Homecare work is commonly described as a job involving high workload. Homecare in Sweden is affected by difficulties regarding recruiting and retaining employees. The aim of this study is to analyze the relationship between workload and the homecare employee's intention to quit their work. Workload is examined based on three dimensions: temporal, physical and relational workload. Result from frequency analysis shows that workload exists in all three dimensions. The physical dimension shows the highest percentage of workload of all three dimensions. Results from multiple logistic regressions shows that eight of nine examined variables increases the odds of homecare employee's intention to quit their work. The only examined variable that does not increase the odds is to feel inadequate regarding the care recipient’s needs. The results indicate, with the help of the effort-reward imbalance model, that there is an imbalance between homecare workers' efforts and rewards. Furthermore, the findings suggest that improvements regarding homecare employees' work situation are needed such as rewarding employees more for their efforts.

En brist på auktoriserade revisorer är ett problem som har uppmärksammats i Sverige och på global nivå under en längre tid. Syftet med denna studie är att förklara vad som påverkar svenska ekonomistudenters intentioner att inrikta sig mot att bli auktoriserad revisor, genom att nyttja Ajzens teori om planerat beteende. Tidigare forskning har indikerat att studenters intentioner för en karriär som auktoriserad revisor fungerar väl i syfte att förutse vilka som faktiskt kommer att fullfölja ett visst beteende. Sådan forskning saknas dock inom den svenska kontexten, vilket medför svårigheter att skapa en grund för praktiska lösningar. För att testa faktorer som är relevanta till studenters intentionsbildande nyttjas binär logistisk regression, med ett dataunderlag som utgörs av enkäter skickade till ekonomistudenter på nio lärosäten i Sverige. I studien framkommer det att ett intresse för redovisning och revision är den starkaste drivkraften i intentionsbildandet. En uppfattning om att yrket medför god inkomstpotential bidrar också till en ökad benägenhet att inrikta sig mot att bli auktoriserad revisor. En uppfattning om att yrkesvalet medför hög social status har mot förväntan en starkt reducerande effekt på benägenheten att ha en intention. Resultaten visar att studenters intentioner huvudsakligen påverkas av deras utfallsförväntningar. För praktiska lösningar indikerar resultaten att det är mest lämpligt att fokusera på att skapa intresse för redovisning och revision, samt att skapa en tillfredställande bild av yrkets inkomstpotential. Det är inte att rekommendera att inrikta sig mot att marknadsföra yrkets sociala belöningar, då detta skulle vara kontraproduktivt. / A shortage of practicing certified public accountants (CPA) is a problem that has been observed in Sweden, and on a global scale, for a relatively long time. The purpose of this study is therefore to explain what influences intentions to pursue a CPA certification among Swedish students of economics, by utilizing Ajzen’s theory of planned behavior. Previous research has indicated that students’ intentions to pursue a CPA certification serve as a functional predictor for actual future behavior. This direction of research is still largely unexplored in the Swedish context, making it hard to form a basis for practical solutions. Relevant factors are tested using a binary logistic regression analysis, applied to survey data from students of economics at nine Swedish universities. The study shows that genuine interest for accounting and auditing constitutes the strongest motivator for students’ intentions. Perceptions of the career as financially rewarding also increase the likelihood of having an intention, to a lesser extent. Against expectations, the study also finds that perceptions of high social status for CPAs has a strong diminishing effect on the likelihoodof having an intention. The study therefore finds that students’ intentions can largely be explained as a result of their outcome expectations. The implication for practical solutions is that fostering interest for accounting and auditing is of high importance. Projecting an image of the career as financially rewarding is also important, albeit to a lesser extent. Trying to make the career seem rewarding through increased social status is not recommended, given its apparent counterproductive effect.

Communication between humans and interactive robots will benefit if people have a clear mental model of the robots' intent and awareness. The aim with this thesis was to investigate how human-robot interaction is affected by manipulation of social cues on the robot. The research questions were: How do social cues affect mental models of the Pepper robot, and how can a participatory design method be used for investigating how the Pepper robot could communicate intent and awareness? The hypothesis for the second question was that nonverbal cues would be preferred over verbal cues. An existing standard platform was used, Softbank's Pepper, as well as state-of-the-art tasks from the RoboCup@Home challenge. The rule book and observations from the 2018 competition were thematically coded and the themes created eight scenarios. A participatory design method called PICTIVE was used in a design study, where five student participants went through three phases, label, sketch and interview, to create a design for how the robot should communicate intent and awareness. The use of PICTIVE was a suitable way to extract a lot of design ideas. However, not all scenarios were optimal for the task. The design study confirmed the use of mediating physical attributes to alter the mental model of a humanoid robot to reach common ground. Further, it did not confirm the hypothesis that nonverbal cues would be preferred over verbal cues, though it did show that verbal cues would not be enough. This, however, needs to be further tested in live interactions.

Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om lärare med utländsk bakgrund och deras möte med den svenska skolan genom deras berättelser. Studien har sin grund i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med förståelsen att mening skapas i interaktion med andra. Berättandet ses här som en handling och en dominerande uttrycksform för identitetsskapande. I avhandlingen lyfts sju lärare fram genom deras yrkeslivsberättelser om den svenska mångkulturella skolan. Studien är en longitudinell undersökning och empirin består av fjorton livsberättelseintervjuer som gjorts i två omgångar med ett till fyra års mellanrum. Med hjälp av livsberättelseansatsen som teoretisk och metodologisk utgångspunkt analyseras följande frågeställningar: Vilka yrkesethos framträder i lärarnas berättelser om möten och relationer i den svenska skolan? Vilka positioner intar och tillskrivs lärarna i sina berättelser? Hur gestaltas legitimitet i lärarnas berättelser? Resultatet diskuteras i relation till teorier och diskurser om skola, lärarprofession, mångkulturella/interkulturella intentioner samt sociala strukturer. Studien visar att lärarna gör identitetsframträdanden i sina berättelser gällande legitimitet. Detta sker genom konstruktion, dekonstruktion och rekonstruktion av yrkesethos. I avhandlingen framkommer indikationer på att det i skolan förutsätts att det är de utländska lärarna som ska anpassa sig efter rådande normer och att toleransen för alternativa förhållningssätt är begränsade. Lärarna positionerar sig i berättelserna genom att både acceptera och göra motstånd mot kraven på konformitet. / The aim of the dissertation is to contribute to an understanding of how immigrantteachers define and construct their identities in a new school context. The study isbased on a social constructional theory with the understanding that purpose iscreated through interaction with others. I see narratives as action and adominating form of expression for identity. In this thesis, seven immigrantteachers and their life stories about professional practices in the Swedishmulticultural education system are focused. The life story approach of studyingteachers´ practices has inspired analysis of the following issues: What kind ofprofessional identities do the teachers perform in their narratives about encountersand relationships in school? How do they position themselves in the stories andhow do others position them? How is legitimacy constructed in their stories?Conclusions from their professional life experiences are situated in Swedishschool contexts and are discussed together with theories and discourses aboutteaching as a profession, multicultural intentions, schools and social structures.The study shows diverse identity performances concerning legitimacy where theteachers perform different constructions, deconstructions, and reconstructions oftheir professional ethos. In the life stories, various positions of acceptance andresistance appear as answers to the demands of conformity.