Bakgrund: Vård och behandling ska utgå ifrån patientens egna önskningar och förutsättningar där patientens delaktighet är en rättighet. Bröstcancerpatienter har olika individuella förutsättningar av att vara delaktiga i att ta beslut om den behandling som de ska välja. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancerpatienters upplevelse av delaktighet vid val av behandling samt hur de vill vara informerade för att uppleva delaktighet vid behandlingsbeslut. Avsikten var också att granska artiklarnas kvalitet i förhållande till undersökningsgruppen. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och den genomfördes i de för ämnet relevanta databaserna CancerLit och PsycINFO under oktober 2013. Elva artiklar inkluderades och resultat bearbetades utifrån studiens syfte. Artiklarna identifierades och färgkodades i tre färger efter följande indelning: val, alternativ och beslut utifrån en trestegsmodell om delat beslutsfattande. Huvudresultat: Tydliga skillnader framkom i beskrivningarna av kvinnornas upplevelser av delaktighet i de olika faserna i trestegsmodellen. Kvinnornas upplevelse av delat beslutsfattande beskrevs rikligast i trestegsmodellens fas alternativ. Sammanställningen visade att upplevelsen av information var den mest betydande kategorin vid delaktighet om behandlingsbeslut. Slutsats: Det är individuellt hur kvinnorna upplever i vilken grad de vill vara delaktiga i beslutsfattandet om behandling vilket gör att vårdgivaren bör vara lyhörd och öppen för kvinnornas preferenser. För att nå delaktighet upplever kvinnorna att de har stöd i olika former av beslutsstöd.

Bakgrund: Vården har under många år arbetat utifrån ett paternalistiskt synsätt, där sjukvårdspersonal varit den aktiva beslutsfattaren och patienten varit den passiva. Detta har inneburit att patientens autonomi, perspektiv och preferenser inte tagits tillvara. Det paternalistiska synsättet har gradvis gått över till en mer patientcentrerad vård, där patienten blir en del av vårdteamet. För att öka patientdelaktigheten och självbestämmande inom dagens vård, rekommenderas sjukvårdspersonalen att arbeta efter SDM-modellen, en modell som ska hjälpa både patient och sjukvårdspersonal att tillsammans komma fram till de olika beslut som ska tas i olika vårdsituationer. Syfte:  Att beskriva patienters upplevelser av Shared decision making inom den somatiska vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med beskrivande sammanställning, baserad på sju stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas upplevelse av SDM-modellen delades in i tre huvudkategorier med två underkategorier. Resultatet visar vikten av att som patient få information på ett språk som är begripligt för att kunna agera beslutsfattare. Men även att som patient känna tillit till sjukvårdspersonal samt att känna sig respekterad och uppleva trygghet. Diskussion: Genom att sjukvårdspersonal arbetar med personcentrerad vård sätts fokus på patienten och ökar inte endast patientens delaktighet utan gör också att patientens autonomi respekteras. Det är sjukvårdspersonalens ansvar att delge patienter rätt information samt bjuda in till samtal för att öka patienters delaktighet i vårdsammanhanget.

För att utvärdera en specialiserad vård som utförts i patientens hem istället för motsvarande vård i sjukhusmiljö, är det viktigt att känna till om patienten upplevt sig vara delaktig i vårdens planering och utförande. Upplevd delaktighet är en central del för patientens återanpassning till vardagen, och för att undvika ett förlängt sjukdomsförlopp. Delaktighet i vårdförloppet leder till en ökad teoretisk kunskap och även till förbättrad klinisk förståelse hos patienten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och sammanfatta patienters upplevelser och delaktighet under vårdtiden med LAH. Metod: Detta är en deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor som datainsamlingsmetod. Sex patienter som var anslutna till LAH under år 2016- 2017 intervjuades gällande frågor om delaktighet och personalens kännedom om fattade mål och beslut. Insamlad data analyserades på latentnivå, med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2012). Resultat: Från temat ”delaktighet” uppstod två kategorier: kompetent personal och informerad patient. Temat ”icke-delaktighet” resulterade i två kategorier: bristfällig information samt kontrollförlust. Patienternas berättelser var mycket positiva i fråga om delaktighet. Data visade att de upplevt sig vara delaktiga under vårdtiden med LAH. Det handlade bland annat om att de upplevt sig delaktiga gällande mål och beslut, att de har fått tillräcklig information från personalen om mål och fattade beslut, och att det fanns kompetent personal som anpassade sig efter patienternas individuella behov och önskemål. En patient beskrev sin upplevelse av att inte fullt ut vara delaktig under vårdtiden. Huvudsaklig anledning var enligt patienten en bristfällig information från vårdpersonalens sida som ledde till en känsla av kontrollförlust. Slutsats: Denna studie kan bidra till en ökad förståelse hos berörd klinisk vårdpersonal gällande delaktighet under vårdtiden med LAH. Då vårdtiderna med LAH var långa är det särskilt viktigt med en god kontakt och en bra kommunikation med patienterna för att kunna erbjuda fullgod delaktighet och en patientcentrerad vård. Studien visar tydligt att vård i hemmiljö i de fall som här beskrivits haft stora fördelar vad gäller delaktighet och patientnöjdhet framför motsvarande vård i sjukhusmiljö. Nyckelord: Patientdelaktighet, information, delat beslutsfattande, egenvård, personcentrering.

Bakgrund: Patienter ska ha möjlighet att vara delaktiga i sin vårdplanering så långt det är möjligt. Tidigare studier visar att patienter inte är nöjda med sin delaktighet. Att arbeta som specialistsjuksköterska inom rättspsykiatrisk vård innebär att förhålla sig till lagar och regler samtidigt som patienter ska erhålla den vård som krävs. Syfte: Att beskriva patienters delaktighet i vårdplaneringen inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Sex patienter som var inneliggande på en rättspsykiatrisk klinik respektive sex specialistsjuksköterskor som arbetade på samma klinik deltog i studien. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patientstudiens resultat redovisas i tre kategorier, fem subkategorier samt ett tema. Temat som genomsyrar resultatet är att inte vilja ställas utanför cirkeln. Specialistsjuksköterskestudiens resultat redovisas i tre kategorier, fem subkategorier samt ett tema. Temat som genomsyrar detta resultat är att låta patienten ta rodret när man tillsammans ror mot hamnen. Slutsatser: Det finns en vilja hos patienter att vara delaktiga i sin vårdplanering, men sjuksköterskor behöver bli bättre på att ta med patienter i båten på deras färd mot återhämtning.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en av kärnkompetenserna som krävs för att patienter ska erhålla en så god och säker vård med olika hälso-sjukvårdsprofessioner. Den bygger på ett flertalet begrepp, såsom, livsvärld, partnerskap och delat beslutsfattande.Livsvärlden definieras som den subjektiva världen som människan upplever den. Partnerskapdefinieras som en interpersonell relation där ett gemensamt ansvar och mål återfinns. Delat beslutsfattande definieras som en process där patienter och vårdgivare överväger resultatet av olika tillvägagångssätt, detta bör utgå från patientens personliga preferenser. Syfte: Att beskriva personcentrerad omvårdnad ur ett patientperspektiv. Metod: Systematisk litteraturöversikt Resultat: Livsvärldsperspektivet var något som upplevdes som viktigt i vårdrelationen.Den delade makten är kunskapsutbytet, vilket stärker vårdrelationen och patientens upplevelse av att bli sedd och bekräftad. Att ha tillgång till samma vårdpersonal och kunna delta i omvårdnaden innebar att patienternas autonomi respekterades och ett partnerskap kunde upprättas. Slutsats: Det finns idag kunskapsluckor gällande patienters upplevelser av personcentrerad omvårdnad. Det kan konstateras att patientperspektivet i en framtid kommer att ha en fortsatt avgörande betydelse för relationen mellan patient och sjuksköterska.  Nyckelord: Autonomi, Delat beslutsfattande, Livsvärld, Partnerskap. / Background: Person-centered care is one of the core competencies required for patients to receive as good and safe care with different healthcare professions. It is based on a number of concepts, such as, life world, partnership and shared decision-making. The life world is defined as the subjective world in which a patient experiences it. Partnership is defined as an interpersonal relationship where a shared responsibility and goals are found. Shared decision-making is defined as a process where the patients and caregivers consider the outcome of different approaches, based on the patient’s personal preferences. Aim: To describe person-centered nursing from a patient perspective. Method: Systematic literature review. Results: The life-world perspective was perceived as important in the care relationship. The shared power is the exchange of knowledge, which strengthens patient’s experience of being seen and confirmed. Having access to the same healthcare staff and being able to participate in nursing meant that patient’s autonomy was respected and a partnership could establish. Conclusion: Today there are knowledge gaps regarding patient’s experiences of person-centered care. The patient perspective in the future will be of decisive importance for the relationship between the patient and the nurse.  Keywords: Autonomy, Lifeworld, Partnership, Shared decision-making.

Bakgrund: Att anpassa vården enligt det personcentrerade arbetssättet är en pågående process både internationellt såväl som i Sverige. Implementeringsprojekt och olika former av personcentrerade åtgärder genomförs och är under ständig utveckling inom hälso- och sjukvården. Det framkommer i tidigare forskning att det inom psykiatrisk vård föreligger svårigheter att implementera personcentrerad vård och att det råder ett sjukdomsorienterat förhållningssätt. Patienten behöver få en mer aktiv roll i sin egen vård och därmed bli mer delaktig. Hur personen upplever och förstår sin psykiska ohälsa är av stor vikt. Det ligger även under sjuksköterskans ansvar att möjliggöra detta för patienten, men detta kan vara svårt och flera hinder kan tillkomma. Syfte: Att beskriva de möjligheter och utmaningar som sjuksköterskor kan erfara med personcentrerad vård inom den psykiatriska heldygnsvården. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Som datainsamlingsmetod användes fokusgruppsintervjuer, två grupper med totalt nio stycken deltagare. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Redovisas i fyra kategorier, åtta subkategorier samt ett tema. Temat som genomsyrar hela resultatet är att gemensamt stötta patienten till att måna om sig själv. Slutsatser: Det finns en vilja bland sjuksköterskor att arbeta mer personcentrerat och att göra patienterna mer delaktiga i sin vård. Resultatet visar att i den psykiatriska heldygnsvården fortfarande finns stora möjligheter att arbeta mer personcentrerat, vilket medför att de utmaningar som framkommer behöver omvandlas till och bli möjligheter.

No description available.

Bakgrund Förmaksflimmer tillhör en av de vanligaste hjärtrelaterade sjukdomarna. Ändå kan det vara svårt för både vårdpersonal och patienter att upptäcka symtomen på grund av dess natur. Detta kan leda till att patienter, ovetandes om sin diagnos, upplever en försämring av sin livskvalitet. Det är fastslaget att patienten har rätt till att få förståelig information om sitt hälsotillstånd och sin vårdprocess samt delta vid beslut om behandling. Delat beslutsfattande är ett förhållningssätt som involverar patienten vid val av behandlingsalternativ och kan relateras till personcentrerad omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva patientens upplevelse av delaktighet i sin omvårdnad vid förmaksflimmer. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt bestod av 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativa, kvantitativa eller mixade metodansatser som hämtades från sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes därefter med hjälp av en integrerad dataanalys som sedan presenterades i en resultatredovisning. Resultat Resultatet sammanställdes utifrån tre huvudkategorier: Upplevelse om det egna tillståndet, Patienters möjlighet i val av behandling och Delaktighet bidrar till följsamhet. Resultatet visade att patienters upplevelse är starkt kopplat med vårdpersonalens sätt att förmedla information. Hur vårdpersonalen kommunicerar och samarbetar med patienten kan relateras till graden av patientens upplevda delaktighet. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att patientens delaktighet i sin omvårdnad vid förmaksflimmer är en fråga som aktualiseras, när olika behandlingsalternativ diskuteras och omvårdnadsåtgärder väljs. Upplevelsen av delaktighet är centralt för att öka följsamhet till behandling och även i relation till egen kunskap som till exempel hälsofrämjande åtgärder där patienten själv kan vidta åtgärderna för att uppnå samt bibehålla en känsla av kontroll över sitt hälsotillstånd. / Background Atrial fibrillation is among the most common heart related diseases. Yet, due to its nature, it can be difficult for both healthcare professionals and patients to detect the symptoms. This can lead to patients, unaware of their diagnosis, experiencing an impairment in their quality of life. It is established that the patient has the right to receive understandable information about their state of health and their health care process and to participate in decisions about treatment. Shared decision-making is an approach that involves the patient when choosing treatment options and can also be related to person-centred care. Aim The aim was to describe patients’ experiences of participation in their health care regarding atrial fibrillation Method This study has been produced using a non-systematic literature review which consisted of 15 original scientific articles with qualitative, quantitative or mixed methods that were collected from searches in the databases PubMed and CINAHL. The articles underwent a quality review in accordance with Sophiahemmet University's assessment protocol. The results of the articles were then analyzed and compiled by using an integrated analysis which then was presented in a report. Results The results were compiled based on three main categories: Experience of one's own condition, Patients' options in choosing treatment and Participation contributes to compliance. The results showed that the patients' experience is strongly linked with the healthcare staff's way of conveying information. The way a health care professional communicates and collaborates can be related to the level of the patient's experienced participation. Conclusions This literature review showed that the patient's participation in their health care is an issue that is brought up to date, when different treatment options are discussed and nursing measures are chosen. The experience of participation is central to increasing compliance and also in relation to their own knowledge like health-promoting measures that the patient can take to achieve and maintain a sense of control over their own situation.

Dagens hälso- och sjukvård är präglad av föränderlighet. Kunskap om undersökningar och behandlingsmetoder hinner snabbt åldras och det utvecklas ständigt nya metoder och teorier för att effektivisera, förbättra, förkorta och underlätta för framför allt patienter men också för omvårdnadspersonal. Evidensbaserad vård har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse och spelar en stor roll i det dagliga arbetet med patienter. Evidensbaserad vård är också en utav sjuksköterskors kärnkompetenser och stimulerar till utveckling och behandling i enlighet med den senaste forskningen. Men till skillnad från tex sjuksköterskor som baserar sin kompetens på evidens, visar aktuell forskning att evidensbaserat ledarskap ännu inte är integrerat i ledarskapets dagliga arbete och implementeringen är hittills bristfällig. Studiens syfte är att jämföra om chefer som är verksamma inom delat ledarskap har bättre förutsättningar att arbeta evidensbaserat än de chefer som är verksamma inom enskilt ledarskap. Dessutom vill författarna undersöka om första linjens chefer känner till och är förtrogna med begreppet evidensbaserat ledarskap och i vilken utsträckning denna modell används för att skapa hållbara processer och beslut. För att besvara studiens frågeställningar användes en webbaserad enkät. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de cheferna som är verksamma inom delat resp. enskilt ledarskap med avseende på kunskaper samt användningen av evidensbaserat och hållbart ledarskap. Det som var avgörande utifrån studieresultaten var antalet medarbetare som chefer var direkt ansvariga för.

Patientdelaktighet är ett begrepp med flera dimensioner, vilket gör det svårdefinierat. Idag är det en lagstadgad rättighet att patienten ska få möjlighet att vara delaktig i sin vård. Det innebär att patienterna har en självklar plats i vården, en plats som medskapare till sin vård. Sjuksköterskan har ansvar att ge patienten möjligheter för att bli delaktig, genom att arbeta personcentrerat där patienten och sjuksköterskan samarbetar i ett partnerskap. Partnerskapet ska genomsyras av ömsesidig kommunikation, där båda parterna bidrar. Det är viktigt att sjuksköterskan tar del av patientens livsvärld och ser varje patient som en unik individ. Forskning visar att det finns barriärer för delaktighet. Dessa barriärer kan bero på brister i kommunikationen, avdelningsspecifika hinder och föråldrade hierarkiska strukturer i sjukvården som lever kvar. Utifrån dessa barriärer och kunskapen om hur det borde arbetas med delaktighet är frågan hur patienterna upplever delaktighet när de blir sjuka. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa patienternas upplevelse av delaktighet. Litteraturöversikten är utformad för att ge en bredare översikt och är därför baserad på både kvantitativ och kvalitativ forskning. Resultatet visar att patienterna är nöjda när de deltar i vården på en önskad nivå, genom ett partnerskap med ömsesidig kommunikation och där de blir sedda. Det visar också att patienterna upplever hinder för att känna sig delaktiga. De upplever en maktobalans samt kommunikationsbrister. Det här visar på vikten av ett partnerskap mellan patient och sjuksköterska, där delaktighet skapas. / Patient participation is a concept with several dimensions, which makes it hard to define. Today patients have a legal right to have the ability to participate in their own healthcare. This means that the patients have a natural place in healthcare, as co-creators of their care. The nurse has a responsibility to give the patient the opportunity to participate by adopting a person centred approach where the patient and the nurse cooperates in a partnership. The partnership is characterized by mutual communication where both parties contribute. The nurse needs to take part of the patient’s lifeworld and see every patient as a unique individual. Research shows that there are hindrances for participation. The hindrances may be a result of a lack of communication, ward specific barriers and outdated hierarchical structures that still exists. With these hindrances and the knowledge about how participation should be incorporated, the question is how the patients experience participation when they become ill. The aim of this bachelor’s thesis is to illustrate the patients experiences of participation. This literature review is designed to give a wide overview and is therefore based on both quantitative and qualitative research. The results show that the patients are satisfied when they participate in care at a desired level, through a partnership with mutual communication and where they are seen. It also shows that the patients experience hindrances to the feeling of being a participant in their care. They experience a power imbalance as well as a lack of communication. This shows the importance of a partnership between the patient and the nurse, where participation is created.