<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>D Level Essay in Political Science, Spring Semester 2010 by Sangrid von Zedtwitz-Liebenstein. Tutor: Malin Stegmann McCallion. “Democratic Accountability in Networks”</strong></p><p> </p><p>The aim of this study is to highlight the problem of the democratic deficit in the private-public partnerships in Sweden. This is a comparative case study with four ideal types. To enhance understanding of networking and public private partnerships, the paper has a descriptive approach where the aim is to put the working method of networks and partnerships into a wider context.</p><p>The network's and partnership's social structural dependencies and the different actors involved, are discussed with reference to Multi Level Governance theory. The discussion in this study is based on the government's bill for economic growth and vitality throughout the country, <em>En politik för tillväxt och livskraft i hela landet</em> (Regeringen, 2001).</p><p>The research question that the paper answers is: How does Västra Götaland County Council try to solve the problems with accountability in their private-public partnerships?</p><p>To answer the question, the two theoretical approaches Network Evaluation Theory and Policy Network Analysis are used[Okänd för1] . The empirical material, on which the analysis is based, consist of  The Västra Götaland County Council's guidelines [Okänd för2] for evaluating private public partnerships, <em>Modell för lärande uppföljning och utvärdering</em> (Västra Götalandsregionen, 2009).</p><p>The Government Bill and the Regulation of the regional growth policy in the country show that a MLG system is being developed in Sweden, and how Sweden through it becomes embedded in the larger MLG system of EU within[Okänd för3]  the policy area.</p><p>The conclusion drawn from the study of Västra Götaland's guidelines is that the private public partnerships in Västra Götaland region Council are controlled with objectives and results these are continuously monitored for discrepancies and adjustments. The public-private partnerships often also have participation from the Västra Götaland Region Council.</p>

The Swedish regions are new phenomena, from the start from the new regionalism which started in the 1980´s. The purpose of the thesis is to analyze Region Skåne and Västra Götalandsregionen to come to a conclusion which model of region they are and want to be by using theories of regional identity and identity of politics and see similarities and differences. My research question is: Which of cultural, administrative and functional region are Region Skåne and Västra Götaland striving to construct?    The methods I have used are qualitative text- and content analysis to analyze the regions, by using theories about regional identity and identity of politics. Furthermore, I am using some statistic from SOM-institutet to analyze the regional identity in the regions.    The result show that Region Skåne is constructing a cultural region, because of their strong regional identity and that the politicians are using identity of politics to combine the citizens. The citizens feel a strong fellowship and share a common history and culture.    However Västra Götalandsregionen is an administrative region, there their regional identity is low and do not have a common history and culture. There the politicians’ focus is on administrative things, as research and communication.

Denna uppsats avser att undersöka hur olika institutioner på olika politiska och geografiska nivåer förhåller sig till och tillämpar lagändringen gällande den regionala fysiska planeringen som kom år 2019. Uppsatsen utgår från två frågeställningar: Hur tolkas lagändringen och hur ser argumentationen ut kring en regional fysisk planering enligt plan- och bygglagen (PBL) och utanför PBL samt vilka konsekvenser en lagstadgad regional fysisk planering enligt PBL kan få för kommunerna, kommunalförbunden och regionerna.  För att studera detta har jag valt att använda mig av en fallstudie. Fallet som studeras är Västra Götalandsregionen (VGR) som är en region bestående av 49 kommuner och 4 kommunalförbund. I regionen pågår det under tiden för uppsatsskrivandet ett remissarbete, där VGR skickat ut en remiss till kommunerna, kommunalförbunden och de andra aktuella remissinstanserna för att få svar på om regionen skall ansöka om att bli ett regionplaneorgan eller inte. Förutom den frågan vill regionen också ha svar från remissinstanserna på hur de vill att den regionala fysiska planeringen skall utvecklas framöver, främst gällande hur samverkan skall ske och vilka frågor som är aktuella. Det valda fallet ses som ett unikt fall då regionen består av en mängd olika geografier och aktörer, det ses även som ett aktuellt fall då det finns en pågående diskussion inom ämnet.  I uppsatsen tillämpas tre olika insamlingsmetoder av data; intervjuer, en enkätstudie och en dokumentstudie. Gällande respondenterna ingår 31 tjänstepersoner och politiker som är verksamma i olika delar av regionen och som är hemmahörande i organisationer på olika nivåer. De dokument som används i uppsatsen är sådana som offentliggjorts online av organisationer så som VGR, Finansdepartementet och Sveriges Kommuner och Regioner. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera den data som insamlats. Vilket utgår från det analytiska ramverket som är uppbyggt på Nuissl &amp; Heinrichs governance-koncept och dess fyra analyskategorier som består av aktörer, relationer, institutionella ramverk och beslutsprocessen.  I uppsatsen framkommer det att det finns en del argument både för en regional fysisk planering enligt PBL och för en fortsatt regional planering utanför PBL. Det argument som nämns flest gånger på båda sidor är att det leder till en förbättrad samordning. Just vad denna samordning skall baseras på verkar vara den centrala frågan. Ena sidan vill att den ska bygga på frivillighet och äga rum i soft spaces och den andra sidan vill ha en tydligare struktur och att frågan om den regionala fysiska planeringen skall finnas i ett hard space. Trots att det finns en mängd olika argument som tas upp för och emot en regional fysisk planering enligt PBL, är de flesta av respondenterna överens om att de vill se en förstärkt regional fysisk planering som behandlar fler frågor än vad den gör idag. Politikerna sägs dock vara mer negativa mot en regional fysisk planering enligt PBL än vad tjänstepersonerna är, vilket kan bero på en oro att förlora makten när frågor kan bli föremål för rescaling upp till regionen. Slutligen utrycker respondenterna att det finns en otydlighet kring vilka konsekvenser en regionplan hade kunnat leda till. Ett flertal respondenter utrycker även en oro över VGR:s resurser och mognad för att ta sig an ett regionplanemandat. Otydligheten och avsaknaden av ställningstagande om de vill bli ett regionplaneorgan eller inte har inte bidragit till mindre oro, utan snarare mer. En av slutsatserna är att de olika aktiva aktörerna inom flernivåstyrningen av planeringsprocessen bör ta fram former för samverkan och samarbete så snart som möjligt, då flera frågor som till exempel bostadsförsörjningen och klimatet är i akut behov av åtgärder på en högre regional skala än de kommunala- och mellankommunala åtgärderna som finns idag. För att detta ska kunna ske behöver samordningen mellan soft och hard spaces förbättras, då det finns betydliga risker för negativa konsekvenser om den regionala planeringen fortsätter att endast äga rum i soft space vilket i stort sett är situationen idag, eller endast i hard space som kan hända om regionen får ett lagkrav på sig enligt PBL. Frågan om hur en bättre samverkan kan uppnås mellan aktörerna bör vara överordnad frågan om det ska planeras enligt PBL eller inte, då det är en mer akut fråga som mer ligger till grund för hela planeringsprocessen.

Today, Västra Götaland is Sweden’s second largest region in terms of population.  This means that there is a large variety of different municipalites to take in account when implementing a deepened democratic figure and coordination of the region’s politics. This essay aims to examine how different citizens, living in different municipalities within Västra Götaland, perceives how well regional democracy works. The theoretical framework for the essay is centrum-periphery and political psychology. The purpose of the essay is to find if there is a difference between citizens living in the theoretical centrum or periphery, and how they perceive the democracy within Västra Götaland. Can these divisions contribute to democracy being perceived differently depending on whether the individual lives in a smaller town or a larger city? This essay examines this through data collected by the SOM-institute yearly citizen surveys in Västra Götaland and compares this data from the year 2002 and 2018.  The results indicated that there has been a change through the years of how town size affects the outcome of how the respondents perceives the regions democracy. There was a difference between citizens living in centrum or periphery in 2002, but a less difference in 2018.

Abstract   D Level Essay in Political Science, Spring Semester 2010 by Sangrid von Zedtwitz-Liebenstein. Tutor: Malin Stegmann McCallion. “Democratic Accountability in Networks”   The aim of this study is to highlight the problem of the democratic deficit in the private-public partnerships in Sweden. This is a comparative case study with four ideal types. To enhance understanding of networking and public private partnerships, the paper has a descriptive approach where the aim is to put the working method of networks and partnerships into a wider context. The network's and partnership's social structural dependencies and the different actors involved, are discussed with reference to Multi Level Governance theory. The discussion in this study is based on the government's bill for economic growth and vitality throughout the country, En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (Regeringen, 2001). The research question that the paper answers is: How does Västra Götaland County Council try to solve the problems with accountability in their private-public partnerships? To answer the question, the two theoretical approaches Network Evaluation Theory and Policy Network Analysis are used[Okänd för1] . The empirical material, on which the analysis is based, consist of  The Västra Götaland County Council's guidelines [Okänd för2] for evaluating private public partnerships, Modell för lärande uppföljning och utvärdering (Västra Götalandsregionen, 2009). The Government Bill and the Regulation of the regional growth policy in the country show that a MLG system is being developed in Sweden, and how Sweden through it becomes embedded in the larger MLG system of EU within[Okänd för3]  the policy area. The conclusion drawn from the study of Västra Götaland's guidelines is that the private public partnerships in Västra Götaland region Council are controlled with objectives and results these are continuously monitored for discrepancies and adjustments. The public-private partnerships often also have participation from the Västra Götaland Region Council.