Denna text utreder de implikationer svartsjuka ger på den övergripande lyckan i samhället idag, tolkat mot olika normer angående vårt relaterande i främst romantiska partnerskap. Det finns teorier som hävdar att svartsjuka kan vara negativt för samhället, och det finns teorier som hävdar motsatsen. Den här texten försvarar tesen om att det är medvetenhet och självinsikt hos den enskilda individen som vänder svartsjukan till något som kan höja nivån av lycka i samhället, baserat på utilitaristiskt och deterministiskt synsätt.

I denna studie undersöks regeringens utredning angående utökade preventiva tvångsmedel. Utredningen i frågan är delbetänkande om införandet av utökade preventiva tvångsmedel (SOU 2022:52). Syftet med studien är att undersöka hur argumentationen gällande utökade preventiva tvångsmedel i utredningen ställs i förhållande till de grundläggande fri- och rättigheterna samt rättsstatens principer. För att kunna genomföra det vetenskapliga arbetet har studiens tillvägagångssätt bestått av en argumentationsanalys med en pro- och contra modell tillsammans med en idéanalys för att kunna besvara forskningsfrågan. Vidare i studien presenteras resultatet i en pro- och contra-modell där de centrala argumenten framförs i en tabell. Resultatet fördelas in i teman och förklaras i en text under tabellen, med hjälp av citat och exempel från utredningen. Detta i syfte att tydliggöra för argumentets innehåll. Resultatet utvärderas under avsnittets analys utifrån de två teorierna, utilitarism och rättighetsteorin. Här diskuteras och övervägs för- och emot argumenten utifrån teoriernas synsätt. Slutligen presenteras den sammanställda analysen i en slutsats som tydligt besvarar de framställda frågeställningarna. Detta genomförs med hjälp av en diskussion av studiens resultat.

I denna uppsats för jag en diskussion om huruvida Peter Singers preferensutilitarism är en hållbar moralteori för djuretik. Detta utförs genom en undersökning av kritik som riktats mot Singers teori för att sedan granska om argumenten står på en legitim grund. Det finns två argument i fokus som presenteras av Josephine Donovan och som vi kommer att se indikerar de att Singers teori faktiskt har några besvärliga element som behöver modifieras. Jag hävdar att de besvärliga delarna kan lösas av utilitarismens komplexitet. I den sista delen av uppsatsen presenterar jag en möjlig hybridteori som inkluderar delar från både Donovans teori och aspekter från den indirekta utilitarismen. / In this essay I present a discussion regarding if Peter Singer's preference utilitarianism is a tenable moral theory for animal ethics. This is done through an examination of criticism directed at Singer's theory and then examining whether the arguments stand on a legitimate basis. There are two arguments in focus presented by Josephine Donovan and as we will see they will indicate that Singer's theory does in fact have some troublesome elements that needs modification. I argue that the troublesome elements may be solved by the complexity of utilitarianism. In the final part of the essay I present a possible hybrid theory that includes parts from both Donovan's theory and aspects from the indirect utilitarianism.

No description available.

The starting point of the work is that an analysis of the value bases of critical social issues is difficult to carry out in any qualified sense from an unstructured basis and that attempts to do so easily result in relatively superficial discussions of particular issues. Instead, we suggest how this might be viewed from a more holistic ethical and systems theological perspective.  In doing so, we review a new framework that aims to distil relevant issues regarding necessary trade-offs and how this can be done. Broadly speaking, this consists of a kind of Socratic dialogue that systematically examines the value base of the decisions that need to be made, as well as whether the effects of the decisions become unacceptable and thus need to be modified vis-a-vis the normative system embraced by the decision-maker. We discuss the role of theologians in this and emphasize that they should take a larger place in discussions on how to deal with complex societal crises, and the main point of this work is therefore to demonstrate the importance of a systematic and transparent method for filtering out critical components from ethical and theological standpoints, and to clarify the effects of the trade-offs between fundamental values that are made in real decision-making situations.

AbstraktDenna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kanförstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen dådess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verkasjälvklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant attjämföra utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tankeom naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara justmänniska. Våra frågeställningar är om utilitarismen kan förklara iden om mänskligarättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristiskteori. För att göra detta har vi ett teorikapitel som går igenom dels olika tankar om rättigheteroch dels om utilitarismen. I detta avsnitt går vi även igenom teorin om naturliga rättigheter dådet är dessa mänskliga rättigheter hänvisar till. I vår analys tar vi upp några av FN:skonventioner och resolutioner. Vi har valt barnkonventionen, folkmordskonventionen ochWienkonventionen och resolutioner som följer av dessa. Vi redovisar genom dessa FN:sståndpunkter och riktlinjer och analyserar dem genom vår teori, alltså utilitarismen, för att seom man kan förstå dessa utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Genom denna analys har vikommit fram till att den utilitaristiska teorin kan försvara de flesta av FN:s riktlinjer somkommer av dessa konventioner och resolutioner. Trots att utilitarismen har en motsattutgångspunkt än FN kan utilitaristen försvara dessa rättigheter då de tenderar att öka nyttan.Om man kan gå med på att syftet med en rättighet inte har någon betydelse kan mänskligarättigheter förstås utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. / AbstractThis essay deals with Human Rights and Utilitarianism. We intend to investigate whether it ispossible to understand Human Rights from a utilitarian perspective. We have chosenutilitarianism as it is based upon a philosophy in supports of the action which creates thegreatest good and while this at first may seem obvious, its consequences often contradict ourmoral intuitions. It is interesting to compare Utilitarianism to Human Rights since HumanRights are based upon a belief of Natural Rights applicable to all humans solely on the criteriaof being humans. The question we pose is whether the idea of Human Rights and the UN’sresolutions and conventions can be understood from a utilitarian theory. In this chapter wewill also deal with the Theory of Natural Rights as these will be referred to. In our analysis weconsider some of the UN’s conventions and resolutions. Namely; the Child Convention; theGenocide Convention; and the Vienna Convention and the resolutions as a result of these.Through them we intend to explain UN guidelines and principles and analyse them throughour theory, utilitarianism, to find out whether it’s possible to understand them from autilitarian perspective.Our analysis has made us conclude that most of the UN’s guidelines, as a result of theseconventions, can be by supported a utilitarian theory. Despite contradictive basic valuesutilitarianism defend UN rights as these strive to increase the greater good. If you agree thatthe aim of an action has no relevance Human Rights can be understood from a utilitarianperspective.

Denna uppsats behandlar särskiljningen mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende. Mitt syfte är att utifrån en värdegrund baserat i mänskliga rättigheter och frågeställningarna ”Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende?” och ”Varför förnekas ickemänskliga djur rätten till liv?” ifrågasätta varför rätten till liv förnekas ickemänskliga djur. Min tes är att andra djur har rätt till liv och tanken är att genom att belysa den antropocentriska världsbilden som präglar samhället synliggöra vad som sammanbinder förtryck mot människor och förtryck riktat mot andra djur. Jag utgår från de juridiska och politiska instrument som berör vårt förhållande till andra djur för att fastslå gällande rätt. Det följs av en analys av moralfilosofiska teorier i vilka andra djur tas i beräkning och där jag ifrågasätter hur väl utilitarismen och särskilt då Peter Singer kan leva upp till att vara en djurrättsförespråkare. Jag avslutar med att konstatera att för att komma till bukt med övergrepp som sker mot människan såväl som mot andra djur måste sambandet mellan förtrycket mot människor och andra djur tydliggöras och få ett erkännande. / This essay examines the basis of the distinction between human and non-human animals when it comes to considering the claim of rights. My purpose is to question why the right to life is denied non-human animals with the basis in values that human rights is founded on and the questions “Is a distinction between human and non-human animals justified when it comes to considering the claim of rights?” and “Why is non-human animals denied the right to life?”. My thesis is that non-human animals have the right to life. I intend to show the connection between oppression against human and non-human animals by illuminating the anthropocentric conception of the world that characterize our society today. I begin with settling what law and politics says about our relationship to non-human animals by examining relevant documents. Then there is an analysis of ethical theories which is considering non-human life where I question how well utilitarianism and especially Peter Singer function as a animal rights advocate. I finish with a conclusion about our need to recognize the connection between oppression against human and non-human animals to come to end with all oppression.

I denna uppsats tas McCloskeys argument mot handlingsutilitarismen upp. Handlingsutilitarismen innebär att en handling är rätt ifall den leder till mer totalt välbefinnande än någon annan alternativ handling. McCloskeys argument mot handlingsutilitarismen handlar om att utilitarismen leder till oacceptabla konsekvenser. Utilitarismen anser det vara rätt att mörda eller straffa oskyldiga i vissa situationer som McCloskey argumenterar emot och anser det vara oacceptabelt. McCloskeys argument handlar om en sheriff som bor i en stad, sheriffen står inför ett svårt val och det är att antigen sätta dit och avrätta en oskyldig man eller låta staden genomlida farliga upplopp som eventuellt kan ta fler liv. Detta argument använder McCloskeys för att visa att utilitarismen leder till motbjudande handlingar. Argument som kommer att framföras mot McCloskeys är att hans exempel är orealistiskt. Även att handlingar så som att döda eller likande oftast inte leder till maximering av det totala välbefinnandet. / In this essay, McCloskey's arguments against act utilitarianism will be discussed. Act utilitarianism states that an action is right if it produces more total well-being than any other alternative action. McCloskey's argument against act utilitarianism is that utilitarianism leads to unacceptable consequences. Utilitarianism considers it right to murder or punish innocent people in certain situations, which McCloskey argues against and considers unacceptable. McCloskey's argument involves a sheriff who lives in a town. The sheriff faces a difficult choice: either to convict and execute an innocent man or to let the town suffer through dangerous riots that could potentially take more lives. McCloskey uses this argument to show that utilitarianism leads to repugnant actions. Arguments that will be raised against McCloskey are that his example are unrealistic. Also, that actions such as killing often do not lead to the maximization of total well-being.

The aim of this thesis is to discuss the ethical issues which arise by nuclear deterrence. I have taken the position that the use of nuclear weapons is morally wrong. Nuclear deterrence is kind of a preventive measure, but not a way of fighting a war. Therefore, I used the ‘just war theory’ as a starting point to formulate analytical questions through which I have interpreted my material. The analytical questions are based on proportionality, utilitarianism, deontology and the ‘Doctrine of double effect’. I have used contemporary material by political scientists which form a symposium where they discussed on the topic of ‘just deterrence’. In my thesis, I argue that the liberty, life and happiness must be defended, but not to any price. I argue that we must see the value life itself has, because if our life, liberty and happiness is threatened, we have nothing to defend. The question that arises is whether there is an ethical approach which can help us understand these questions.

The thesis is an evaluation of a utilitarian argument for the permissibility of purchasing meat. The argument, which I call the replaceability argument, rests on four premises: 1. Meat purchases cause animals to be brought into existence. 2. The animals brought into existence by meat purchases live lives of positive final value. 3. If the first two premises are true, then meat purchases cause at least as good consequences as any alternative act. 4. If meat purchases cause at least as good consequences as any alternative act, then meat purchases are permissible. The first three premises are examined while the fourth one, representing consequentialism, is assumed to be true. The evaluation results in the conclusion that the argument is unsound because all of the premises evaluated turn out to be either doubtful or false.