Uppsatsen handlar om utilitaristiska och pliktetiska synsätt på dödshjälp i Nederländerna, Sverige, USA (Oregon) och Schweiz. Här belyses också vilka skillnader de finns mellan länderna. I de filosofiska teorierna behandlas både individ och samhällsperspektiv för att se om det är försvarbart att använda metoderna. Uppsatsen ser även på individens rätt i den palliativa vården. Anledningen till denna uppsats är att se vilken och om någon typ av dödshjälp funkar på ett bra sätt och kan tillämpas runt om i världen. Detta görs både genom moraliska och etiska synsätt och även utifrån utilitarism och pliktetik. Utifrån samhällsperspektiv och individuella preferenser jämförs de olika varianterna av dödshjälp. De filosofiska teorierna ihop med lagstiftningen om dödshjälp leder till slutsatsen hur man kan tänka och vad som behövs göras för att man ska komma längre i debatten om dödshjälp. / This essay contains utilitarian and duty ethics view on euthanasia in The Netherlands, Sweden, USA (Oregon) and Switzerland. This essay also compares differences in approach towards this each other. Regarding the philosophical theories both society and individual perspective is used to analyze if it's okay to use these methods in euthanasia. Why I write this essay is to see which type of euthanasia that works best and can be implanted in the society around the world. To see this both duty ethics and utilitarism is used and their perspective, what works and what doesn't. This comes up to the conclusion of how you have to think and what has to be done so that we can achieve something in this endless debate on euthanasia.

<p>Ett nytt politikområde håller på att ta form, nämligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi väljer att reglera detta nya kunskapsområde avslöjar bland annat hur vi ser på individens rätt kontra samhällets nytta. Bakom vår lagstiftning gällande genteknik ligger således etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning den svenska synen på genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, präglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som används för att fullgöra syftet är en innehållslig idéanalys, där idealtyper konstrueras som analysverktyg. Idealtyperna kommer sedan att ställas mot det empiriska materialet, som utgörs av tre SOU rapporter från 1984, 2000 och 2008.</p><p>Resultaten visar tendenser till att individens rättigheter ses som primära framför samhällets nytta. Det finns dock, inom varierande aspekter, olika grader av både utilitaristiska och libertarianska idéer i den svenska synen på genteknik.</p>

Ett nytt politikområde håller på att ta form, nämligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi väljer att reglera detta nya kunskapsområde avslöjar bland annat hur vi ser på individens rätt kontra samhällets nytta. Bakom vår lagstiftning gällande genteknik ligger således etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning den svenska synen på genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, präglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som används för att fullgöra syftet är en innehållslig idéanalys, där idealtyper konstrueras som analysverktyg. Idealtyperna kommer sedan att ställas mot det empiriska materialet, som utgörs av tre SOU rapporter från 1984, 2000 och 2008. Resultaten visar tendenser till att individens rättigheter ses som primära framför samhällets nytta. Det finns dock, inom varierande aspekter, olika grader av både utilitaristiska och libertarianska idéer i den svenska synen på genteknik.

No description available.

Bakgrund: Anställda i organisationer möter dagligen etiska dilemman som de måste ta hänsyn till, därmed krävs det att individen tar ställning till vad som är etiskt och oetiskt i varierande situationer. Denna studie undersöker etiskt förhållningssätt, vilket berör människors moraliska attityder om vad som anses vara rätt och fel. Människor agerar utifrån olika moraliska skäl vilka kan bero på individen eller situationen. Vi vill skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar en anställds etiska förhållningssätt.   Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar anställda att domineras av ett visst etiskt förhållningssätt i den svenska arbetskraften.   Metod: Vi har genom moralfilosofiska teorier, tidigare empirisk forskning samt logiskt resonemang skapat teorier om vilka faktorer som påverkar anställdas etiska förhållningssätt. Utifrån dessa teorier har hypoteser härletts som testats empiriskt via ett egenutformat mätinstrument. Mätinstrumentet är utformat som en enkät, vilket innebär att studien har utgått från en kvantitativ forskningsansats.   Resultat: Resultat och analyser är genomförda på enkätmaterial inhämtat från ett urval i den svenska arbetskraften. Undersökningens resultat visar att både individuella och organisatoriska faktorer har samband med anställdas etiska förhållningssätt. Tydligast samband kan ses mellan individuella faktorer och ett utilitaristiskt förhållningssätt, samt mellan organisatoriska faktorer och ett egoistiskt förhållningssätt. Dessutom visar pliktetiskt förhållningssätt samband med bådadera kategoriseringarna av faktorer. / Background and problem: Employees are daily faced with ethical dilemmas at the workplace, thus requires the individual to take a stand for what is ethical and unethical in varying situations. This study examines ethical orientations, which affect peoples’ moral attitudes about what is considered as right and wrong. People act on the basis of moral grounds, which may depend on individual or situational factors. We want to create an understanding of these factors, which may influence employees’ ethical orientation.   Purpose: The aim of this study is to identify the factors that influence employees’ ethical orientation in the Swedish workforce.   Method: We have created theories about the factors, which influence employees’ ethical orientations. This is based on normative moral theories, previous empirical research and logical reasoning. Based on these theories we have derived hypotheses, which have been tested empirically through a selfdesigned measurement. The measurement is designed as a survey and therefor the study has been based on a quantitative research approach.   Conclusion: Results and analysis are conducted from a survey and data was collected from a sample consisting of employees in the Swedish workforce. The results show that both individual and organizational factors can influence employees’ ethical orientation. Strongest relations are shown between individual factors and an utilitarian orientation. In contrast, the organizational factors influence an egoistic orientation. Moreover, ethics of duty shows association with both categories of factors.

This thesis is a case-study of an ongoing court case between the Swedish Competition Agency and Växjö Municipality about a set-up requirement to the long-distance heating system for newly built private houses on municipality owned land. This requirement was set up as part of the municipality’s long-term environmental goals; however the Competition Agency claims that the demand is damaging the free market in the municipality. The purpose of this thesis is to determine which normative assumptions the decision makers have based their actions and re-action on, and whether or not these assumptions are valid, thru theoretical ideal types. This is determined via method of textual analysis. Political theory regarding Liberalism, Utilitarianism, Ecology, Freedom and Exorcise of Power are all part of the theoretical framework.  After concluded study it is possible to say that the two plenipotentiary powers operate under different ideological assumptions and an understanding between them will be a difficult task, but none the less an important one for the possibility of future long-term environmental policies, both in the municipality of Växjö and the county of Sweden as a whole.

No description available.

This essay is about the importance of discussing ethics in political debates. I chose to analyse three of the parliamentary parties in Sweden: Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats), Socialdemokraterna (the Social Democrats) and Liberalerna (the Liberals). I chose to ask the questions:{ Do the three parties’ ethical perspectives correlate to the discussions of one or more of the chosen theories?{   Is one of the theories more common?{  Is there a difference between the parties, if so: what is the differences? By using qualitative classification I studied the party programme and some other documents from each party. I also analysed two parliamentary debates. One was between the leaders of the parties when discussion immigration and the other was about the Panama papers. The ethical theories I chose as a theoretical base were utilitarism, ethics of duty, rights ethics and contractual ethics. In order to get an eassier way of comparing them I also chose four areas of comparison: view on humanity, preferred culture in society, method of governing and hierarchy of values.During the essay I discovered that all three parties had at least part of their ethics in common with each theory. Contractual and rights ethics were the most reoccurring ones for all three. Sverigedemokraterna and Liberalerna had slightly more in common with rights ethics, while Socialdemokraterna had a preference towards contractual ethics.

<p>Knut Wicksell var en briljant ekonom som främst visade på nya tillämpningar på andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag på en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhängare av, som resulterar i en ekonomisk teori som går att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förädla individerna; att genom politiska åtgärder förbättra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhällsmedborgare.</p><p>På ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och därmed ge de möjligheter att lyfta sig själv upp ur fattigdom och misär. Vägen går genom kunskap och barnbegränsning; dessa två faktorer ger individen ett större värde inom samhället eftersom han inte lika lätt går att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen från smärta och orätt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjämning inom samhället. Men enligt Wicksell är det viktigt att denna kapitalutjämning ska ske genom att individens arbete ger honom en rättmätig del av kapitalbildningen, något som staten bör garantera, men inte genom att man i onödan dränerar rika med hjälp av skatter på kapital, gåvor och arv.</p>

Knut Wicksell var en briljant ekonom som främst visade på nya tillämpningar på andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag på en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhängare av, som resulterar i en ekonomisk teori som går att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förädla individerna; att genom politiska åtgärder förbättra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhällsmedborgare. På ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och därmed ge de möjligheter att lyfta sig själv upp ur fattigdom och misär. Vägen går genom kunskap och barnbegränsning; dessa två faktorer ger individen ett större värde inom samhället eftersom han inte lika lätt går att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen från smärta och orätt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjämning inom samhället. Men enligt Wicksell är det viktigt att denna kapitalutjämning ska ske genom att individens arbete ger honom en rättmätig del av kapitalbildningen, något som staten bör garantera, men inte genom att man i onödan dränerar rika med hjälp av skatter på kapital, gåvor och arv.