<p>År 2000 presenterades en ekonometrisk analys av världens bistånd i artikeln ”Who Gives Foreign Aid to Whom and Why?”, av Alebrto Alesina och David Dollar. Undersökningens syfte var att försöka hitta de variabler som ligger till grund för länders beslut om att skänka bistånd. Resultatet visade att det oftare ligger strategiska och politiska motiv bakom biståndsgivningen, snarare än en önskan om reducerad fattigdom och ökad tillväxt. Efter denna undersökning konstaterade man från svenskt håll att någon liknande undersökning rörande det svenska biståndet aldrig genomförts. Detta trots att Sverige är en av världens största biståndgivare i relativa mått mätt. Sverige skänker varje år så mycket som 0,7 % av BNI i bistånd, och detta bara till FN. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om FN uppfyller de biståndsmål som Sverige har satt upp.</p><p>Genom att försöka hitta variabler som på ett konkret sätt ska mäta de olika biståndsmålen har en ekonometrisk tvärsnittsanalys genomförts. Undersökningen sträcker sig över fem 5-årsperioder, med start 1980. Som beroende variabel har FN:s bistånd per capita använts och som oberoende variabler används BNP per capita, demokrati, rättssäkerhet, jämställdhet, öppenhet, livslängd, barnmortalitet och totalt bistånd. En undersökning av skillnaden i bistånd mellan länder från olika regioner, olika inkomstklasser och med olika skuldsättning har också genomförts.</p><p>Resultatet verkar peka på att FN inte uppfyller de svenska biståndsmålen i sin allokering av bistånd till utvecklingsländer. Men det är svårt att dra några säkra slutsatser på grund av att så få av variablernas koefficienter visar signifikanta värden. Fler undersökningar bör göras innan en säker slutsats kan dras.</p> / <p>In year 2000 an econometric analysis of the world’s ODA was presented in the article “Who Gives Foreign Aid to Whom and Why?” by Alberto Alesina and David Dollar. The purpose of the study was to find the variables that lie as ground for countries’ decision to give foreign aid. The result showed that there are more often strategic and political motives behind the donations, rather than a wish of reduced poverty and economic growth. After this study Sweden concluded that a similar study of the Swedish ODA never had been done. This despite the fact that Sweden is one of the world’s most generous donors, relatively spoken. Sweden donates as much as 0.7 % of its GNP each year, and that’s just to the UN. The purpose of this paper is therefore to investigate whether the UN fulfil the Swedish goals of foreign aid.</p><p>By trying to find variables that correctly measure the different goals, an econometric cross section analysis has been done. The study is divided into five 5-year periods, starting 1980. As dependent variable the UN’s aid per capita is used and as independent variables GDP per capita, democracy, rule of law, equality, openness, expected lifetime, childrens’ mortality and total aid. A study of the difference in aid between countries from different regions, different income classes and with different levels of debt has also been carried out.</p><p>The result implies that the UN does not act in accordance with the Swedish goals of foreign aid, when allocating ODA to developing countries. But it is hard to draw any real conclusions since so few of the coefficients show significant values. More studies should be done before any real conclusion can be made.</p>

<p>Vi har i uppsatsen undersökt hur sambandet mellan bistånd och tillväxt ser ut. För att underlätta arbetet delades åsikterna på området in i tre kategorier; de som menar att bistånd leder till tillväxt, de som anser att bistånd inte leder till tillväxt och de som vidhåller att vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att bistånd ska leda till tillväxt. Vi går igenom vad de olika synsätten grundar sig på och sedan den kritik som kan riktas mot de forskningsmetoder som har använts. Vi kommer fram till att för att bistånd ska kunna leda till tillväxt måste vissa förutsättningar vara uppfyllda men vilka dessa förutsättningar är står inte helt klart. Detta grundar sig i att samtliga synsätt uppmärksammar olika problem som kan förhindra eller försvåra skapandet av tillväxt men lägger olika stor vikt vid dessa problem.</p>

Vi har i uppsatsen undersökt hur sambandet mellan bistånd och tillväxt ser ut. För att underlätta arbetet delades åsikterna på området in i tre kategorier; de som menar att bistånd leder till tillväxt, de som anser att bistånd inte leder till tillväxt och de som vidhåller att vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att bistånd ska leda till tillväxt. Vi går igenom vad de olika synsätten grundar sig på och sedan den kritik som kan riktas mot de forskningsmetoder som har använts. Vi kommer fram till att för att bistånd ska kunna leda till tillväxt måste vissa förutsättningar vara uppfyllda men vilka dessa förutsättningar är står inte helt klart. Detta grundar sig i att samtliga synsätt uppmärksammar olika problem som kan förhindra eller försvåra skapandet av tillväxt men lägger olika stor vikt vid dessa problem.

År 2000 presenterades en ekonometrisk analys av världens bistånd i artikeln ”Who Gives Foreign Aid to Whom and Why?”, av Alebrto Alesina och David Dollar. Undersökningens syfte var att försöka hitta de variabler som ligger till grund för länders beslut om att skänka bistånd. Resultatet visade att det oftare ligger strategiska och politiska motiv bakom biståndsgivningen, snarare än en önskan om reducerad fattigdom och ökad tillväxt. Efter denna undersökning konstaterade man från svenskt håll att någon liknande undersökning rörande det svenska biståndet aldrig genomförts. Detta trots att Sverige är en av världens största biståndgivare i relativa mått mätt. Sverige skänker varje år så mycket som 0,7 % av BNI i bistånd, och detta bara till FN. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om FN uppfyller de biståndsmål som Sverige har satt upp. Genom att försöka hitta variabler som på ett konkret sätt ska mäta de olika biståndsmålen har en ekonometrisk tvärsnittsanalys genomförts. Undersökningen sträcker sig över fem 5-årsperioder, med start 1980. Som beroende variabel har FN:s bistånd per capita använts och som oberoende variabler används BNP per capita, demokrati, rättssäkerhet, jämställdhet, öppenhet, livslängd, barnmortalitet och totalt bistånd. En undersökning av skillnaden i bistånd mellan länder från olika regioner, olika inkomstklasser och med olika skuldsättning har också genomförts. Resultatet verkar peka på att FN inte uppfyller de svenska biståndsmålen i sin allokering av bistånd till utvecklingsländer. Men det är svårt att dra några säkra slutsatser på grund av att så få av variablernas koefficienter visar signifikanta värden. Fler undersökningar bör göras innan en säker slutsats kan dras. / In year 2000 an econometric analysis of the world’s ODA was presented in the article “Who Gives Foreign Aid to Whom and Why?” by Alberto Alesina and David Dollar. The purpose of the study was to find the variables that lie as ground for countries’ decision to give foreign aid. The result showed that there are more often strategic and political motives behind the donations, rather than a wish of reduced poverty and economic growth. After this study Sweden concluded that a similar study of the Swedish ODA never had been done. This despite the fact that Sweden is one of the world’s most generous donors, relatively spoken. Sweden donates as much as 0.7 % of its GNP each year, and that’s just to the UN. The purpose of this paper is therefore to investigate whether the UN fulfil the Swedish goals of foreign aid. By trying to find variables that correctly measure the different goals, an econometric cross section analysis has been done. The study is divided into five 5-year periods, starting 1980. As dependent variable the UN’s aid per capita is used and as independent variables GDP per capita, democracy, rule of law, equality, openness, expected lifetime, childrens’ mortality and total aid. A study of the difference in aid between countries from different regions, different income classes and with different levels of debt has also been carried out. The result implies that the UN does not act in accordance with the Swedish goals of foreign aid, when allocating ODA to developing countries. But it is hard to draw any real conclusions since so few of the coefficients show significant values. More studies should be done before any real conclusion can be made.

This essay is about the massive Iranian aid to Hezbollah and the Saudi Arabian, likewise, towards the Taliban. The main view is that the two countries aid respective aid to Hezbollah and the Taliban is/were not a gesture of goodwill but rather an economic method of getting influence and controlling the receiver. This view that is based on a theory called; economic statecraft. The economic statecraft theory is used in this paper to investigate why Iran’s influence towards Hezbollah has been successful while the Saudis ambitions with the Taliban have failed. In order to so, four different approaches towards economic statecraft are consumed. These four approaches are economic liberal theory (purely economic), the realist theory (political pressure), conditional approaches (international prestige) and domestic approaches. In both cases, all four approaches are relevant and explain the different development in the two cases. The main conclusion is that the Taliban were more finically independent than Hezbollah. The Taliban also had no loyalty with the Saudi government while Hezbollah has always been strongly linked to Iran. Both groups were indeed based on radical Islam. This radicalism goes with symbioses in the Iran/Hezbollah case while The Taliban could not agree with the Saudi friendship with USA. These are some of the reasons why Iran has managed to control Hezbollah with their economic statecraft and why the Saudis failed. At the end of this paper there is comparing discussion of the two cases.

Mot bakgrund av ett ökat medvetande och ett större fokus på jämställdhetsfrågor i Piteå kommun de senaste åren, syftar denna kandidatuppsats till att se huruvida socialsekreterare som arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd konstruerar och formulerar könsstereotypa och könsnormativa förställningar om, och framställningar av, klienter. Undersökningen genomförs genom att, med utgångspunkt i socialkonstruktivismen, studera heltidsanställda socialsekreterares avslutade klientjournaler. Journalerna analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys, med inslag av textanalys med fokus på kön och kvantitativ textanalys. Genom riktade frågor samt ett öppet studerande av datamaterialet framkommer att det råder vissa skillnader mellan manliga och kvinnliga klienters journaler. Det skrivs totalt sett mer i kvinnliga klienters journaler, särskilt kring områdena Familj/Boende och Hälsa, medan det skrivs något mer kring Arbete/Sysselsättning och Ekonomi i de manliga klienternas journaler. Fler uttryck för känslor, beskrivande och värdeladdade ord återfinns dessutom i kvinnornas journaler. Att språket på detta sätt är mer utbroderande i kvinnornas journaler kan ses som ett förmjukande av kvinnor, vilket per automatik också innebär ett förhårdande av män. Detta kan i sin tur förstås som ett konstruerande av kön.

Abstract Social welfare workers employed in the same county base their assessments on the same laws, routines and guidelines, yet it seems that they sometimes come to different decisions. It's the discretion that enables the social workers to make individualized decisions adapted to each clients unique situation. The purpose of this paper is to examine social welfare workers reflections on discretion and what influences their discretion in the professional role. Six qualitative interviews were conducted with social welfare workers in three communitys i the middle of Sweden. The main result shows that it is primarily four factors that affect the social welfare workers discretion in the professional role : External factors such as other organizations change of regulations and cooperation with other organizations. Organizational factors such as routines, rules and guidelines . Professional factors such as the opportunity to use experience and professional knowledge to determine which measure works in different situations. Individual factors like the workers ability for initiative and the clients individual circumstances. Social welfare workers feel that they have a relatively wide discretion in their profession. They believe they have the ability to make individual evaluations of each client, however they also believe that their discretion often is limited by lack of time. Key words: social welfare workers, clients, discretion, assessments.

Socialarbetare som arbetar med ekonomiskt bistånd tenderar att utsättas för våld och hot oftare än andra yrkesgrupper. Syftet med studien var att ur olika aspekter undersöka säkerhetsrutiner kring våld och hot inom ekonomiskt bistånd utifrån socialarbetarnas perspektiv. Tidigare forskning presenteras utifrån de fyra områden som är utmärkande för studiens ämne. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är organisations- och säkerhetskultur samt kommunikationsteori. En kvantitativ ansats har valts utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att socialarbetarna har en medvetenhet om säkerhetsrutinerna och att de anser sig kunna prata med sin chef kring säkerhetsfrågor. Det framkommer dock en viss motsägelsefullhet kring detta eftersom personal inte berättade om alla våld- och hotsituationer för chefen. Resultatet visar även att det finns brister i tillämpningen av säkerhetsrutiner. Studiens slutsats är att fortsatt arbete med att utveckla och tillämpa säkerhetsrutinerna måste ske.    Nyckelord: Säkerhetsrutiner, våld, hot, kommunikation, ekonomiskt bistånd, implementering

No description available.

<p>Det svenska biståndet inriktat mot demokratisering uppgick 2008 till ca 4 miljarder kr. Det civila samhällets roll i demokratiseringsprocesser har fått ökad uppmärksamhet de senaste 15 åren och är numera ett av de vanligaste fokusområdena inom demokratibistånd. Syftet med denna uppsats är att undersöka det svenska demokratibiståndet inriktat på det civila samhället och dess effekter och dess möjligheter att påverka demokratiseringsprocesser Genom att undersöka utvärderingar av olika projekt, vars syfte varit att stärka det civila samhället, har biståndets egentliga effekter kunnat redovisas. De länder som undersöks i denna uppsats är Moldavien, Etiopien, Zimbabwe och fyra län-der i Latinamerika; Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. De resultat som redovisas i upp-satsen ligger först och främst i attityd- och beteendeförändringar på individnivå hos de som varit inblandade i organisationer, men även bland vanliga medborgare. Människor har blivit mer medvetna om deras politiska och civila rättigheter. I vissa fall har även förändringar skett främst på lokalnivå, där kommunalpolitiker blivit mindre rädda för det civila samhäl-let, och dialoger kunnat föras och där organisationer och vanliga medborgare vågat ställa krav på vissa av deras rättigheter. På detta plan har biståndet alltså kunnat påverka det civila samhället.Vad som dock utgör ett hinder för det civila samhällets möjligheter att påverka på nationell nivå är den bristande respekt som de statliga institutionerna visar. För att det civila samhäl-let ska kunna påverka beslut och öka demokratin i de länder som undersöks behöver en ömsedig respekt utvecklas mellan staten och det civila samhället.</p> / <p>The Swedish aid focused on democratization amounted to approximately 4 billion SEK in 2008. The role of civil society in democratization processes have received increased atten-tion in the last 15 years and is now one of the most common focus areas of democracy as-sistance. The aim of this thesis is to examine the Swedish democracy assistance focused on civil society and its effects and its ability to influence the processes of democratization. By examining evaluations of different projects, which aim was to strengthen civil society, the actual effects have been possible to show.The countries examined in this thesis is Moldova, Ethiopia, Zimbabwe and four countries in Latin America, Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. The results shown in the thesis is primarily in attitude and behavior change at the individual level among those who have been involved in organizations, but also among ordinary citizens. People have become more aware of their political and civil rights. In some cases, even changes primarily at the local level, where local politicians have become less fearful of civil society, and dialogue, and where organizations and ordinary citizens dared to make demands on some of their rights. On this level, the aid has been able to influence civil society.What, however, is an obstacle to civil society's ability to influence at the national level is the lack of respect which the state institutions show. For civil society to be able to influence decisions and increase democracy in the countries under study there need to be a reciprocal respect developed between the state and civil society.</p>