapporter och litteratur samt hur investerare på den svenska marknaden uppfattar och värdesätter dem. Syftet är att undersöka vad som anses viktigt vid förvaltning av svenska köpcentrum. Genom intervjuer med nyckelpersoner på några svenska fastighetsföretag visar studien att det inte finns någon ensam faktor som definierar ett köpcentrums framgång, utan att det vid köpcentrumförvaltning behöver läggas fokus på ett flertal faktorer som sedan tillsammans bildar ett attraktivt centrum. Studien pekar på att det krävs en aktiv förvaltning genom kontinuerlig utveckling och förnyelse för att vara konkurrenskraftigt köpcentrum. Eftersom svenska centrum har ett väldigt likriktat butiksutbud är det just faktorer som lättillgänglighet och förnyelse som spelar stor roll när konsumenten väljer köpcentrum.

Många städer har insett vikten av en attraktiv stadskärna, vilken utgör ett effektivt konkurrensmedel i kampen mot externa köpcentra. För att stimulera och stärka cityhandeln och begreppet handelsstaden Borås planeras en citygalleria i Wäfveribolagets gamla lokaler i centrala Borås. Det är således viktigt att ta reda på vilka faktorer som är avgörande för den nya citygallerians framgång.Uppsatsen har tre huvudsakliga problemformuleringar;Vad i en citygallerias fysiska omgivning utgör en god atmosfär?Hur påverkar en god tillgänglighet framgången för Borås nya citygalleria?Vilken är det bästa butiksmixen avseende den nya citygallerian i Borås och hur kan den skapas?Metod: Vår undersökning består av två delar där den första delen är av kvalitativ karaktär och den avslutande delen är av kvantitativ karaktär. Vi har således kombinerat kvalitativa och kvantitativa ansatser. Vår empiri har dels inhämtats genom en personlig intervju med en representant från fastighetsbolaget Steen &amp; Ström och dels genom en enkätundersökning utförd i Borås stad med omnejd. Genomgående urvalsstrategi för våra två delundersökningar är ett icke- sannolikhetsurval.Slutsatser: Utifrån resultatet från den teoretiska och empiriska insamlingen samt vår egen tolkning har vi kunnat analysera fram framgångsfaktorer för köpcentra samt hur dessa kan tillämpas på Borås nya citygalleria. En god atmosfär utgörs framförallt av en ren och fräsch omgivning samt ett bra utbud av restauranger och caféer. Inslag av underhållning är mindre betydelsefullt i arbetet att skapa en god atmosfär. Tillgänglighet är en väsentlig faktor då de flesta respondenter väljer den handelsplats som ligger närmast bostaden. Vår studie ger dock indikationer på en villighet att åka längre sträckor för att få tag på en specifik produkt, vilket tydliggör vikten av ett tillfredsställande utbud. Då tillgången på parkeringsplatser värderas högt blir parkeringssituationen således en avgörande faktor huruvida den nya citygallerian i Borås kommer att bli framgångsrik. I dagsläget finns inget behov av utökade öppettider i form av kvällsöppet eller söndagsöppet. En etablering av butiker i mellanprissegmentet kan betraktas som en lämplig strategi då dessa erbjuder ett utbud som idag är underrepresenterat i Borås stadskärna. En lämplig butiksmix utgörs av en blandning av större detaljhandelskedjor och mindre fristående butiker. En etablering av en saluhall är ett önskvärt inslag hos både män och kvinnor och kan på så vis utgöra en dragningskraft för bägge könen och således för hela citygallerian.