<p>Biståndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem själva och mottagarländerna. Samtidigt som relationen ska vara jämlik brottas biståndsorganisationerna även med problemen kring hur fördelningen av biståndsresurser ska bli så rättvis som möjligt.</p><p>Denna studie är en kritisk diskursanalys av sju årsredovisningar utgivna av den statliga svenska biståndsorganisationen SIDA/Sida åren 1976/77 till 2005. I dessa årsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistånd och biståndspolitik.</p><p>I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistånd i fyra olika diskurser. Dessa är Bistånd som samarbete, Bistånd på grund av fattigdom, Bistånd som uppgift och Bistånd och rättvis fördelning.</p><p>De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprätthållandet av en postkolonial biståndsdiskurs där stereotyper kring biståndsgivare och –tagare är mycket tydligt. I min analys har jag använt postkoloniala teorier som Ania Loomba och Maria Eriksson Baaz beskriver och använder sig av dem. Jag har även använt teorier om rättvisa med utgångspunkt i John Rawls och Michael Walzers teorier.</p>

Med denna uppsats har vi velat ta reda på hur singlar över 30 år upplever sitt singelskap samt hur de förhåller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel är ett begrepp som inrymmer många olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla är över 30 år och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fått fram med hjälp av vår teoretiska utgångspunkt som berör modernitetens samhälle där individen skapar sin självidentitet och livsstil utifrån sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras inställning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vårt samhälle. Det empiriska materialet vi fått tillgång till har tolkats och analyserats med hjälp av Grounded theory. Vårt resultat visar på individens strävan efter känslan av frihet och oberoende. Singlarna är nöjda över sin livsstil men uppger att det kan finnas en saknad av någon ibland. En ambivalens uppstår mellan deras känsla av frihet till den ensamhet de kan uppleva. Upplevelsen av singelskapet och synen på partnerskap och barn mellan män och kvinnor visar sig inte vara så olik. / In this paper we wanted to find out how singles over 30 years experience their position as singles and how they relate to initiate partnership and having children. Single is a term that covers a number of aspects and perspectives. Through individual interviews, we’ve taken note of 4 female and 4 male singles own experience, they’re all over 30 years old and live in central Sweden. We’ve analyzed the empirical material based on the knowledge from our theoretical basis on the modern society that reviles how the individuals creates their own identity and lifestyle. The singles have given us an understanding of their lifestyle and their attitude to the norm of intimate relationships and having children in our society. The empirical material we had access to has been interpreted and analyzed using the Grounded theory. Our results indicate that the experience of freedom and independence is a requisite to the individuals. The singles are pleased with their lifestyle but state that they, at times, yearn the intimacy from a relationship. A feeling of ambivalence occurs when their need for freedom collides with the loneliness they occasionally experience. The experience of solitude and views on partnership and having children between men and women turned out not to be very different.

It is important for audit firms to use the right tools to attract and retain the most talented employees. The audit industry is characterized by high education costs and long education periods. It is therefore important for organizations to retain employees and preserve their expertise within the organization. How organizations manage and control individuals is therefore essential. Partnership has previously been considered an effective way of motivating individuals. Generation Y differs from previous generations, and it becomes crucial to investigate whether same motivating factors used to motivate previous generations, such as partnerships, work to attract, retain and motivate Generation Y. The qualitative study aims to provide answers to whether partnerships, within audit firms, act as an effective tool of control to attract Generation Y, or if there are other more efficient way of attracting the generation. The study's conclusion shows that partnerships were not considered as a motivating factor to attract Generation Y. Hence, it worked as a way to keep Generation Y working for the organization when they already are employed. Individuals belonging to Generation Y raise other factors such as work life and leisure balance, flexibility, a rich development path and meaningful work as more important motivating factors for choosing to work in the audit industry. / Det är viktigt för revisionsbyråer att använda rätt styrmedel för att attrahera och behålla de mest talangfulla medarbetarna. Branschen karakteriseras av höga utbildningskostnader och långa utbildningsperioder. Det är därför viktigt för organisationer att få den anställde att vilja stanna kvar hos dem och bevara kompetensen de besitter inom organisationen. Hur organisationen väljer att använda sina styrmedel blir därför direkt avgörande. Partnerskap har tidigare ansetts vara ett effektivt styrmedel i revisionsbranschen. Generation Y skiljer sig från tidigare generationer och det blir därför centralt att undersöka om tidigare styrmedel, så som partnerskap, fungerar för att attrahera och behålla Generation Y. Den kvalitativa studien ämnade ge svar på om partnerskap inom revisionsbyråer fungerar som ett effektivt styrmedel för att attrahera och motivera Generation Y, eller om det finns andra mer effektivare styrmedel. Studiens slutsats visar att partnerskap inte ansågs motiverande för att attrahera Generation Y. Däremot fungerar partnerskap som ett sätt att motivera och behålla Generation Y inom organisationen. Studien visar att individer tillhörande Generation Y lyfter andra faktorer som balans mellan arbetsliv och fritid, flexibilitet, tydlig utvecklingstrappa och ett meningsfullt första arbete som mer motiverande faktorer till att söka sig till revisionsbranschen än partnerskapet.

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett särskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingsländer företagen är verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra särdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrån ett postkolonialt perspektiv bilder av ”väst” kontra ”de andra” produceras.

Bakgrund: Allt flera människor lever längre och detta gör att den äldre befolkningen ökar i hela världen. Vårdens fokus har förändrats och blivit mer personcentrerad. Genom en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska kan grunden för att lindra lidandet hos patienten uppstå. Genom lagar och styrdokument framhålls sjuksköterskans ansvar för att ge en säker vård, men också att patienters rättigheter följs. Problem: Äldre personer har en risk att hamna i underläge inom vården om de inte får vara med och besluta om sin omvårdnad. På grund av detta skulle det kunna leda till ett vårdlidande. Syfte: Att kartlägga hur sjuksköterskor utför personcentrerad vård av äldre personer. Metod: En allmän litteraturöversikt där sex artiklar med en kvantitativ metod och sex artiklar av kvalitativ metod analyseras. Resultat: Fem kategorier identifierades som visade hur sjuksköterskor utför personcentrerad vård. Dessa var betydelsen av team och samarbetet, ledarskapets roll, att vara öppen för patientens andlighet, att vara engagerad och se individens behov. Slutsats: Personcentrerad vård gynnas av att sjuksköterskan för ett gott samarbete genom att vara en tydlig och engagerad ledare. Vidare behöver sjuksköterskan respektera andlighet, se patientens individuella behov och vara engagerad i patientens livsvärld.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en av kärnkompetenserna som krävs för att patienter ska erhålla en så god och säker vård med olika hälso-sjukvårdsprofessioner. Den bygger på ett flertalet begrepp, såsom, livsvärld, partnerskap och delat beslutsfattande.Livsvärlden definieras som den subjektiva världen som människan upplever den. Partnerskapdefinieras som en interpersonell relation där ett gemensamt ansvar och mål återfinns. Delat beslutsfattande definieras som en process där patienter och vårdgivare överväger resultatet av olika tillvägagångssätt, detta bör utgå från patientens personliga preferenser. Syfte: Att beskriva personcentrerad omvårdnad ur ett patientperspektiv. Metod: Systematisk litteraturöversikt Resultat: Livsvärldsperspektivet var något som upplevdes som viktigt i vårdrelationen.Den delade makten är kunskapsutbytet, vilket stärker vårdrelationen och patientens upplevelse av att bli sedd och bekräftad. Att ha tillgång till samma vårdpersonal och kunna delta i omvårdnaden innebar att patienternas autonomi respekterades och ett partnerskap kunde upprättas. Slutsats: Det finns idag kunskapsluckor gällande patienters upplevelser av personcentrerad omvårdnad. Det kan konstateras att patientperspektivet i en framtid kommer att ha en fortsatt avgörande betydelse för relationen mellan patient och sjuksköterska.  Nyckelord: Autonomi, Delat beslutsfattande, Livsvärld, Partnerskap. / Background: Person-centered care is one of the core competencies required for patients to receive as good and safe care with different healthcare professions. It is based on a number of concepts, such as, life world, partnership and shared decision-making. The life world is defined as the subjective world in which a patient experiences it. Partnership is defined as an interpersonal relationship where a shared responsibility and goals are found. Shared decision-making is defined as a process where the patients and caregivers consider the outcome of different approaches, based on the patient’s personal preferences. Aim: To describe person-centered nursing from a patient perspective. Method: Systematic literature review. Results: The life-world perspective was perceived as important in the care relationship. The shared power is the exchange of knowledge, which strengthens patient’s experience of being seen and confirmed. Having access to the same healthcare staff and being able to participate in nursing meant that patient’s autonomy was respected and a partnership could establish. Conclusion: Today there are knowledge gaps regarding patient’s experiences of person-centered care. The patient perspective in the future will be of decisive importance for the relationship between the patient and the nurse.  Keywords: Autonomy, Lifeworld, Partnership, Shared decision-making.

Summary Background: Person-centred care is a concept which aims to achieve quality in health care. Person-centred care is about taking the patient's own story into account and creating a partnership between all involved parties. Aim: Exploring nursing students` perception of person-centred care in Vietnam. Method: This study is a qualitative study with a semistructured interview guide. It has a deductive approach with a directed content analysis. Twelve nursing students were interviewed in this study. Result: The result showed that communication, nurses' knowledge, mutual respect, cooperation and family’s experienced knowledge about the patient were identified as important parts of the participants perceptions about person-centred care in Vietnam. Challenges such as time constraints and misunderstandings were shown to be a repeating problem. Conclusion: The nursing students' perception about implementing person-centred care in Vietnam is positive, but there are challenges in applying this in practice. The number of patients related to the number of nurses is uneven, which may lead to problems in Vietnam regarding person-centered care.

Företagsintäkter och långvariga relationer är idag en viktig del för elitföreningar inom svensk ishockey. Svenska ishockeyföreningar ligger i framkant med hur det kommersiella arbetet hanteras och dess vikt av att ständigt stärka och utveckla sina varumärke.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Växjö Lakers, Rögle BK och Örebro HK arbetar med partnerskap, relationer och företagsintäkter. För att precisera arbetet, har vi valt att avgränsa oss mot att undersöka varje förenings marknadsavdelning och se de likheter och skillnader som finns, samt vilka arbetssätt som leder till sportsliga-och ekonomiska framgångar. Vi har även involverat vår B-uppsats som berörde fotbollsklubbarna BK Häcken, Malmö FF och Djurgårdens IF. Vi har besvarat en frågeställning som jämför elitklubbarna i ishockey respektive fotboll. För att besvara studiens frågeställningar, har vi arbetat utifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi som forskare intervjuat respondenter från varje förening via semistrukturerade telefonintervjuer.Resultatet av undersökningen har visat hur viktigt det är att professionalisera sina marknadsavdelningar med en personalomsättning som innehar en hög kompetens, som vidare kan hantera det kommersiella arbetet för att utveckla och uppnå nya mål. Att varje förening anpassar sina företagspaket och affärsnätverk utefter företagens behov, är en viktig del för ett långvarigt partnerskap som på sikt ska öka företagsintäkter.

Denna studie handlar om hur svenska högteknologiska små och medelstora företag (SME:s) arbetar med internationalisering och syftet med studien är att besvara följande forskningsfråga: Hur arbetar svenska högteknologiska SME:s för att nå nya geografiska marknader och framgångsrikt göra inträde på dessa? Valet av inträdesstrategi kan vara avgörande för SME:s som behöver internationalisera sin verksamhet för att växa och valet av strategi för att nå nya geografiska marknader kan vara skillnaden mellan framgång och misslyckande på den nya marknaden. Studien fokuserar på svenska högteknologiska SME:s, hur deras internationaliseringsstrategier sett ut samt utvärderingen av dessa. Just kombinationen av dessa faktorer är något som tidigare forskning inte behandlat i särskilt stor utsträckning. Studien baseras på data som samlats in från intervjuer med VD:ar från sex olika företag. Resultatet av studien visar på att svenska högteknologiska SME:s är proaktiva i sitt arbetssätt och söker möjligheter globalt. Inträdesstrategierna varierar beroende på kontext men en gemensam nämnare är att företagen använt externa samarbeten för att förvärva viktiga resurser för marknadsinträdet på många av de aktuella marknaderna. Författarna lägger också ett fokus på tillgången till resurser och förvärvet av nya resurser för företagen. Något som visar sig vara centralt för företagen är resurser som marknadskännedom, humankapital och kontaktnät. Slutligen ger studien konkreta praktiska förslag på hur svenska högteknologiska SME:s kan arbeta med internationalisering genom försäljningskanaler, marknadsaktiviteter, val av inträdesstrategi och utvärdering av inträde. Förslag ges också för hur företagen kan gå till väga för att förvärva och förvalta viktiga resurser som krävs för att lyckas med internationaliseringen. Förhoppningen är att studien ska öka intresset för högteknologiska företag och att deras arbete ska uppmärksammas i högre grad.

Denna text utreder de implikationer svartsjuka ger på den övergripande lyckan i samhället idag, tolkat mot olika normer angående vårt relaterande i främst romantiska partnerskap. Det finns teorier som hävdar att svartsjuka kan vara negativt för samhället, och det finns teorier som hävdar motsatsen. Den här texten försvarar tesen om att det är medvetenhet och självinsikt hos den enskilda individen som vänder svartsjukan till något som kan höja nivån av lycka i samhället, baserat på utilitaristiskt och deterministiskt synsätt.