Sammanfattning: Syftet med denna studie har varit att ur ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv analysera och tolka situationer där svensk militär personal under utlandsuppdrag, för att lösa sina uppgifter kommit att interagera på ett sätt som inte direkt kan hänföras till något slags regler. Studien har skett genom textanalys av svenska officerares personliga berättelser. Analysen har inte skett med inriktning att finna prevalenser i fenomenen, utan att identifiera typexempel på problemsituationer och hantering av dem. Likafullt bär somliga typfall en allmängiltighetens prägel. Exempelvis är det tydligt att kulturkrockar inte uppträder endast i möten mellan utlandsstyrka och lokalbefolkning utan förekommer i betydande utsträckning både inom utlandsstyrkan som helhet, inom egna förband och gentemot aktörer i hemlandet. I denna studie förekommer exempel på hur detta bottnar i divergenser i definitioner av situationen mellan aktörer liksom i rolltagandet befattningshavare emellan. Bland regelbrott, oavsett om det rör sig om konstitutiva regler, regulativa regler eller direkt order, hittar vi motiv som att regeln är kontraproduktiv, utsätter egna förband för fara, inte är möjlig att omsätta eller inte avgjort är tillämpbar. Brott mot konstitutiva regler som lösning på problemsituationer visar gärna inslag av analogiskt tänkande, ett lösande av en problemsituation genom att lyfta in ett resonemang eller beteende från mindre problematiska situationer. Det förefaller också som om problemsituationer under utlandsuppdrag inbjuder till ett kreativt agerande och att den svenska ledningsfilosofin ger utrymme för det. Uraktlåtenhet att handla, trots noggranna över-väganden förekommer här dels när uppgiften att skydda lokalbefolkningen kräver ett ingri-pande mot allierade förband, dels när informanten varit osäker på intentionen hos motparten och hellre valt att fria än att fälla. Rutinsituationen har också visat sig vara en potentiell problemsituation, då utdragna perioder av rutintjänst kan verka demoraliserande på förbandet.

Det operativa konceptet by-with-through beskrivs som ett legitimt och lämpligt sätt att omhänderta nutida konflikters komplexitet. Men forskningsfältet är delat i frågan om denna parterskapsbaserade ansats istället ska ses som en variant av proxykrig. I en fallstudie med teorikonsumerande ansats undersöker därför den här studien om ett fall av konceptet by-with-through kan förklaras med vad som teoretiskt förstås som proxykrig. Syftet med undersökningen är att dess bidrag ska leda till att minska polariseringen i forskningsfältet och öka förståelsen för den praktiska betydelsen av konceptet. Detta kan ske genom att utifrån teori om proxykrig vetenskapligt analysera vad som karaktäriserar konceptet by-with-through. Fallet, Operation Inherent Resolve (OIR) anses representera ett nutida exempel av by-with-through. Fallstudiens analys genomförs med ett analytiskt verktyg som genom operationalisering skapats utifrån samtida teorier om proxykrig. Undersökningen visar att konceptet by-with-through, så som det tillämpades i OIR bygger på sammanflätade fysiska, konceptuella och moraliska aspekter som kan kopplas samman med proxykrig. Utifrån detta föreslås att vidare forskning genomförs i syfte att utveckla en teori om krigföring genom partnerskap.