Hållbar citylogistik är ett betydande och aktuellt ämne inom dagens samhälle. Med urbaniseringens framfart och invånares ökande konsumtionsmönster har frågor relaterade till godshantering fått ökad betydelse. För att möjliggöra fortsatt tillväxt i städer är det av vikt att effektivisera dagens citylogistik. Det kommer ställas högre krav både på privata aktörer och myndigheter samt påverka hur deras verksamheter bedrivs. Tidigare har strategier för samlastning implementerats med varierande framgång. Ett gap i forskningen har däremot identifierats när det kommer till att organisera konceptet samlastningscentral genom ett privatoffentligt partnerskap för en hållbar citylogistik.  Syftet med den här studien är att öka förståelsen hur hållbara samlastningscentraler kan organiseras genom ett privatoffentligt partnerskap. En avgränsning har genomförts mot Umeå och för att lyckas uppfylla studiens syfte har en kvalitativ fallstudie utförts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts mot två populationer, privata aktörer och myndigheter.  Resultaten från studien visar att privatoffentligt partnerskap är ett användbart samarbete för att dela kunskap och erfarenheter för att tillsammans tillgodose privata aktörer och myndigheternas mål med sina verksamheter. Efter analys av intressenternas syn på konceptet samlastningscentral kan det konstateras att de ser en gemensam vinning ur ett ekonomiskt- och ett miljömässigt perspektiv som talar för en organisering. Studien har även kunnat belysa de olika värderingar som myndigheter och privata aktörer lägger på de olika perspektiven inom TBL. Deras åtskilliga värderingar medför risk för att konflikter uppstår och att det kan vara anledningar till att diskussionen inte förekommer i dagsläget trots att de ser liknande långsiktiga fördelar med konceptet. Dessutom har studien identifierat intressenternas hinder och drivkrafter vilket de ser utifrån två tidsperspektiv. Drivkrafter ses som långsiktiga positiva effekter av en organisering samtidigt som hinder är vad som måste hanteras för att möjliggöra konceptet. Utifrån de hinder och drivkrafter som identifierats kunde en modell utformas för att illustrera vilka förutsättningar som krävs för en organisering samt vilka verktyg som kan hjälpa att uppnå förutsättningarna.

I Norrköping ökade antalet invånare med 4000 mellan åren 2005 och 2010 samtidigt som en bostadsbrist uppstod 2009. För att försöka komma tillrätta med bostadsbristen byggs det allt mer och många av dessa nya bostäder byggs inne i stadskärnan. Problem som kan uppstå i samband med byggnationer i innerstaden är bl.a. att områden ibland spärras av och att tunga transporter rör sig i trånga utrymmen vilket blir en säkerhetsrisk för t.ex. fotgängare. Detta har lett till att Norrköpings kommun har övervägt frågan om att införa en samlastningscentral för byggmaterial för att minska de tunga transporterna. Målet med denna studie är att baserat på ett antal kriterier ta fram olika alternativplatser och sedan analysera dessa utifrån ett antal aspekter för att ta fram den lämpligaste platsen. Aspekterna valdes baserat på vad som ansågs vara viktigast men går även att styrka med hjälp av litteratur. Det valdes även olika aspekter för att eventuellt kunna lyfta fram olika styrkor och svagheter hos de olika platserna. För att kunna analysera en plats genererades ett antal rutter från varje plats till en fast referenspunkt i stadskärnan och denna punkt var densamma för alla platser. Dessa rutter genererades med hjälp av Google Maps och fördes sedan in i GIS-programmet. Programmet som användes var QGIS och med hjälp av t.ex. olycksstatistik gick det att ta fram vilka rutter som var de mest olycksdrabbade. Det som analyserades i QGIS var bostadsområden, skolor, olycksstatistik och framkomlighet. Sedan rangordnades de olika rutterna från bäst till sämst och poängsattes från 1–10. Ett medelvärde togs fram för varje plats där ruttpoängerna dividerades med antalet rutter från just den platsen. Sedan rangordnades platserna baserat på medelvärdet där den bästa fick poängen 4 och den sämsta poängen 1. Sedan multipliceras denna poäng med den tilldelade faktorn för varje aspekt. Därmed får alla aspekter spela in i resultatet och den platsen med den högsta poängen blir den bästa placeringen. Det visade sig att den plats som är bäst sett ur säkerhet är plats 3: Linköpingsvägen och sett ur framkomlighet var plats 1 bäst. Den platsen som var bäst sett från effektivitet var plats 4: Söderleden 106. Baserat på alla aspekter blir plats 1: Händelö gård 3 den bästa. Därmed är slutsatsen att plats 1 är den bästa totalt men beroende på vad som anses vara viktigast går det att få fram olika resultat och skulle andra aspekter användas skulle antagligen ett annat resultat fås.

Linköpings kommun ska införa samordnad varudistribution för transporter till kommunens verksamheter. I nuläget går kommunens transporter direkt från leverantörerna till kommunens verksamheter. Med samordnad varudistribution kommer kommunens gods att anlända till en samlastningscentral där godset samlastas och körs ut till de kommunala verksamheterna. Förhoppningen är att detta ska ge en minskning av koldioxidutsläpp, partikelutsläpp, godshantering vid verksamheterna och minskad tung trafik vid kommunens verksamheter. För att kunna utvärdera resultatet av samordnad varudistribution krävs att transportpåverkan innan ett införande kan mätas och jämföras med dess påverkan efter ett införande. För att dessa mätningar ska kunna jämföras krävs att mätningarna genomförs på samma sätt före och efter införandet. Det finns en osäkerhet kring hur detta skulle kunna mätas. Syftet med studien är att undersöka vilka nyckeltal som är intressanta att mäta före och efter ett införande av samordnad varudistribution. Många städer har svårigheter gällande trafikstockningar och miljöfarliga utsläpp som leder till negativa effekter för både människor och miljön. Godstrafiken behövs för att transportera gods från fabriker till slutkunder men påverkar både växthuseffekten och stadsmiljö genom miljöfarliga utsläpp, buller och trafikolyckor. En samlastningscentral minskar bland annat på de negativa externa effekterna av godstransporter i städerna. Intervjuer har genomförts för att undersöka hur andra verksamheter som infört samordnad varudistribution gått tillväga och vad de fått för resultat. Det framkom att det var svårigheter med att få fram transportdata före införandet och att transportsituationen är väldigt komplex. Genom att verksamheterna har mer information om sina godstransporter underlättar det för dem att planera och styra över dem. En ökad positiv miljöeffekt för staden skulle kunna nås om fler verksamheter använde sig av samlastning.

This study is a part of the HITS-project at the Integrated Transport Research Lab at KTH. The demand for urban freight transportation has continued to grow during the last decades due to increased urbanization. Road-based freight transport contributes to air pollution, traffic congestion and noise pollution. The dependency of these services and because of their emissions of greenhouse gases there is a need for new sustainable initiatives.  To investigate the possibility of consolidating the delivery of parcels and collection of recycling materials, a pilot initiative called Älskade Stad has been implemented in Stockholm. Traditionally, similar initiatives have encountered problems when municipalities have stopped the funding and it has also been difficult to convince companies to cooperate. Therefore, the aim of this study is to investigate what values that are being created from an urban consolidation center (UCC), as these could be seen as incentives for joining. Furthermore, it will identify what value propositions that are being offered for the city and the involved companies and how these companies capture these values.  The thesis is conducted as a qualitative case study and uses the business model approach as a conceptual framework. The result from the study shows that four key resources and activities were related to value creation: a smaller truck which increased the filling rates, exemptions received from the municipality, new garage space utilization, and goods and waste flow consolidation. Furthermore, sustainable value propositions are offered to the companies and the city, such as, more attractive streets, higher profitability on trucks, increased publicity, improved work environment and finally green transportation solutions. This has entailed changes to the value capturing for the involved companies. Changes that are related to savings, revenue, and cost streams. The analysis from the study showed that the implementation of an UCC can help the city when facing urbanization challenges, and lead to a cleaner, safer, and more attractive city. / Denna studie är en del av HITS-projektet vid Integrated Transport Research Lab vid KTH. Efterfrågan på urbana varutransporter har fortsatt att öka under de senaste årtiondena på grund av en ökad urbanisering. Vägbaserad varutransport bidrar till luftföroreningar, köbildning och ljudföroreningar. Vikten av dess tjänster i kombination med dess stora utsläpp av växthusgaser skapar ett behov av nya hållbara initiativ.  För att utforska en lösning som konsoliderar varuleveranser och upphämtning av returmaterial, har en pilotstudie med namnet Älskade Stad genomförts i Stockholm. Historiskt sett har liknande initiativ mött problem när finansiering från offentlig sektor tagit slut och dessutom har det varit svårt att övertyga företag att delta i samarbeten. Därför ämnar denna studie att kartlägga vilka värden som faktiskt skapas med hjälp av en urban samlastningscentral, vilket skulle kunna ses som möjliga incitament. Vidare syftar denna studie till att kartlägga vilka värden som erbjuds för staden samt involverade företag och hur dessa värden fångas av företagen.  Denna uppsats är genomförd i form av en kvalitativ fallstudie och använder ett affärsmodellsperspektiv som teoretiskt ramverk. Genom semistrukturerade intervjuer med experter som är involverade i initiativet samt forskare insamlades data. Resultaten från studien påvisar fyra huvudsakliga aktiviteter och resurser kopplat till värdeskapande: en mindre lastbil som ökade fyllnadsgraden, dispenser utdelat från stadsförvaltningen, ny garageanvändning samt godskonsolidering. Utöver detta så uppstår ett hållbart värdeerbjudande till företagen och staden i form av en mer attraktiv gatumiljö, högre lönsamhet på sopbilar, ökad publicitet, förbättrad arbetsmiljö och en grön transportlösning. Detta har medfört förändringar när det gäller företagens värdefångst, förändringar kopplade till besparingar, intäkts- och kostnadsflöden. Analysen från studien visat att en implementering av en urban samlastningscentral kan hjälpa staden att bemöta urbaniseringsutmaningar och bidra till en renare, säkrare och attraktivare stadsmiljö.