Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor.   Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys.   Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ”offentliga bidrag på lika villkor”. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle. I och med att utbildningssektorn består av både kommunala och fristående skolor är det svårt att säga att reformen New Public Management fördelar resurser på ett effektivt sätt. Denna studie visar att fördelningen av resurser fördelas ut olika beroende på om skolan är kommunal eller fristående. Skillnaderna ger effekt på utbildningens kvalitet och uppnår därmed inte kravet ”offentligt bidrag på lika villkor”. Vår slutsats är att en organisation som innehar ett offentligt-privat partnerskap inte kan fördela resurserna effektivt och motstrider därav den teoretiska definitionen av NPM.    Uppsatsens bidrag: Studien tar upp ett ämne som är omdiskuterat men relativt outforskat. Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för NPM och resursfördelning inom offentlig sektor.  Tidigare forskning fokuserar på effektiv resursfördelning inom reformen New Public Management. Denna studie belyser problematiken när en central fördelningen av resurser sker till både offentlig och privat sektor. Problematiken avser om resursfördelningen anses vara effektiv. Denna studie visar att hur resurserna fördelas är av vikt för att uppnå en effektiv resursfördelning. Vi vill med denna uppsats bidra med en ökad förståelse för resursfördelning inom NPM och belysa att en empirisk prövning är av betydelse för att uppnå önskade resultat inom utbildningssektorn.

De kommunala resurserna är stora i sitt omfång men ofta begränsade i relation till verksamheterna behov. Arbetet att fördela resurser har därmed en central roll i de svenska kommunerna. Sedan förtydligandet av organiseringsfriheten i den offentliga sektorn har kommunerna själva haft möjligheten att utforma sina processer efter de lokala förutsättningarna. Detta har medfört att det idag finns ett vitt spann av resursfördelningssystem, där olika faktorer ligger bakom systemets utformning. Syftet med den här fallstudien är att öka förståelsen för den kommunala resursfördelningen genom att identifiera faktorer och bakomliggande idéer. Baserat på intervjuer i två medelstora svenska kommuner har studien avsett att få en insyn i två olika resursfördelningssystem. För att förstå hur bakomliggande idéer och faktorer påverkar utformningen av resursfördelningssystemet, har empirin satts i relation till institutionella teorier. Här har studien kunnat visa på att den kommunala resursfördelningen till stor del är ett sätt att försöka förutspå det framtida resursbehovet och hur det förändras. Beräkningsvariablerna som innefattas är ofta en spegling av de kommunala förutsättningarna, i vilken de politiska prioriteringarna arbetar för kvalitetshöjande åtgärder. Dessa beräkningar tenderar att utformas utifrån rationella bedömningar, där kommunen överväger olika alternativ för att utveckla ett system i linje med de egna preferenserna. Trots detta har en del likheter identifierats kring den övergripande utformning där skillnader mer återfinns på detaljerad nivå. I det här tycks kommunerna eftersträva ett resursfördelningssystem som principiellt fungerar som en institutionell mekanik. Detta ökar dessvärre risken för spårberoende där studien visat på att utformningen tenderar att fastna på samma stig, där uppdateringar sker men med utgångspunkt i det historiska. / The municipal resources are large in their quantities but often limited in relation to the need of the compulsory operations. The process to allocate resources is thus a central role in the Swedish municipalities. The municipalities have been given a wide range of freedom when it comes to organize themselves, this gives them the ability to design their processes in a way that benefit their own local conditions. As a result, a wide range of resource allocation systems can be identified with different factors included in the system's design. The purpose of this case study is to increase the understanding of the municipal resource allocation by identifying the factors included and underlying ideas. Based on interviews in two medium-sized Swedish municipalities, the study has been designed to gain insight into two different resource allocation systems. In order to understand how underlying ideas and different factors affect the design of the resource allocation system, the empirical data has been analyzed in relation to institutional theories. The result of the study has shown that the municipal resource distribution is mainly an attempt to predict possible changes in future needs. The different calculations included are often ways of trying to reflect the municipal conditions, in which the political priorities mainly intend to deal with changes in quality of the operations. The calculations of future needs tend to be based on rational assessments, where the municipality is considering different options for developing a system in line with its own preferences. Nevertheless, a number of similarities have been identified in the overall design of the system where differences are found at a detailed level. Both the municipalities in this study seem to look for a resource allocation system in which the function principally works as an institutional mechanics. This, however, increases the risk of path dependence where the study shows that the design tends to get stuck in the same tracks, where the system continuously updates but with the historical path as a base.