SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att med hjälp av frågeformulär mäta studenters (n=138), vid Växjö universitet, upplevelse av svartsjuka och emotionell intelligens beroende på relationsstatus, ålder och kön. Demirtaz och Dönmez (2006) studie visar att graden svartsjuka mellan olika relationsstatus är signifikant och en studie av Derksen, Kramer och Katzko (2002) har visat att emotionell intelligens ökar med åldern. Vi formade fyra hypoteser, huvudhypotesen i denna studie var ”personer med låg grad av emotionell intelligens upplever högre grad av svartsjuka”. De statistiska test visade att hypotesen var signifikant bland yngre personer. Vi fann inte någon skillnad mellan relationsstatus, kvinnor och svartsjuka, ålder och emotionell intelligens eller skillnad mellan kön och emotionell intelligens. Dock fann vi att kvinnor var signifikant mer svartsjuka än män.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med denna studie var att med hjälp av frågeformulär mäta studenters (n=138), vid Växjö universitet, upplevelse av svartsjuka och emotionell intelligens beroende på relationsstatus, ålder och kön. Demirtaz och Dönmez (2006) studie visar att graden svartsjuka mellan olika relationsstatus är signifikant och en studie av Derksen, Kramer och Katzko (2002) har visat att emotionell intelligens ökar med åldern. Vi formade fyra hypoteser, huvudhypotesen i denna studie var ”personer med låg grad av emotionell intelligens upplever högre grad av svartsjuka”. De statistiska test visade att hypotesen var signifikant bland yngre personer. Vi fann inte någon skillnad mellan relationsstatus, kvinnor och svartsjuka, ålder och emotionell intelligens eller skillnad mellan kön och emotionell intelligens. Dock fann vi att kvinnor var signifikant mer svartsjuka än män.</p>

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas. Det har även framgått att omgivningens reaktioner spelar roll, på så sätt att de antingen sökte stöd från vänner, eller aktivt undanhöll ämnet från dem. Vidare har vi även upptäckt att intervjupersonerna som blivit bedragna tenderar att skuldbelägga sig själva, känna skam över händelsen samt utveckla en starkare grad av svartsjuka – som en förändring av självet. / Based on three qualitative interviews, our research has set out to phenomenologically describe the experience of being cheated on (or in other words, infidelity). The three people we interviewed were to describe their subjective experiences and also provide their own definition of what they considered to be infidelity. Theories on shame, guilt and stigma has been used to describe the experience's implications ”the self”. The theory of ”Social bonds” by Scheff has been used to describe implications on social relationships. We've discovered that infidelity can take place even in a relationship that's not monogamous. We've also discovered that the reaction from others plays a big part - the persons either sought support among friends, or actively withheld information from them. The effects the experience had on the persons' self were the following: they tended to blame themselves, feel shameful about the incident and after the infidelity had occurred, developed stronger feelings of jealousy.

Monogami är normen för förhållanden i Sverige idag. Samtidigt är det relativt outforskat hur man väljer att vara monogam, vad monogami innebär för svenska monogama idag och vilka utmaningar den erbjuder. 20 svenska monogama intervjuades via chattprogram med stöd av intervjuguide för att besvara frågorna “Varför lever man monogamt?”, “Vilka känslomässiga utmaningar ställs man inför som monogam?” samt “Finns det kännetecknande psykologiska mönster för gruppen monogama?”. Tematisk analys av intervjuerna genomfördes. Resultaten pekar på att seriell monogami har en stark position som norm i Sverige. Informanterna framställde en generellt positiv bild av monogami där de var nöjda med sitt relationsval och inte upplevde stora känslomässiga utmaningar. Resultatanalysen komplicerar bilden genom att lyfta fram en framträdande inkongruens mellan vikten som informanter lägger vid överenskommelser kring monogamin i relationen och hur lite de pratar om monogami med sina partners. Ingångar till vidare forskning i ämnet föreslås.

Denna text utreder de implikationer svartsjuka ger på den övergripande lyckan i samhället idag, tolkat mot olika normer angående vårt relaterande i främst romantiska partnerskap. Det finns teorier som hävdar att svartsjuka kan vara negativt för samhället, och det finns teorier som hävdar motsatsen. Den här texten försvarar tesen om att det är medvetenhet och självinsikt hos den enskilda individen som vänder svartsjukan till något som kan höja nivån av lycka i samhället, baserat på utilitaristiskt och deterministiskt synsätt.

This study aims to explore and highlight alternative relationships in relation to the norm of monogamy. The perspective we have had with this study, is of a qualitative and investigative character. We have deeply interviewed four participants who are, or have been, in a polyamorous relationship. We have studied how the respondents see and handle their choices of life. We also wanted to know what kind of reactions they have faced from society. Another issue we have studied deeper is how the participants define jealousy and infidelity. We have anchored the discussion in different relation- and family-related theories to understand and problematize the norm of monogamy. What we come to understand is that the participants found different ways, to satisfy their desires and to fulfill their romantic needs. There have been differences in their desires and needs met in the relationship and we wanted to study how their delimitations seems to vary. Two of our participants have embraced both their romantic and lustful feelings for others and has had a very liberal approach to relationships. The other two participants has only accepted sexual contacts with other people, no feelings involved, and they needed to have an arrangement about this with their partner. Our participants have not experienced any major reactions from the society. However, we have been able to see that they have used various strategies to avoid stigmatization. We could also see that jealousy is often associated with a feeling of ownership.

Sociala mediers stora utbredning de senaste åren har inneburit ett ökat intresse för hur de påverkar oss i våra romantiska relationer. Tidigare forskning har med kvantitativa metoder bland annat kunnat påvisa en positiv korrelation mellan överdrivet användande av sociala medier och grad av upplevd svartsjuka och ensamhet. Denna studie avsåg att genom kvalitativa djupintervjuer med fem unga vuxna undersöka huruvida och på vilka sätt sociala medier inverkar på romantiska relationer. Utöver att bekräfta fynd från tidigare studier visade denna studie att sociala medier inverkar på romantiska relationer främst som en katalysator och grogrund för problem som redan finns i den romantiska relationen. Exempel på problem som beskrevs av intervjudeltagarna är ökad misstro/misstänksamhet, ökat behov av kontroll/övervakande av partner och upplevelse av att vara bortvald eller konkurrera med sociala medier om partnerns uppmärksamhet. Vidare upplevde deltagarna att styrkan av en individs självkänsla spelar en viktig roll gällande huruvida dessa problem uppstår eller inte i en relation. I studien framkom även reflektioner hos deltagarna gällande hur frekvent användande av sociala medier kan inverka på romantiska relationer över en längre tidsperiod. / The continuing growth of social media during the last decade has resulted in an increased interest in what affect it has on our romantic relationships. Existing research using quantitative methods has suggested a correlation between excessive use of social media and an increase in feelings of jealousy and loneliness. This qualitative study of interviews with five young adults aims to examine in what ways the use of social media can be seen affect romantic relationships. Beyond confirming earlier findings, the study shows that the effect of social media on romantic relationships primarily is as a magnifier of pre-existing relational problems and a catalyst for potential relational difficulties. Among those problems described by the participants are an increase in distrust and suspicion, an increased need for control/supervision of one’s partner together with the experience of competing with social media for the attention of the significant other. Furthermore, the participants experienced that the strength of an individual’s self-esteem plays an important role regarding the degree of likelihood with which these problems arise within the relationship. The study also shows how the possible effect that frequent social media usage may have on the relationship in the long term is a question that is given much consideration by the participants.

Denna kvalitativa studie undersöker emotionshantering och känsloregler i polyamorösa förhållanden. Polyamorösa utsätter sig för situationer där emotionshantering med största sannolikhet är av vikt, där svartsjuka samt emotionen compersion (även kallad medglädje) kan uppstå, och har därmed upplevelse av att hantera svartsjuka och compersion som är värdefull att undersöka. Studiens forskningsfrågor var 1) Hur den polyamorösa personen har lärt sig om polyamorösa sociala normer och förväntningar gällande emotioner svartsjuka och compersion i parrelationer, 2) Hur den polyamorösa personen själv hanterar emotioner av svartsjuka och compersion i sina relationer Samt 3) Vilka förebilder personen har gällande hanteringar av emotioner svartsjuka och compersion, samt och hur utvärderar hon sina egna erfarenheter. Den teoretiska ramen i studien är baserad på teorin om social identitet samt privata emotionella system. Materialet samlades med hjälp av semi-strukturerade djupintervjuer med fem polyamorösa kvinnor, där det sedan användes en tematisk analysmetod. Resultatet visade att den polyamorösa personen lär sig känsloreglerna i den polyamorösa kontexten genom att interagera med andra med samma sociala identitet (antingen genom sin partner eller genom socialisationsarenor såsom sociala medier), samt att dessa normer påvisar kommunikationsfaktorn som en viktig norm som hjälper den polyamorösa individen i sin emotionshantering. Denna norm menar flera respondenter är någonting som fungerar för dem i deras egen emotionshantering, och när de uppfyller den här normen leder det till att de utvärderar sina erfarenheter av emotionerna svartsjuka och compersion som goda. Däremot underströk flera respondenter att de inte hade några förebilder att jämföra sig med, utan jämförelser sker i störst utsträckning med den större monogama gemenskapen. / This qualitative study examines emotion management and emotion rules in polyamorous relationships. Polyamorous people are exposed to situations where emotion management is most likely important, where jealousy and the emotion compersion can occur, and thus have experience of dealing with jealousy and compersion that is valuable to investigate. The research questions of the study were 1) How the polyamorous person has learned about polyamorous social norms and expectations regarding emotions jealousy and compersion in couple relationships, 2) How the polyamorous person herself handles emotions of jealousy and compersion in their relationships, and 3) What role models the person has regarding management of emotions jealousy and compersion, as well as and how she evaluates her own experiences. The theoretical framework of the study is based on the theory of social identity and private emotional systems. The material was collected using semi-structured in-depth interviews with five polyamorous women, where then a thematic analysis method was used. The results showed that the polyamorous person learns the emotional rules in the polyamorous context by interacting with others with the same social identity (either through their partner or through socialization arenas such as social media), and that these norms demonstrate the communication factor as an important norm that helps the polyamorous individual in their emotion management. This norm, several respondents believe, is something that works for them in their own emotion management, and when they meet this norm, it leads them to evaluate their experiences of the emotions such as jealousy and compersion as very good. On the other hand, several respondents emphasized that they had no role models to compare themselves with, but that comparisons are made to the greatest extent with the larger monogamous community.

The idea of romance, intimate sexual relationships and romantic relationships has been distorted and subsequently redefined. Emotional- and affect related behaviour such as jealousy has been integrated into relationships and has been transformed into a sign of love and care. We deem this development problematic as jealousy can be considered a catalyst in terms of integration and expression of violence in romantic relationships. Consumption of different medial phenomenon is to be considered a primary source of information with special regards to children and adolescents. We claim that this is to be considered as something problematic as media and its depiction of norms and values may not reflect reality and instead contribute to the normalization of gender roles. Such gender roles play a significant role in the expression of what is known as romantic jealousy as they dictate socially acceptable behaviours with regards to men and women involved in a romantic relationship. The aim of this study was to examine if romantic jealousy and its depiction in modern films is being romanticized and to identify the normalization of destructive behaviour that constitutes a part of the phenomenon. Furthermore, the study examined our aim by trying to answer two questions 1) How is romantic jealousy depicted in modern films? 2) How are behaviours directly relating to romantic jealousy normalized in modern films? After thorough observation of seven films this study was able to conclude that jealousy is indeed romanticized in modern films. At the same time such romanticization contributes to the masking of destructive behaviours due a pervading narration of premiss which sees love as the ultimate goal. Such masking contributes to the consolidation of stereotypical gender roles and relating norms and values which in their turn can act as both a trigger and a catalyst for the expression of physical and emotional violence within a romantic relationship. / Bilden av romans, sexuella- och romantiska relationer har förvrängts och sedermera omdefinierats. Beteende så som svartsjuka, innefattande affekt och emotion, har integrerats i relationer och omvandlats till uttryck för kärlek och omsorg. Vi bedömer att denna utveckling är problematisk då svartsjuka kan betraktas som både en katalysator och en utlösare för uttryck av våld i romantiska relationer. Konsumering av olika mediala fenomen är att betrakta som en primär källa för inhämtande av information, särskilt bland barn och unga vuxna. Vi hävdar att detta bör betraktas som något problematiskt då medias avbildning av normer och värderingar inte nödvändigtvis reflekterar verkligheten och i stället bidrar till normaliseringen av stereotypa könsroller. Dessa könsroller har en viktig bidragande roll vid uttryck av romantisk svartsjuka då de dikterar och påverkar socialt acceptabla beteenden bland män och kvinnor i nära relationer. Denna studies syfte var att undersöka om romantisk svartsjukas framställning i modern spelfilm romantiseras samt att identifiera normalisering av destruktiva beteenden, förankrade i begreppet svartsjuka. Detta syfte undersöktes genom att besvara följande två frågeställningar 1) Hur porträtteras romantisk svartsjuka i modern spelfilm? 2) Hur normaliseras beteenden som är förankrade i svartsjuka i modern spelfilm? Efter noggrann observation av sju spelfilmer kunde denna studie konkludera att svartsjuka romantiseras i spelfilm. Romantisering av svartsjuka bidrar till en maskering av destruktiva beteenden, i mångt och mycket på grund av den narrativa premiss som framställer kärlek som det slutgiltiga målet. Samma maskering bidrar till konsoliderandet av stereotypiska könsroller och deras medföljande normer och värderingar som i sin tur är högst bidragande till uttryck av fysiskt såväl som psykiskt våld i nära relationer.