Det operativa konceptet by-with-through beskrivs som ett legitimt och lämpligt sätt att omhänderta nutida konflikters komplexitet. Men forskningsfältet är delat i frågan om denna parterskapsbaserade ansats istället ska ses som en variant av proxykrig. I en fallstudie med teorikonsumerande ansats undersöker därför den här studien om ett fall av konceptet by-with-through kan förklaras med vad som teoretiskt förstås som proxykrig. Syftet med undersökningen är att dess bidrag ska leda till att minska polariseringen i forskningsfältet och öka förståelsen för den praktiska betydelsen av konceptet. Detta kan ske genom att utifrån teori om proxykrig vetenskapligt analysera vad som karaktäriserar konceptet by-with-through. Fallet, Operation Inherent Resolve (OIR) anses representera ett nutida exempel av by-with-through. Fallstudiens analys genomförs med ett analytiskt verktyg som genom operationalisering skapats utifrån samtida teorier om proxykrig. Undersökningen visar att konceptet by-with-through, så som det tillämpades i OIR bygger på sammanflätade fysiska, konceptuella och moraliska aspekter som kan kopplas samman med proxykrig. Utifrån detta föreslås att vidare forskning genomförs i syfte att utveckla en teori om krigföring genom partnerskap.

Technological transformations are changing the demands within the transportation industry in terms of services, consequently affecting the value proposition of original equipment manufacturers (OEMs), thus calling for the need for initiatives in servitization. Responding to this, manufacturers are initiating partnerships with external actors to secure resources, competency and similar. However, the topic of this is relatively- unexplored for manufacturers within the heavy-truck industry, contributing to uncertainties regarding the elements needed for partnerships and successful servitization initiatives within this context. Hence, the purpose of this thesis has been to investigate relational changes between actors caused by higher levels of servitization inthe heavy-truck industry. To fulfill this, a case study was conducted with a central focus on two heavy-truck and seven other connected actors OEMs in Sweden. The study has been of qualitative character and utilizes theory concerning ecosystem transformation in conjunction with product-service systems.  The findings underline eight partnership elements crucial for navigating servitization in the heavy-truck industry, with implications for collaborative efforts and in-depth partnerships within the OEM ecosystem. Further, it is argued that these elements have to be considered in the context of transforming the business model for OEMs towards being more service-oriented. Thus, the influences on network tactics are elaborated upon for the business models in the product-service system. Overall, it is concluded that servitization within the heavy-truck industry is necessary for OEMs in order to acquire future competitive advantage parallel to technological transformations, and establishing partnerships is considered to aid in this due to the ever-changing landscape in the transportation industry calling for the need of strategic collaboration efforts. / Utvecklingar inom teknologi förändrar kraven för transportindustrin när det gäller tjänster, vilket påverkar värdeerbjudandet hos så kallade originalutrustningstillverkare (OEM:er), och kräver initiativ för tjänsteutveckling. Som svar på detta inleder tillverkare partnerskap med externa aktörer för att säkra resurser, kompetens och liknande. Detta är dock relativt outforskat gällande tillverkare inom lastbilsindustrin, vilket bidrar till osäkerheter kring vilka delar som behövs för partnerskap och framgångsrik tjänsteutveckling i detta sammanhang. Syftet med detta examensarbete har därför varit att undersöka relationsförändringar mellan aktörer orsakat av högre nivåer av tjänsteutveckling inom lastbilsindustrin. För att uppfylla detta genomfördes en fallstudie med centralt fokus på två svenska lastbilstillverkare och sju andra aktörer med kopplingar till dessa. För att uppfylla detta genomfördes en fallstudie med centralt fokus på två tunga lastbilar och sju andra anslutna aktörer till dessa OEM:er i Sverige. Studien har varit av kvalitativ karaktär och använder teori om ekosystems-transformation i samband med produkt-tjänstesystem.  Resultaten understryker vikten av åtta partnerskapselement som har identifierats som kritiska för att navigera tjänsteutvecklingen inom lastbilsindustrin, och alla ger implikationer för kollaborativa aktiviteter och djupgående partnerskap inom ett OEM-ekosystem. Vidare argumenteras det att dessa element måste beaktas i sammanhanget för att transformera OEM:ernas affärsmodeller mot att bli mer tjänsteorienterade. Fortsättningsvis så diskuteras dessa elements påverkan på nätverksstrategier i produkttjänstesystem. Sammanfattningsvis så dras slutsatsen att tjänsteutveckling inom lastbilsindustrin är viktigt för OEM:erna för att få framtida konkurrensfördelar i en miljö kantad av teknologiska transformationer. Detta ständigt föränderliga landskapet beaktas behöva kollaborativa insatser och slutsatsen dras att etablering av partnerskap hjälper i detta.

The Swedish government issued a statement in 1999, which included that all sports should be conductedfrom a child's rights perspective. This, among other things, involved an ambition to increase children'sand young people's influence on and responsibility for their sporting activities. As sport has beenproblematized as being driven by adults, much emphasis has been placed on how sports clubs work toincrease children's and young people's opportunities to become involved in sports clubs themselves. Thepurpose of this study is to investigate in what ways sports clubs in Northern Sweden work with theinclusion of young people in decision-making processes. The approach we used to collect data wasthrough semi-structured interviews, where we interviewed eight chairpersons in sports clubs’ boards.Data was analyzed with thematic analysis. The results show that clubs are working to create basicconditions, which are described as being prepared to include young people, being attentive to whatchildren and young people want to do, or have opinions about, asking for their opinions, as well as usingmethods to allow children and young people to express themselves, whose opinions form the basis ofdecision-making processes. The results also show that sports clubs have established absolute conditions.This means that children and young people are included in decision-making processes and shareinfluence and responsibility with adults, by, for example, having young people on their board or havingincorporated youth sections, which often get the opportunity to run projects and activities bythemselves. On the other hand, the sports clubs argue for prioritizing the issues in which children andyoung people should be included based on the idea that they understand their responsibility as adultsand have a comprehensive view of the sports clubs’ major areas of responsibility such as finance, staff,and safety.

Denna studie belyser kärleken och partnerskapets karaktär i vår samtid. Tidigare forskning visar att övergången till ett mer digitaliserat dejtingliv har bidragit till en marknadisering av dejtingarenan, genomsyrad av konsumtionslogik. Tinders teknologiska arkitektur, och den effektivitet och omedelbarhet den främjar, leder dess användare till att se profilerna på appen som varor för konsumtion, snarare än potentiella partners. Den expanderade dejtingmarknaden har dessutom lett till en ökad ovilja, och oförmåga, att välja en partner bland mängden av potentiella alternativ. Syftet med denna studie är att, genom att vända oss till unga vuxna Tinderanvändare, få en djupare förståelse för den virtuella dejtingarenan och våra intervjupersoners inställning till den. Frågeställningarna utgår från urvalet och omfattar deras upplevelser och egna resonemang kring deras användning samt den betydelse de tillskriver Tinder. De omfattar även deras förväntningar på kärlek och partnerskap i relation till appen. Empirin består av transkriberat intervjumaterial från tio semistrukturerade intervjuer. De teoretiska ramverk som ligger till grund för analysen av materialet är Eva Illouz (2019) samt Barry Schwartz (2004). Resultatet visar att appen används av våra intervjupersoner främst som ett underhållande medel, likt en social media. Appen liknas även vid ett spel till följd av dess teknologiska uppbyggnad och det oseriösa användandet av den, det vill säga att den inte primärt används för dejtande. Tinder anses av intervjupersonerna följaktligen inte vara en givande arena för strävan efter långvarigt partnerskap, istället önskas detta finnas på den fysiska dejtingmarknaden. Resultatet visar även att intervjupersonerna använder appen som en källa till snabb bekräftelse, och som ett mått på nivån av den egna attraktiviteten. Slutsatsen är att Tinders funktion som dejtingapp är begränsad, och att teknologins intåg på de mellanmänskliga relationernas arena lett till en kalkylerande rationalitet som främjar kortvariga och utbytbara partnerskap. Å andra sidan fyller Tinder funktioner som motiverar användarna till fortsatt bruk.

Due to the textile industry’s polluting impact on aquatic environments the Sweden Textile Water Initiative (STWI) was established. This Sida funded collaboration between SIWI (Stockholm International Water Institute), Swedish fashion brands and their suppliers received international recognition for their success in achieving tangible environmental results after implementing sustainability measures at the suppliers. However, the financing from Sida was only for a limited period of time and the projects lost momentum when the money ran out. Moreover, claims have been made that monetary savings which suppliers made from more efficient resource use has been subject to profit theft from the brands by reducing their order prices. Furthermore, the brands genuine desire to achieve sustainability in the supply chain is questioned by modest supplier nominations. Previous research shows problems in value chain management and how both intentional and unintentional actions affect power dynamics and other factors in the value chain. This research contributes to the sustainable supply chain management (SSCM) literature by including a Swedish partnership perspective. In addition, new research is continuously needed in sustainability and textile value chains as conditions in the industry change rapidly (such as increased environmental awareness, and not least the covid-19 pandemic).  The purpose of this thesis is to answer the research question; "Is there a pattern of economic benefits for sustainability efforts in the textile supply chain being unfairly distributed between stakeholders in international partnerships?" This is achieved by conducting a case study of the Sweden Textile Water Initiative (STWI), including a supplier survey, semi-structured interviews with brands and supplier representatives, as well as a literature study.  The results showed that no coherent definition of "fair" had been established within a STWI context, and although suppliers were the only ones to receive direct financial profits, brands still indicated that this was not necessarily unfair. Furthermore, it was discovered that order quantities had decreased, but that motivations for decrease could be due to a number of reasons; restructuring in business model, changed consumer behavior/demand, and order placement with other suppliers. Regarding the order price, the majority of suppliers considered that these had decreased, while brands unanimously claimed they had increased. Contradictions in the respondents' answers does not necessarily render their experiences untrue, as they rarely have direct financial transactions due to the structure of the value chain. Another result showed that the brands modest number of nominated suppliers was largely due to hesitation from suppliers to join the partnership, as well as brands focusing on strategic placement, and being more oriented towards where the projects will have the largest impact. Finally, the results led to a number of suggestions on how improved partnerships can be achieved.  The plethora of factors that affect the complex structure of the industry also leaves many opportunities to explore cause-effect relationships. Further research needs include mapping market-, upstream- and downstream- pressure on suppliers, definitions of justice and risk responsibility, driving forces leading to relocation of production countries and comparisons of environmental legislation related to textile production. / Till följd av den förorenande miljöpåverkan som textilproduktion har på vattendrag bildades partnerskapet Sweden Textile Water Initiative (STWI). Detta Sida-finansierade samarbete mellan SIWI (Stockholm International Water Institute), svenska modeföretag och deras leverantö rer erhöll internationellt erkännande för sin framgång med att nå konkreta miljöresultat efter implementering av hållbarhetsåtgärder hos leverantörerna. Finansieringen från Sida pågick dock endast under en begränsad tidsperiod och projekten förlorade momentum när pengarna tog slut. Dessutom har påståenden gjorts om att de monetära besparingar som leverantörer gjort genom effektivare resursanvändning har hamnat hos modeföretagen genom sänkta orderpriser. Vidare ifrågasätts modeföretagen genuina vilja att uppnå hållbarhet i leverantörskedjan av sparsamma leverantörsnomineringar till partnerskapet, då det indikerar vilja att vara delaktiga, utan transparens kring den egna värdekedjan. Tidigare forskning visar på problematik i värdekedjeledning samt hur både avsiktliga och oavsiktliga handlingar påverkar maktdynamik och andra faktorer i värdekedjan. Detta arbete avser att bidra till den större SSCM-litteraturen med ett partneskapsperspektiv mellan aktörerna i värdekejdan istället för topstyrt från varumärken. Dessutom behövs kontinuerligt ny intersektionell forskning inom textil värdekedjor eftersom förhållandena i branschen ändras snabbt (såsom ökad miljömedvetenhet och inte minst covid-19-pandemin).  Syftet med detta examensarbete är att besvara forskningsfrågan; “Finns det ett mönster av att ekonomiska vinster från hållbarhets-insatser i textil värdekedjan fördelas på ett orättvist sätt mellan intressenter i internationella partnerskap?”. Detta görs genom att utföra en fallstudie av Sweden Textile Water Initiative (STWI), inkluderande enkät till leverantörer, semi-strukturerade intervjuer med mode- företag och leverantörs representanter samt en litteraturstudie.  Resultaten påvisade att det saknades en gemensamt definierad tolkning av “orättvist” inom STWI och trots att leverantörer var de enda som erhöll direkt ekonomisk vinst indikerade ändå modeföretag att detta inte nödvändigtvis var orättvist. Vidare upptäcktes att orderkvantiteter hade minskat men att detta kunde bero på ett antal anledningar; omstrukturering i affärsmodell, förändrat konsumentbeteende/efterfrågan och orderplacering hos andra leverantörer, medan genomförande av STWI inte ansågs vara en betydande anledning. Gällande orderpris så ansåg majoriteten av leverantörer att dessa hade sjunkit medan modeföretag enhälligt hävdade att de hade ökat. Att det finns motsättningar i svaren betyder inte nödvändigtvis att deras erfarenheter är osanna, eftersom dessa aktörer sällan har direkta ekonomiska transaktioner till följd av värdekedjans struktur. Ett annat resultat visade att modeföretags låga antal nominerade leverantörer till stor del berodde på tveksamhet från leverantörer att medverka i partnerskapet samt att fokusering på leverantörer där åtgärder skulle ge störst nytta. Slutligen ledde resultaten till ett antal förslag på hur förbättrade partnerskap kan uppnås.  Överflödet av faktorer som påverkar den komplexa strukturen i textilindustrin lämnar många möjligheter att utforska orsakssamband. Ytterligare forskningsbehov inkluderar kartläggning av marknad-, uppströms- och nedströms tryck på leverantörer, definitioner av rättvisa och riskansvar, drivkrafter som leder till omlokalisering av produktionsländer och jämförelser av miljölagstiftning relaterad till textilproduktion.

Allmännyttigheter, så som el- och vattennäten, skola och polis, vägnätet och lokaltrafik har en essentiellroll i vårt välfärdssystem. Frågan om hur finansieringen och förvaltningen av dessa allmännyttigheterorganiseras och struktureras har varit väsentlig inte bara för allmännyttigheterna i fråga, utan även variten inblick i hur vi organiserar och strukturerar hela vårt samhälle. Denna studie bygger vidare på tidigareforskning om allmännyttigheter, partnerskap och kommunal samverkan vid undersökningen av Stor-Stockholms avloppsreningshantering, där en lösning växte fram under mitten av 1900-talet. Enkvalitativ fallstudie av den nordöstra intressentgruppen, sed mera Käppalaförbundet, utfördes för attbesvara frågorna varför, och på vilka sätt, samverkan var viktigt för att lösa avloppsproblemet iStockholm, hur kommunalförbund kan ses som ett partnerskapsnätverk, samt vilka fördelar somkommunalförbundet gav, som ej kunde förses av strikt kommunala lösningar eller lösningar pålänsnivå? Fallstudien avgränsades till perioden 1945-1969, och syftade till att analyserahanteringen av allmännyttigheter i Sverige genom just kommunalförbund, en specifik typ avinter-offentligt samverkanssystem. Perioden valdes då det under 1950-talet både genomfördesen kommunalreform och den kommunala lagstiftningen ändrades. Genom att utnyttja Elanderspartnerskapsmodell, baserat på karaktärsdrag, tendenser och effekter av partnerskap, framgårdet att kommunalförbund kan analyseras med samma krav och villkor som ett offentlig-privatpartnerskap. Studien gör klart att samverkan varit ett nyckelord för skapandet av lösning föravloppsproblemet i Stockholm, vilket framgår i både i den regionplaneutredning somgenomfördes samt den generalplan som lades fram av länsstyrelsen. Partnerskapsmodellen gavett möjligt svar varför, då den visade att samverkan förväntades utöka de ekonomiska resursernaför de deltagande aktörerna samt skapa en synergieffekt hos aktörerna. Det framgår även attmedan en läns-täckande regionallösning möte flexibilitetsproblem, var förbundet tillräckligtlitet för att förhandlingar skulle övervinna problemet. Till sist framgår förbundet som ettutmärkt sätt att upprätta finansiell stabilitet, så väl som demokratiska värden, vilket är önskvärtför policynätverk inom den offentliga sektorn. / Public utilities, such as the electricity and water networks, schools and police, the road network andlocal transport, have an essential role in our welfare system. The question of how the financing andmanagement of these public utilities is organized and structured has been essential not only for the publicutilities in question, but also becomes an insight into how we organize and structure our entire society.This study builds on previous research on public utilities, partnership and municipal collaboration in theinvestigation of Greater Stockholm's sewage treatment management, where a solution emerged duringthe mid-20th century. A qualitative case study of the North-East stakeholders group, later known as‘Käppalaförbundet’, was carried out to answer the questions why, and in what ways, cooperation wasimportant to solve the sewage problem in Stockholm, how municipal associations can be seen as apartnership network, as well as what advantages the municipal association gave, which could not beprovided by strictly municipal solutions or solutions at a county level? The case study was limited to thetime-period 1945-1969 and aimed to analyze the management of public utilities in Sweden throughmunicipal associations, a specific type of inter-public cooperation system. The period was chosen since,during the 1950s, both a municipal reform was conducted, and the municipal legislation was changed.By using Elander’s partnership model, based on character traits, tendencies and effects of partnerships,it becomes clear that municipal associations can be analyzed using the same requirements as a public-private partnership. The study makes it clear that cooperation was a keyword for the creation of asolution to the sewage problem in Stockholm, which is evident in both the regional investigation thatwas conducted and the general plan that was put forward by the county board. The partnership modelgave a possible answer why, as it showed that the collaboration was expected to increase the financialresources of the participators and create a synergy effect among the actors. It also appears that while acounty-wide regional solution faced flexibility problems, the association was small enough fornegotiations to overcome this issue. Finally, the municipal association appears as an excellent means ofestablishing financial stability, as well as democratic values, which is desirable for policy networks inthe public sector.

The aim of the thesis is to describe and analyse development partnership as an organisational form for governing and organising developmental work. The partnerships studied in this thesis are within the EU initiative EQUAL, aimed at combating discrimination and exclusion in working life and the labour market. The empirical material consists of quantitative and qualitative data such as interviews, participant observations and a questionnaire. The theoretical approach is derived from theories on political governing and organisation theory focusing developmental work. Another theoretical orientation is a neo institutional approach to organisation where partnerships are understood as results of complex economic, political and social processes which alter and edit the idea of partnerships. The results indicate that the idea of partnerships, as it is put forward in the EQUAL-programme documents, involves a number of positive values and prerequisites for successful and democratic development work. However, the findings show that partnership is not a quick fix to complex societal problems. Combining top-down and bottom-up strategies, democracy and effectiveness, development and planning and working in equal relations are all dilemmas that become visible when the idea of partnerships is put into practice. These dilemmas are discussed as contradictory elements in the idea of partnership and organising development. / Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera utvecklingspartnerskap som ett sätt att styra och organisera utvecklingsarbete. De studerade partnerskapen var verksamma inom Europeiska Socialfondens programsatsning EQUAL med syfte att motverka diskriminering och exkludering på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Det empiriska materialet är genererat ur kvalitativa intervjuer, deltagande observation och en enkätundersökning. De teoretiska utgångspunkterna är ett politiskt styrningsperspektiv och teorier om organisering av utveckling. Vidare används nyinstitutionell organisationsteori för att analysera partnerskapen i relation till en samhällskontext bestående av komplexa ekonomiska, politiska och sociala processer. Resultaten visar att idén om partnerskap i programdokument för EQUAL förknippas med universellt positiva värden och förutsättningar för ett lyckat och demokratiskt utvecklingsarbete. Resultat från de studerade partnerskapen visar dock att partnerskap inte är en enkel lösning för att organisera utvecklingsarbete kring komplexa samhällsproblem. Att kombinera “top-down”- och “bottom-up” – strategier, demokrati och effektivitet, utveckling och styrning och att arbeta i jämlika relationer är dilemman som blir synliga när partnerskapsidén omsätts till praktik. Dessa dilemman diskuteras som motsägelsefulla beståndsdelar av idén om partnerskap som organiseringsform för utvecklingsarbete. / NTG Partnerskap

<p>Syftet med studien är att undersöka och problematisera hur Sida och Afrikagrupperna arbetar med hiv och aids i Sydafrika utifrån den postkoloniala kritik som riktats mot denna typ av arbete. Fokus ligger på de problem och dilemman som finns i utvecklingssamarbetet med Sydafrika. För att få en djupare förståelse och ytterligare ett perspektiv sammanför vi den postkoloniala teorin med teorier om hälsa. I det postkoloniala kapitlet behandlas bland andra Maria Eriksson Baaz och Pal Ahluwalias teorier om hur kolonialismen har skapat strukturer som påverkar Afrikabilden både i västvärlden och i Afrika idag. I teorin om hälsa utgår vi ifrån bland andra Deborah Lupton som menar att folkhälsa har en stark inverkan på politiska och sociala strukturer som fungerar som ett moraliserande system och påverkar hur vi ser på oss själva. För att få en förståelse och kunna problematisera ämnet ytterligare har vi tagit del av de dokument och policys som ligger till grund för Sida och Afrikagruppernas hiv och aidsarbete i Sydafrika. Dessa dokument analyseras och sammanförs med de intervjuer som har genomförts med Sidas och Afrikagruppernas anställda både i Sverige och i Sydafrika. Studien har, förutom att tydliggöra utvecklingssamarbetets komplexitet, också bland annat visat på att de strukturer skapade utifrån bilden av Afrika fortfarande påverkar biståndsarbetet på olika sätt och att västvärldens syn på hälsa i sin tur påverkar synen på Afrika. Sverige har definierat sitt utvecklingsarbete som ett partnerskap och studien visar att Sverige i jämförelse med andra länder ligger långt fram i detta arbete, men att det fortfarande finns brister.</p> / <p>The purpose of the study is to examine and problemize how Sida and the Africa Groups of Sweden´s work with HIV/AIDS in South Africa considering the post-colonial critique that has been directed at this type of work. Focus is on the problems and dilemmas that exist is the development work with South Africa. To get a deeper understanding and further perspectives we bring the post-colonial theory together with health theories. In the post-colonial chapter are Maria Eriksson Baaz and Pal Ahluwalias theories about how the colonial era has created structures that influence how one look at Africa today being discussed. In the health theory Deborah Lupton, amongst others, argues that public health has a strong effect on political and social structures that functions as a norm building system and influence how we view ourselves. To get an understanding and to be able to further problemize the material we have examined documents and policies that are the basis for Sida and the Africa Groups of Sweden´s work with HIV and AIDS in South Africa. These documents are being analysed and brought together with interviews that have been conducted with employees of Sida and the Africa Groups of Sweden in both Sweden and South Africa. The study has, except to elucidate the complexity of the development work, also shown, among other things, that the structures created due to the image of Africa still effects the aid work on different levels and that the western view on public health influence the image of Africa. The Swedish development work has been defined as a partnership and the study shows that Sweden, in comparison with other countries lies far ahead in this work, but that there still are shortages.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>D Level Essay in Political Science, Spring Semester 2010 by Sangrid von Zedtwitz-Liebenstein. Tutor: Malin Stegmann McCallion. “Democratic Accountability in Networks”</strong></p><p> </p><p>The aim of this study is to highlight the problem of the democratic deficit in the private-public partnerships in Sweden. This is a comparative case study with four ideal types. To enhance understanding of networking and public private partnerships, the paper has a descriptive approach where the aim is to put the working method of networks and partnerships into a wider context.</p><p>The network's and partnership's social structural dependencies and the different actors involved, are discussed with reference to Multi Level Governance theory. The discussion in this study is based on the government's bill for economic growth and vitality throughout the country, <em>En politik för tillväxt och livskraft i hela landet</em> (Regeringen, 2001).</p><p>The research question that the paper answers is: How does Västra Götaland County Council try to solve the problems with accountability in their private-public partnerships?</p><p>To answer the question, the two theoretical approaches Network Evaluation Theory and Policy Network Analysis are used[Okänd för1] . The empirical material, on which the analysis is based, consist of  The Västra Götaland County Council's guidelines [Okänd för2] for evaluating private public partnerships, <em>Modell för lärande uppföljning och utvärdering</em> (Västra Götalandsregionen, 2009).</p><p>The Government Bill and the Regulation of the regional growth policy in the country show that a MLG system is being developed in Sweden, and how Sweden through it becomes embedded in the larger MLG system of EU within[Okänd för3]  the policy area.</p><p>The conclusion drawn from the study of Västra Götaland's guidelines is that the private public partnerships in Västra Götaland region Council are controlled with objectives and results these are continuously monitored for discrepancies and adjustments. The public-private partnerships often also have participation from the Västra Götaland Region Council.</p>

Bakgrund: I världen insjuknar alltfler i typ 2 diabetes. För att patienter med typ 2 diabetes ska få möjlighet till god hälsa så behöver sjuksköterskor kunna identifiera de faktorer som kan hjälpa patienter att utföra god egenvård. Dorothea Orem beskriver i sin egenvårdsteori att varje patients förmåga att utföra egenvårdshandlingar utgår ifrån dennes individuella psykologiska, fysiologiska och sociala behov. För att patienter med typ 2 diabetes ska acceptera sin sjukdom och uppnå s k empowerment ställs höga krav på sjuksköterskans förmåga att möta individens unika behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar egenvården hos vuxna med typ 2 diabetes. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Artiklar som inkluderats i litteraturstudien är publicerade mellan år 2000 och 2017. Resultat: Från studien framkom teman och subteman innehållandes faktorer som påverkar patienters egenvård. Bristande kommunikation, samverkan samt sjukdomsinsikt är faktorer patienter upplevde som hinder för att utföra en god egenvård. Faktorer som ansågs ha en positiv effekt på egenvården var acceptans, kunskap, patientutbildning, motiverande samtal, uppmuntran och bekräftelse samt en upplevd känsla av empowerment. Slutsats: Patienter är beroende av olika faktorer för att kunna upprätthålla en god egenvård. För att kunna tillgodose patienters egenvårdsbehov har vårdpersonal en avgörande roll i att se och bemöta individen bakom sjukdomen. Implikationer: För en ökande världssjukdom som typ 2 diabetes, är det viktigt att sjuksköterskeutbildningar tydliggör de faktorer som påverkar patienters egenvård i en positiv riktning. Detta för att framtida sjuksköterskor ska kunna skapa goda förutsättningar att implementera åtgärder som påverkar en god egenvård. / Background: Today, type 2 diabetes is increasing significantly worldwide. In order for patients with type 2 diabetes to improve their health, nurses need to able to identify the factors that promotes the patients ability to perform self-care. In her self-care theory, Dorothea Orem describes that each individual patient’s ability to perform self-care stems from his/her psychological, physiological and social needs. For patients with type 2 diabetes to come to terms with their disease and achieve empowerment, high demands are put on a nurse's ability to see these unique needs of patients. Purpose: The purpose of this study was to characterize factors that impact self-care in adults with type 2 diabetes. Method: A general literature review was performed on 15 peer-reviewed scientific articles with qualitative and/or quantitative approaches. The articles included were published between the year 2000 and 2017. Result: From the review, themes and subthemes were found containing various factors that affect the self-care of diabetes patients. Inadequate communication, interaction and disease insight are factors that patients experienced to be obstacles for self-care. In contrast, factors that were considered to have a positive effect on self-care were acceptance, knowledge, patient education, motivational conversation, encouragement and confirmation, and sense of empowerment. Conclusion: Adult patients with type 2 diabetes are dependent on key factors to establish and maintain self-care. To help patients meet their self-care needs, healthcare professionals have a decisive role in identifying and responding the person behind the disease. Implications: With the increasing global prevalence of type 2 diabetes, it is important that the nursing education clarifies and emphasizes the factors which affect patient self-care in a positive direction. This will enable future nurses to implement measures that affect good self-care.