Städer, med hög befolkningstäthet, hårdgjorda ytor och byggda strukturer, lockar allt fler människor, och urbaniseringens effekter sätter spår på naturen och klimatet. Städer ses allt oftare som frikopplade från naturen, men nätverk av ekosystemtjänster är fortfarande fundamentala för människans välbefinnande. Om urbana ekosystemtjänster integreras i stadsplanering kan de bidra till att lösa många av de miljörelaterade problem som uppkommer i städer, och till att öka städers resiliens. Artificiell Intelligens (AI) har tagit allt större plats i samhället och inom miljöområdet, och trots att många aspekter av AI och hållbar utveckling har studerats, saknas det forskningsunderlag kring hur AI-teknik har tillämpats i arbetet med att integrera och stötta urbana ekosystemtjänster inom stadsplanering. Stockholmsregionen behöver exploateras och förtätas ytterligare i takt med urbanisering och befolkningsökning. Samtidigt förväntas klimatrelaterade händelser som kraftiga skyfall och intensiva värmeböljor att öka i Stockholm, och flera av stadens miljömål med anknytning till urbana ekosystemtjänster visar på en osäker måluppfyllelse. Mot denna bakgrund är syftet med studien att undersöka hur AI-teknik kan användas för att integrera urbana ekosystemtjänster i planeringen av Stockholms kommuner. Studien avgränsas till ett antal kommuner inom Stockholmsregionen, och till ett antal urbana ekosystemtjänster av relevans för staden. Genom en litteraturstudie samt intervjuer med kommunala planerare presenteras en översikt över kommunernas förutsättningar för att integrera urbana ekosystemtjänster inom detaljplanering, och för att tillämpa AI-teknik inom området. Studiens resultat visar att ekosystemtjänster som begrepp inte definieras i Plan- och Bygglagen, men att det finns en uppsjö av verktyg och metoder som kan stötta kommunala planerares arbete med att integrera ekosystemtjänster. Trots en hög medvetenhet om ekosystemtjänsters värde, och riktlinjer för att integrera dem i detaljplaneprocessen, uppstår ofta målkonflikter där naturen får stå tillbaka mot ekonomi och politiska direktiv om ökad exploatering. Samtidigt finns ett stort fokus på ett antal ekosystemtjänster som har en tydlig koppling till klimatanpassning inom kommunernas detaljplaneprocesser. Vidare visar resultatet att AI-användningen inom kommunerna generellt är låg, och att utmaningar som informationssäkerhet och kompetensbrist riskerar att hindra tillämpandet. Ett antal områden där AI har potential att förbättra bland annat datainsamling och analys identifieras i resultatet, och studien lägger grund för vidare forskning inom området. Studien betonar även vikten av att anta ett systemperspektiv för att säkerställa en fortsatt produktion av ekosystemtjänster, och därtill en stärkt resiliens i sårbara städer. / Cities, with high population density, hard surfaces and built structures, attract more and more people, and the effects of urbanization leave a mark on nature and the climate. Cities are increasingly seen as disconnected from nature, but networks of ecosystem services are still fundamental to human well-being. Urban ecosystem services integrated into urban planning can contribute to solving many of the environmental problems that arise in cities, and to increase the resilience of cities. Artificial Intelligence (AI) has taken an increasing place in society and in the environmental field, and despite the fact that many aspects of AI and sustainable development have been studied, there is a lack of research on how AI technology has been applied in integrating and supporting urban ecosystem services in urban planning. The Stockholm region needs to be exploited and densified further in line with urbanization and population growth. At the same time, climate-related events such as heavy downpours and intense heat waves are expected to increase in Stockholm, and several of the city's environmental goals related to urban ecosystem services show uncertain goal fulfillment. Against this background, the purpose of the study is to investigate how AI technology can be used to integrate urban ecosystem services in the planning of Stockholm's municipalities. The study is limited to a number of municipalities within the Stockholm region, and to a number of urban ecosystem services of relevance to the city. Through a literature review and interviews with municipal planners, an overview is presented of the municipalities' prerequisites for integrating urban ecosystem services within planning, and for applying AI technology within the research area. The results of the study show that ecosystem services as a concept are not defined in Plan- och Bygglagen, but that there are a plethora of tools and methods that can support municipal planners' work in integrating ecosystem services. Despite a high awareness of the value of ecosystem services, and guidelines for integrating them into planning processes, goal conflicts often arise where nature has to back down against economics and political directives for increased exploitation. At the same time, there is a large focus on a number of ecosystem services that have a clear connection to climate adaptation within the municipalities' planning processes. Furthermore, the results show that the use of AI within the municipalities is generally low, and that challenges such as information security and lack of skills risk hindering further AI application. Data collection and analysis are identified, among other things, as areas where AI has the potential to improve, and the study lays the foundation for further research in the area. The study also emphasizes the importance of adopting a systems perspective to ensure a continued production of ecosystem services, and in addition a strengthened resilience in vulnerable cities.