Bakgrund: Bristfällig kommunikation inom vården leder till 100 000 vårdskador i Sverige varje år.Informationsöverföring i form av rapportering av patienter är en stor del av sjuksköterskans yrke. I börjanav varje arbetspass sker en rapport om patienterna på sjukhusavdelningar. Bedside- rapportering är en typav rapportering som sker vid patientens sängkant och kommunikationen är en nyckelkomponent irapporteringen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera sjuksköterskans upplevelse avinformationsöverföring i form av bedside- rapportering i omvårdnadsarbetet, inom den somatiskaslutenvården. Metod: I denna litteraturöversikt har forskning sammanställts gällande sjuksköterskorsuppfattningar om bedside- rapportering, 11 vetenskapliga artiklar har inkluderats. Resultat: Ensammanställning av de inkluderade artiklarna resulterade i fem teman. Förbättrad prioritering av arbetet,hinder vid informationsöverföring, övning främjar utövande, bedside- rapportering inkluderar patientenoch upplevelse av säkrare vård. Diskussion: Bedside- rapportering har visat sig ha en positiv påverkan påsjuksköterskors upplevelser av graden av patientsäkerhet och patientinkludering, dock finns det en delhinder i att rapportera vid patientens sängkant. Bedside- rapportering upplevs ha en positiv effekt gällandepersoncentering inom slutenvården. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att det är positivt när patienternafår vara delaktiga i sin egna vård, vilket bedside- rapportering bjuder in till. Sjuksköterskor upplever ävenatt vården blir säkrare. Det finns för lite forskning inom detta område och det bör forskas mer för att kunnageneralisera resultatet. / <p>Godkännande datum: 2017-11-08</p>

Bakgrund  Kommunikation är en viktig del av vården, framför allt vid överrapporteringar som sker flera gånger dagligen mellan vårdpersonalen. Bristande kommunikation kan leda till allvarliga konsekvenser, för att göra vården säkrare har det därför utvecklats flera olika rapporteringsverktyg som kan tillämpas inom hälso- och sjukvården. En av dessa är bedsiderapportering, vars intention är att öka patientdelaktigheten. Patienten befinner sig i en beroendeställning till vårdpersonalen och enligt lag ska vården bedrivas i samråd med patient och ge dem möjligheten att vara involverade i beslut och planering.  Syfte  Syftet var att beskriva hur patienter inom slutenvården upplever bedsiderapportering.  Metod  Studiens valda design var en litteraturöversikt. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Därefter utfördes en integrerad analys där artiklarna granskades i tre steg. Totalt valdes 16 artiklar ut till resultatet som alla svarade på studiens syfte och uppfyllde urvalskriterierna och kvalitetskraven. Utifrån de valda artiklarnas resultat skapades teman som sedan blev resultatets huvudkategorier.  Resultat  I resultatet framkom fem olika huvudkategorier utifrån patienternas upplevelser av delaktighet, information, sjuksköterskan, säkerhet och sekretess. Bedsiderapportering ökade patienternas upplevelse av delaktighet, säkerhet och relation till sjuksköterskan. De besatt mer kunskap om sitt tillstånd och sekretessen var inget som oroade patienterna om sjuksköterskan uppvisade kompetensen att förmedla känslig information diskret.  Slutsats  Bedsiderapportering främjade patientens delaktighet, känsla av säkerhet, kunskap och gav dem en bättre relation till sjuksköterskan. Användningen av bedsiderapportering främjade sjuksköterskornas användning av personcentrerad omvårdnad och kommunikation med patienten vilket resulterade i att patienten blev en aktiv partner i vårdarbetet.

För att utvärdera en specialiserad vård som utförts i patientens hem istället för motsvarande vård i sjukhusmiljö, är det viktigt att känna till om patienten upplevt sig vara delaktig i vårdens planering och utförande. Upplevd delaktighet är en central del för patientens återanpassning till vardagen, och för att undvika ett förlängt sjukdomsförlopp. Delaktighet i vårdförloppet leder till en ökad teoretisk kunskap och även till förbättrad klinisk förståelse hos patienten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och sammanfatta patienters upplevelser och delaktighet under vårdtiden med LAH. Metod: Detta är en deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor som datainsamlingsmetod. Sex patienter som var anslutna till LAH under år 2016- 2017 intervjuades gällande frågor om delaktighet och personalens kännedom om fattade mål och beslut. Insamlad data analyserades på latentnivå, med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2012). Resultat: Från temat ”delaktighet” uppstod två kategorier: kompetent personal och informerad patient. Temat ”icke-delaktighet” resulterade i två kategorier: bristfällig information samt kontrollförlust. Patienternas berättelser var mycket positiva i fråga om delaktighet. Data visade att de upplevt sig vara delaktiga under vårdtiden med LAH. Det handlade bland annat om att de upplevt sig delaktiga gällande mål och beslut, att de har fått tillräcklig information från personalen om mål och fattade beslut, och att det fanns kompetent personal som anpassade sig efter patienternas individuella behov och önskemål. En patient beskrev sin upplevelse av att inte fullt ut vara delaktig under vårdtiden. Huvudsaklig anledning var enligt patienten en bristfällig information från vårdpersonalens sida som ledde till en känsla av kontrollförlust. Slutsats: Denna studie kan bidra till en ökad förståelse hos berörd klinisk vårdpersonal gällande delaktighet under vårdtiden med LAH. Då vårdtiderna med LAH var långa är det särskilt viktigt med en god kontakt och en bra kommunikation med patienterna för att kunna erbjuda fullgod delaktighet och en patientcentrerad vård. Studien visar tydligt att vård i hemmiljö i de fall som här beskrivits haft stora fördelar vad gäller delaktighet och patientnöjdhet framför motsvarande vård i sjukhusmiljö. Nyckelord: Patientdelaktighet, information, delat beslutsfattande, egenvård, personcentrering.

Bakgrund: Prevalensen av tarmstomier har ökat och idag lever 40 000 personer med en tarmstomi i Sverige. Stomiuppläggning innebär en livsomställning och sjuksköterskan har en viktig roll att förmedla kunskap och stöd. Studien syftar till att utöka förståelsen för subjektiva erfarenheter av att leva med en tarmstomi för att kunna bemöta och stödja individer som erhållit en tarmstomi på bästa sätt. Personcentrerad omvårdnad utgör teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att leva med en tarmstomi. Metod: En litteraturstudie baserad på ett urval av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från databaserna CINAHL och PubMed som analyserats med en integrerad analysmetod.Resultat: Resultatet påvisade 3 kategorier: Stöd, Förändring och Anpassning. Stödjande nätverk är viktigt för att kunna acceptera ett liv med tarmstomi; vare sig det kommer från närstående, vården eller utomstående. Ett tydligt fynd är erfarenheten av en förändrad personlig och social tillvaro. Anpassningsprocessen påverkas av bakgrund, förutfattade meningar och copingstrategier. Dock kan anpassningsprocessen försvåras till följd av komplikationer. Slutsats: Tarmstomi är en livsomställning där flera faktorer påverkar erfarenheterna som beskrivs både positiva och negativa. Den personcentrerade vården riskerar att bli bristfällig om vårdpersonal inte har tillräckligt med kunskap, såväl praktiskt som emotionellt.

Patientlagen säger att vårdgivaren är skyldig att skapa möjligheter till delaktighet i patientens egen vård och behandling. Genom att bjuda in patienten till delaktighet i vården utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan vårdgivaren arbeta enligt patientlagen. Det finns idag flera olika alternativ för överrapporteringar vid skiftbyten. Bedside överrapportering är en metod vid skiftbyten, och överrapporteringen sker invid patientens sjukvårdssäng och i samspel med patienten.  Syftet var att belysa patientens och sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av bedside överrapportering vid skiftbyten inom hälso- och sjukvården. Vidare var syftet att belysa bedside överrapportering som en del av personcentrerad vård. Litteraturöversikt användes som metod för att besvara syftet och 17 vetenskapliga artiklar har inkluderats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes för att kunna svara på syftet. Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade fyra huvudteman: personcentrering, kommunikation, delaktighet och säkrare vård. Patient och sjuksköterska upplevde att patienten hade möjlighet till delaktighet i sin vård genom bedside överrapportering. Möjligheter till personcentrerad vård kunde ses genom att patienten upplevde att de var en del av omvårdnadsprocessen. Sjuksköterskorna hade möjlighet att tillsammans med patienten planera för omvårdnaden kommande arbetspass. Vidare visar resultatet på att patienterna upplevde att vara välinformerad gav en känsla av att ha kontroll över vad som sagts och planerats samt att sjuksköterskorna upplevde att deras dokumentation förbättrades. Bedside som överrapporteringsmetod var ett bra tillfälle för information. Sjuksköterskan och patienten upplevde säkrare vård genom bedside överrapporteringen då de tillsammans kunde genomföra kontroller över vilken aktuell medicinering patienten hade och genom detta ökade kvalitén på vården. Slutsatsen till föreliggande litteraturöversikt är att bedside överrapportering möjliggör personcentrerad vård genom delaktighet, kommunikation och ger en säkrare vård.

Bakgrund: ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som drabbar ca 3-7% av befolkningen. Antalet personer som diagnostiseras med ADHD ökar successivt i samhället. En hög samsjuklighet leder till behov av kontakt med olika vårdinstanser. Studier visar att personer med ADHD ofta uteblir från vårdbesök och att de upplever bristande stöd och förståelse i vårdsammanhang. Det saknas studier som belyser upplevelser av vård och vårdsökande ur ett patientperspektiv. För att öka kunskapen och bättre kunna bemöta och tillgodose varje persons vårdbehov på ett personcentrerat sätt är det viktigt att belysa hur personer med ADHD själva upplever det att söka vård. Det salutogena synsättet valdes som teoretisk referensram. Syfte: var att belysa hur personer med ADHD upplevde det att söka vård.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med fem deltagare genomfördes. Insamlade data analyserades induktivt med innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två kategorier. Varierande tillgänglighet i vårde och Beroende av vårdpersonalens bemötande med totalt fem subkategorier: Beroende av fungerande sökvägar, Behov av kontinuitet i vårdkontakte, Skiftande kompetens hos vårdpersonal, Ansträngande att få tillgång till vård och Påverkade av tidigare vårderfarenheter.  Slutsats: För att kunna ge en personcentrerad och god omvårdnad där patienten upplever sig lyssnad till är kunskap bland vårdpersonal om ADHD viktigt, oavsett om personen söker somatisk eller psykiatrisk vård. Det är även viktigt med tydlighet, korrekt och relevant information och ett gott bemötande då det kan påverka upplevelsen av vården positivt. Ämnet behöver undersökas vidare för att se om det resultat som redovisas i aktuell studie speglar personer med ADHD upplevelser av vårdsökande generellt och belysa vilket stöd personer med ADHD önskar när det ska söka kontakt med vården.

Bakgrund: Naturens positiva inverkan på hälsa har belysts sedan antiken. Forskning kring naturbaserad terapi har ökat de senaste decennierna och terapiformen har gett positiva effekter för flertalet patientgrupper. Mer än en tredjedel av EU:s befolkning lider av någon form av psykisk ohälsa och många går utan adekvat behandling. Omvårdnad vid psykisk ohälsa ska enligt riktlinjer innefatta ett personcentrerat förhållningssätt och utformas utifrån kunskap om vårdmiljöns betydelse. Syfte: Att beskriva betydelsen av naturbaserad terapi för personer med psykisk ohälsa. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk ansats genomfördes. Artikelsökning gjordes i PubMed, Cinahl, AMED, PsykInfo och Scopus. Valda artiklar kvalitetsgranskades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den naturbaserade terapin hade en positiv inverkan på hälsa för personer med psykisk ohälsa. Resultatet baserades på 17 artiklar och speglades i fyra kategorier: naturen som tillflyktsort, betydelsen av social kontext, förändrad syn på livssituation samt symtomförbättring och dess konsekvenser. Konklusion: I studien framkom att naturbaserad terapi kan ha stor betydelse för tillfrisknande och daglig funktion för personer med psykisk ohälsa. Studien visar även att omvårdnad som utgår ifrån ett salutogent perspektiv i en terapeutisk naturmiljö bidrar till en förbättrad psykisk hälsa. / Background: The positive impact of nature on health has been highlighted since ancient times. The scientific research about nature-based therapy has increased during the last decades and has presented positive effects for patients with different diagnoses. More than one third of the European Union population suffers from some kind of mental illness and many lack adequate treatment. Nursing care of mental illness should according to guidelines include a person-centered approach and knowledge about the significance of the care environment. Aim: To describe the impact of nature-based therapy for people with mental illness. Method: A general literature study with a systematic approach was conducted. The search for articles was made in PubMed, Cinahl, AMED, PsykInfo and Scopus. The quality of the selected articles were examined and analyed using qualitative content analysis. Results: Nature-based therapy had a positive impact on health for people with mental illness. The result was based on 17 articles and four categories were identified: nature as a refuge, the importance of social context, altered view of life situation and improvement of symptoms and its consequences. Conclusion: The findings conclude that nature-based therapy can have an impact on recovery and daily function for persons with mental illness. The study also revealed that nursing care with a salutogenic approach in a therapeutic nature environment leads to an increased mental health.

Bakgrund: Demenssjukdom medför kognitiv svikt hos äldre personer vilket försämrar bland annat minne, kommunikationsförmåga, ätförmåga och rörelseförmåga. Personer med demenssjukdom kan ibland inte äta eller dricka tillräckligt vilket kan leda till ohälsa hos personer med demens. Att vårdpersonalen bland annat sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden har kunskap om måltidens betydelse för personer med demens kan förbättra vårdtagarens matintag och därmed leda till hälsa och välbefinnande. Problem: En missanpassad måltidsmiljö, brist på social interaktion och okunskap hos vårdpersonalen kan inverka negativt på matintaget och därmed på hälsan hos personer med demens. Syfte: att belysa måltidssituationens betydelse för hälsa hos personer med demenssjukdom utifrån vårdpersonalens perspektiv. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på tolv vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom två teman som var viktiga för att bevara vårdtagarens hälsa hos personer med demens: att främja en anpassad miljö och att ha ett professionellt förhållningssätt. Slutats: En anpassad måltidsmiljö kan bidra till ökad hälsa hos personer med demens. Genom att vårdpersonalen fokuserar på vårdtagares individuella behov kan dess matintag öka. Det är viktigt att skapa en anpassad och lugn måltidsmiljö, en balanserad social interaktion och att ha kompetens som vårdpersonal samt att värna om vårdtagarens autonomi och integritet. Dessa åtgärder kan bidra till ett ökat matintag.

Bakgrund: Under 2020 berodde var sjätte dödsfall på cancerdiagnos. Den vård som ges vid en obotlig sjukdom, där livslängden är förkortad kallas palliativ vård. Detta ges för att främja livskvalitén genom att lindra symtom samt behov som uppstår för individen. Den grundutbildade sjuksköterskan arbetar personcentrerat och i team för att involvera samt anpassa vårdplanen efter individen och närståendes önskan vid livets slutskede. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa personers upplevelser av att leva med cancer i livets slutskede. Metod: Detta är en litteraturstudie med kvalitativ ansats, där sökning har skett enligt POR-modellen av Willman m.fl. (2016) och kvalitetsgranskning har skett enligt SBU:mall (SBU 2012). Därefter har det genomförts en litteratursammanställning för att analysera studierna efter Willman &amp; Stoltz (2017). Resultat: I resultatet inkluderades tio kvalitativa studier som ledde till tre teman. Dessa teman är upplevelsen av symtom och biverkningar, upplevelsen av förändrade rutiner och livet och upplevelsen av stöd och relationer. Konklusion: De kroppsliga symtom påverkade individens förmåga att bestämma den vardagliga situationen vilket bidrog till hopplöshet och förlust av kontroll. Detta belyser vikten av  att symtomlindra, både medicinskt och med akupunktur. Samtalsmodeller bidrog till djupgående diskussioner kring individens värderingar, vilket hjälpte sjuksköterskans personcentrerade arbete. När personen upplevde sig bli sedd i vårdsammanhanget bidrog det med tillit till vårdpersonalen. Sjuksköterskan borde arbeta empatiskt och personcentrerat med att anpassa vårdplanen utefter individens behov och prioriteringar. Även ska sjuksköterskan involvera närstående och detta ansågs värdefullt för individen. / Background: During 2020 one of six deaths were caused due to cancer diagnosis. The treatment that is given to people with an incurable illness that abbreviates the lifetime is called palliative care. Palliative care promotes the quality of life through an ease of symptoms as well as meeting the person's needs. The nurse works person-centered along with a team, so that the nurse can involve and adapt the care-plan after the person as well as the related parties wishes at the end of life. Purpose: The purpose of this study was to assemble person's experience living with cancer at the end of life. Method: This is a literature study with qualitative tendency, where the search was conducted after the POR-model of Willman et.al (2016) and the quality review was conducted after SBU (2012). Thereafter a literature review was implemented to analyze the studies after Willman &amp; Stoltz (2017). Results: Ten qualitative studies were included in the result and describe three themes. These themes are: the experience of symptoms and side effects, experience of changing habits and life, experience of support and relationships. Conclusion: The physical symptoms affected the person's ability to determine the everyday situation that caused hopelessness as well as the feeling of losing control. This shows how important it is to ease symptome, both medically and with acupuncture. The nurse could adapt the person's goals for the day depending on their values, to understand these values the nurse could use conversation models to conduct deep discussions. Trust for healthcare staff was achieved when the person felt seen in the context of care. The nurse should be empathic and work person-centered by adapting the care plan accordingly to the person's needs and priorities. Moreover including the family and friends, which the person found valuable.

Bakgrund: Bröstcancer drabbar många kvinnor världen över. Ett vanligt och effektivt sätt att behandla sjukdomen är genom en mastektomi, som innebär avlägsnandet av en del av, eller hela bröstet. Att genomgå en mastektomi är ofta påfrestande och kräver stöd från både närstående och sjukvården. Mastektomin medför en modifierad kropp och därmed förändrade tankar om kroppsuppfattningen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utforska kvinnors upplevelser av en förändrad kropp efter en bröstcancerrelaterad mastektomi.  Metod: En kvalitativ icke-systematisk litteraturstudie genomfördes med tio empiriska artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna blev kvalitetsgranskade och därefter analyserade, kodade och tematiserade för att generera ett sammanställt resultat som svarar till syftet.  Resultat: Fyra huvudteman upprättades; första intrycket efter mastektomin, att anpassa sig till en förändrad kropp, förändrade relationer och tacksamhet över att vara vid liv. Utöver huvudteman framkom även nio subteman.  Slutsats: Upplevelsen efter en mastektomi är individuell vilket ökar behovet av personcentrerad vård för kvinnorna. En förändrad kroppsuppfattning visade sig vara förekomande efter mastektomin och påverkade fler aspekter av kvinnans liv, både i relationen till sig själv och andra, därmed är det viktigt som sjuksköterska att tidigt att även involvera anhöriga i behandlingen och vården. Trots alla negativa konsekvenser efter mastektomin framgick även en tacksamhet för livet, där hälsan ansågs som viktigare än bröstet. / Background: Breast cancer affects many women worldwide. A common and effective way to treat the disease is through a mastectomy, which involves the removal of part of or all of the breast. Undergoing a mastectomy is often stressful and requires support from both relatives and the healthcare system. The mastectomy entails a modified body and thus changed thoughts about the body image. Purpose: The purpose of the literature study was to explore women's experiences of a changed body after a breast cancer-related mastectomy. Method: A qualitative non-systematic literature study was carried out with ten empirical articles from the databases Cinahl and Pubmed. The articles have been quality reviewed and then analyzed, coded and thematized to generate a compiled result that meets the purpose. Results: Four main themes were established; first impression after the mastectomy, adjusting to the changed body, changed relationships and thankful to be alive. In addition to these main themes, eight sub-themes also emerged. Conclusion: The experience after a mastectomy is individual, which increases the need for person-centered care for women. A changed body perception was found to be prevalent after mastectomy and affected various aspects of a woman’s life, both in relation to herself and others. Therefore, it is important as a nurse to involve family members early in the treatment and care. Despite all the negative consequences after mastectomy, there was also gratitude for life where health was considered more important than the breast.