Följande uppsats undersöker huruvida en intensifiering av regionaliseringsprocessen ägt rumtill följd av Lissabonfördraget. Undersökningen fokuserar på Västra Götalandsregionen somär en av de svenska regioner som erhållit inkrementellt utvidgade befogenheter under senaretid, däribland ansvaret för regional utveckling. Regionaliseringen avgränsas till två teoretiskaaspekter från nyregionalismen. Demokratiseringen av den regionala nivån, samt behovet förregionen i en miljö präglad av Multilevelgovernance att agera mot den supranationella nivånför att driva utvecklingspolitik. Undersökningen operationaliseras genom en kvantitativinnehållsanalys av protokoll från regionfullmäktiges sammanträden samt en kvalitativinnehållsanalys av två utvecklingsstrategier från regionen. Båda källor består av material frånen tidsperiod före respektive efter Lissabonfördraget.Uppsatsens slutsats redovisar hur en intensifiering av demokratiseringen sedanLissabonfördraget inte kan urskiljas i protokollen. Utvecklingsstrategierna indikerar motsatsvisatt regionen ökat sin prioritering av EU som arena för utvecklingspolitik efterLissabonfördraget. Därtill verkar regionen se policymiljön för utvecklingspolitik som prägladav Multilevelgovernance efter Lissabonfördraget.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur ett urval enhetschefer på sjukhus inom Västra Götalandsregionen upplever ledningens kommunikation och vilka förutsättningarkommunikationsinsatsen ger enhetschefer att kommunicera med sina medarbetare. Studien undersöker kommunikation i en förändringsprocess under 2023 och utgår från organisationskommunikationens begrepp meningsskapande, meningsgivande samt transparent kommunikation.  För att tillhandahålla kvalitativ kännedom genomfördes materialinsamlingen med hjälp av sju individuella semi-strukturerade intervjuer. Reflexiv tematisk analys används som analysmetod för att identifiera mönster, kategorier och teman från empirin. Resultatet belyser betydelsen av tvåvägskommunikation, exempelvis dialoger, i en hierarkiskt styrd organisation och hur det skapar möjligheter att kommunicera utökad meningsskapande och meningsgivande. Resultatet visar även huruvida ett tolkningsbaserat kommunikationsuppdrag lämpar sig inom Västra Götalandsregionens sjukhus. Analysens resultat påvisar att det faktum att media hinnerrapportera om förändringen innan enhetscheferna kan samtala med sina medarbetare är ett hinder och resulterar i avsaknaden av förtroendegivande kommunikation. / This study aims to examine how a sample of unit managers at hospitals within Västra Götalandsregionen experience the organizational managements communication and what prerequisites to communication efforts the unit managers conceive to communicate with their employees. The study examines communication during a change process during 2023 and is based on organizational communications concepts sensemaking, sensegiving and transparent communication.  In order to provide qualitative knowledge, the empirical material was collected through seven individual semi-structured interviews. Reflexive thematic analysis is used as a method to identify patterns, categories and themes from the empirical data. The results highlight the importance of two-way communication, such as dialogues, in a hierarchical organization and how it creates opportunities to communicate extended sensemaking and sensegiving. The result also reflects on whether an interpretation-based communication mission is suitable in the hospitals of Västra Götalandsregionen. The study’s results clarify that the fact that the media reporting about the change before unit managers can communicate with their employees is an obstacle and leads to lack of trustworthy communication

De allra flesta av oss har någon gång spenderat en eller flera nätter på sjukhus i samband med operationer, förlossningar eller sjukdomar. Det är viktigt att produkterna som används i samband med patienterna hjälper personen att uppleva bra komfort. Filten som patienten blir tilldelad under sin vårdvistelse ska skapa en behaglig temperatur, som är en av de viktigaste faktorerna för just god komfort. Det är inte bara viktigt att vi själva blir friska, produkterna som används inom sjukvården borde vara miljöanpassade för att både människa, miljö och klimat ska få en så frisk framtid som möjligt.Dagens filtar uppfyller de upphandlingskrav som ställs från VG region och Alingsåstvätteriet, men dessa innehåller inte några miljökrav eller specifikationer som garanterar att produkten och dess kringliggande processer genom hela dess livscykel är miljövänliga.Syftet med den här studien är att ta fram ett underlag för en miljöeffektivisering av hela produktlivscykeln för de filtar som används inom sjukvården idag. Intresset ligger i att produktutveckla för en friskare värld att leva i, för så väl människa som för miljö. Det som undersökts är om det går det att hitta ett material till en miljövänlig och biologiskt nedbrytbar filt som ger god komfort och samtidigt uppfyller de upphandlingskrav som ställs. Resultatet av studien visar att en stor del av de personer som använder sjukhusfilten, det vill säga patienter och personal, ser positivt till att nuvarande filtar byts ut mot nya miljövänliga och användarvänligare filtar. Studien visar på att det går att miljöeffektivisera sjukvårdsfilten och cradle-to-cradle anpassa den. Det visar också att vissa delar av produktens livscykel är svårare att effektivisera än andra. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Socialstyrelsen beskriver att kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Forskning visar dock att 11–52 % av de ambulansuppdrag som utförs saknar behov av traditionell ambulanssjukvård. Därför är det en utmaning att tidigt i vårdkedjan bedöma patienters behov av vård, för att möjliggöra att patienter omhändertas på optimal vårdenhet. Syftet med denna studie är att kartlägga patienter som erhållit bedömningskategorin vård-på-plats samt beskriva vad som är kännetecknande för vårdbehovet och ambulanssjuksköterskans bedömning då patienter vårdats på plats. Studien är en retrospektiv journalgranskning med kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod. Urvalet utgörs av samtliga uppdrag där larmcentralen larmat ut ambulans inom Västra Götalandsregionen under tidsperioden 090801-100731. Resultatet visar att totalt genomfördes 16 8971 ambulansuppdrag under studieperioden, var av 4 % (6 268) registrerades som vård-på-plats. Majoriteten av vård-på-plats uppdragen utfördes under perioden mars – juli med allra högst andel uppdrag under juli (18 %, 1149 uppdrag). Sökorsaken saknar specifika kännetecken. Det förefaller som att alla medicinska problem och vårdbehov kan förekomma. Patienten är i en livssituation som karaktäriseras av utsatthet och i behov av att ambulanspersonalen behandlar sjukdom, vårdar ohälsa och stöttar så att patientens självständighet återuppnås. Kontakt med primärvård eller kommunal sjukvård ordnas. Efter utförd ambulanssjukvård vid vård-på-plats uppdrag karakteriseras patientens hälsostatus av att vårdproblemet har identifierats och nödvändiga åtgärder vidtagits. Det är rimligt att tro att patienten och dess anhöriga upplevde trygghet med omhändertagandet eftersom det egna beslutet blev att kvarstanna i hemmet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>The Swedish regions are new phenomena, from the start from the new regionalism which started in the 1980´s. The purpose of the thesis is to analyze Region Skåne and Västra Götalandsregionen to come to a conclusion which model of region they are and want to be by using theories of regional identity and identity of politics and see similarities and differences. My research question is: Which of cultural, administrative and functional region are Region Skåne and Västra Götaland striving to construct?</p><p>   The methods I have used are qualitative text- and content analysis to analyze the regions, by using theories about regional identity and identity of politics. Furthermore, I am using some statistic from SOM-institutet to analyze the regional identity in the regions.</p><p>   The result show that Region Skåne is constructing a cultural region, because of their strong regional identity and that the politicians are using identity of politics to combine the citizens. The citizens feel a strong fellowship and share a common history and culture.</p><p>   However Västra Götalandsregionen is an administrative region, there their regional identity is low and do not have a common history and culture. There the politicians’ focus is on administrative things, as research and communication.  </p>

Sverige är ett land där digital infrastruktur prioriterats högt under många år, vilket har möjliggjort att samhället kunnat ställas om till att i mångt och mycket styras med hjälp av digitala verktyg. Nyttan av den digitala infrastrukturen visade sig tydligt vid utbrottet av Covid-19 pandemin där arbete och skola ställdes om till att i hög grad ske digitalt –hemifrån. Baksidan av det digitala samhället är att alla individer inte har möjlighet att ta del det, detta benämns som digitalt utanförskap. Digitalt utanförskap har granskats av flera forskare där målgruppen ofta är ”äldre” individer, få studier har gjorts på de människor som isoleras från samhället till följd av en juridisk påföljd, exempelvis individer som döms till rättspsykiatrisk vård. Denna studie granskar hur personalen på en rättspsykiatrisk enhet hanterar digitala frågor i det vardagliga patientarbetet. Patienterna är en del av studien för att ges möjlighet till att förmedla sin bild av den hjälp de får av personalen i digitala frågor.I studien användes en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer för personalen, och en kvantitativ enkätstudie av patienterna. Intervjuerna med personalenutgör kärnan av den data som samlades in under studien, och enkätstudien för patienterna agerar som ett stöd för att förstå om patienterna anser att de får den hjälp den önskar i digitala frågor under sin slutenvårdstid.Resultatet av studien visar att Covid-19 pandemin har skapat en ny dimension av personalens arbete i digitala frågor till patienterna, möten med kommuner och domstolar sker digitalt vilket behöver hanteras av personalen för att patienten ska förstå hur det går till. I det vardagliga arbetet är digitala frågor lågt prioriterade, de finns inga mål i patientens vårdplan som berör digitala kunskaper, det arbete som utförs är främst observationer från personal. Det finns ingen given person som ansvarar för att hantera digitala frågor på den rättspsykiatriska avdelningen utan detta styrs helt av medarbetarnas egna intresseområden. Rollen LITA (Lokalt IT-ansvarig) har i uppdrag att tillhandahålla användarkonton och sköta kontakt med VGR-IT vid driftproblem, dockinte att involvera patienterna i det digitala samhället eller att granska patientens risker för att hamna i digitalt utanförskap. De personer som arbetar som arbetsterapeuter på en rättspsykiatrisk avdelning förväntas ta ett stort ansvar i digitala frågor, detta till följd av att digitala frågor numera klassas som ADL-frågor vilket är en del av de utredningar som görs av en arbetsterapeut.