During the first decade of the 21st century, there has been a shift in the view of what role regions should play in the creation of growth. From being governed from a national level more and more of the responsibility of creating growth is being transferred to a regional level. One example of this development has been the Regional Growth Program (RGP), which were implemented in all regions in Sweden during the period 2004 to 2007. This dissertation studies the RGP in the county of Västmanland, where a number of actors within the program have been interviewed as well as meetings within the program have been monitored. The interviews have been analyzed through a phenomenological oriented method which has resulted in six empirical themes. They consist of the following themes: region, growth, entrepreneurship, cooperation and competition, results, and talk and action. The last theme which concerns talk and action is being examined more thoroughly through the observations of meetings in the RGP and interviews with central actors. This theme is viewed as the most central and essential theme of the study. The dominating view of the central actors is that there is “too much talk and too little action” in the RGP   In the latter part of the dissertation the theme of talk and action is examined further using a organizational perspective. The RGP is organized in so called “partnerships”, where the differences become very clear when compared to organization in a more traditional form. In traditional organizations, output can be observed as manufactured units or the value created in services performed. From such a perspective, consensus, efficiency and action – becomes the rational to strive for to maximize the effectiveness. Such a traditional view of organization is less useful for RGP – but is still in use since they are the dominant perspectives on how we value “good” organizing. In the case of the RGP the partnership have being assigned to cooperate and find new, better ways to stimulate the regional growth. The success of the partnership is still measured by quantitative indicators, which is not very logical since it is almost impossible to see if the partnership has had anything to do with affecting these indicators.   With the support of theories from Brunsson (2006) I therefore propose the “talk organization” as an alternative to the “action organization” – and also see the potential of redefining the partnership as a form of such a talk organization. The advantages of such an approach could be to view the talking as an important prerequisite to potential action, and furthermore we can revalue the importance of creating talk opportunities to occur in such partnerships. This creates a view full of conflicts in relating to the traditional view of organization that advocates consensus and order – but in the supposedly creative talking partnerships the issue may be to uphold conflict, and a wide range of different views  to be able to create something new. The dissertation has a theoretical focus that highlights the connection, but also contradictions, between the structural and symbolic in organizing and also how it may affect the potential for development and change. / Under 2000-talets inledning har synen på regionernas roll i skapandet av tillväxt ändrats. Från att ha styrts från nationell nivå fördelas nu ansvaret ner på regional nivå. Bland annat manifesteras detta i de regionala tillväxtprogram (RTP) som sjösattes 2004 som ett uppdrag från regeringen till Sveriges regioner och län. Uppdraget handlar om att regionala aktörer ska organisera sig bättre för att stimulera tillväxten. Denna avhandling studerar arbetet i Västmanlands län under programperioden 2004-2007 och där ett antal av programmets aktörer intervjuats och programmets möten följts via observationer. Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenologiskt orienterad metod och gett upphov till ett antal empiriska huvudteman som handlar om region, tillväxt, entreprenörskap, samverkan och konkurrens, resultat, samt prat och handling. Det sista temat om prat och handling undersöks djupare genom att studera möten i RTP som arenor för detta prat och kan ses som något av ett överordnat och essentiellt tema i avhandlingen. Den dominerande bilden från aktörerna tycks vara ett intryck av ”för mycket prat och för lite handling” i RTP. I avhandlingens senare del fortsätter analysen om prat och handling utifrån ett organiseringsperspektiv. RTP organiseras i så kallade "partnerskap" där skillnaderna blir mycket tydliga mot organisering i en mer traditionell form. I traditionella organisationer består oftast output av kvantifierbara enheter, alternativt värdeskapande handling i tjänster. Då blir ordning, reda, samsyn och framför allt handling det rationella och centrala att sträva efter för att maximera effektiviteten. I den organisering som studerats i RTP passar de traditionella perspektiven mindre bra - men används ändå eftersom de är de förhärskande synsätten på hur vi värderar "bra" organisering. I fallet med RTP har det regionala partnerskapet fått i uppgift att samverka och finna nya, bättre arbetssätt för att öka den regionala tillväxten. Man mäter sedan partnerskapets framgång i traditionella kvantitativa mätetal, vilket är svårt på många sätt, men kanske framförallt för att man har problem att se huruvida partnerskapet i sig ligger bakom en förändring av indikatorerna.   Här tar jag stöd av Brunsson (2006) och lanserar "prat"-organisationen som ett alternativ till "handlings"-organisationen, och ser även möjligheten att omdefiniera partnerskapet till ett "pratnerskap". Fördelarna med detta är att vi då se på vissa delar av organisering på ett nytt sätt - där det så kallade pratet kan ses som en förutsättning för potentiell handling, och där vissa organisationer kanske bör värderas efter förmåga att skapa prat och arenor för detta prat. Detta ger ett konfliktfullt förhållande till den klassiska synen som förespråkar konsensus, ordning och samsyn – medan det kreativa pratnerskapet går ut på att upprätthålla en mångfald av synsätt och dissensus för att kunna skapa något nytt. Avhandlingen har ett teoretiskt fokus som belyser kopplingen, men även motsättningen, mellan det strukturella och det symboliska i organisationsvärlden, samt hur det påverkar möjligheter till förändrings- och utvecklingsarbete. / Interaktiv kunskapsutveckling i de regionala tillväxtprogrammen - entreprenörskap, innovation och drivkrafter för hållbar utveckling i fokus, 2004-2007