This paper deals with refugee aid in Stockholm, more specifically the organization Stockholm stads kommitté för stadslösa flyktingar. It was a committee with the aim to help stateless refugees in Sweden, primarily Stockholm, between the years 1944 and 1964. This subject is part of a larger field of research about relief work and refugee aid in Sweden in the aftermath of the Second World War and the Holocaust.  By analysing how the committee received the refugees and what kind of network they used and to what extent the members used said network, it can be determined what role the committee had regarding refugee aid work in Sweden. The study shows that due to the committee members personal networks as well as the organizations collaboration with other organizations and government agencies, the committee were able to help refugees with education, work, housing, and health care. The committee was part of a large network of NGO’s as well as different authorities and could because of it act without the same restriction as NGO’s and other government bodies had.

Den Svenska Norgehjälpen bildades den 31 augusti 1942. Under de följande tre åren inrättades ett 700-tal lokalkommittéer runt om i landet, däribland Tunabygdens Norgekommitté samt Grängesbergs Norgekommitté. Syftet med denna uppsats är att undersöka de två organisationerna, samt även aktiviteterna kring dess närområde. Materialet till denna uppsats är hämtat från de lokala kommittéernas arkiv samt från de tre dalatidningarna; Dalademokraten, Falukuriren samt Borlänge tidning. Det totala värdet av insamlade medel i Grängesberg uppgick till ungefär 60 000 kronor i kontanta medel, för Tunabygdens Norgekommitté uppgick värdet till ungefär 109 000 kronor. I båda fall tillkom även husgeråd, klädinsamlingar samt livsmedel. Tidningsundersökningen begränsades att innefatta de annonser, artiklar samt notiser vilka berört insamlingar, evenemang och aktiviteter kring Norges nationaldag den 17 maj, mellan åren 1942-1945. Resultatet från denna vittnade om ett utbrett stöd för den svenska Norgehjälpen och Norge för övrigt. Av de tre tidningarna var det tidningen Dalademokraten som innehöll mest information och upplysning om läget i Norge. Perioden mellan den 9e och 21 maj, mellan åren 1942-1945 förekom det sammanlagt 63 stycken notiser, 80 stycken artiklar samt 43 stycken annonser med avsändare samt totalt 9 stycken annonser som saknade avsändare.

<p><p>Detta är en studie om diakonin i Sverige. Syftet med denna studie är att söka svar på vad diakoni är. Vilka diakonernas arbetsuppgifter är? Vilka positiva och negativa sidor som detta ämbete för med sig? Samt vilken roll och betydelse de har i och för samhället. Dessutom tar jag reda på om det är ett arbete som ses som ett kall. Jag utgår ifrån litteratur där diakoner själva nedskriver vad diakoni innebär. Vidare har jag arbetat med intervjuer och en undersökning. Två diakoner har fått ge sina synvinklar av detta arbetsområde som vanligtvis är kvinnodominerat. Lotta Säfström, chef för det diakonala arbetet vid Stora Sköndals-institutet har i en intervju gett sin syn på diakoni. Vidare har jag gjort en undersökning i en grupp som får representera allmänheten. Denna undersökning ska ge en bild av den allmänna kännedomen om vad diakoni handlar om. För att få ett grepp om vilka områden diakonin omfattar tar jag därför tidigt upp en del diakonala begrepp. Undersökningen av den allmänna kännedomen om diakoni följs av en kortare historik och därefter följer jag diakonin framåt i tiden. Därefter redovisas intervjuerna med högst aktuell fakta om dagens diakonala arbete och diakonernas situation.</p><p>Att diakoni kan vara så enkelt och också pågår kontinuerligt runt och mitt ibland oss i vårt samhälle, är ett av studiens konstateranden. Utifrån en kristen syn handlar diakonerna för att hjälpa och bistå sina medmänniskor med utgångspunkt i dessas behov. Därmed ges förklaringen till att diakonernas arbete är under förändring i takt med de behov som uppstår hos medmänniskorna, till vilka vi alla räknas. Det visar sig också vara så att diakonin får ta vid när samhällets resurser inte räcker till. Genom undersökningen och intervjuerna visar det sig att den allmänna kännedomen rörande diakoni är mycket liten. En avslutning med diskussion och sammanfattning avrundar studien. Som läsare av denna studie ska man som okunnig på detta område få en klar och berättande bild, vilket bör ge en grundläggande inblick i det diakonala arbetet i vårt land.</p></p>

Detta är en studie om diakonin i Sverige. Syftet med denna studie är att söka svar på vad diakoni är. Vilka diakonernas arbetsuppgifter är? Vilka positiva och negativa sidor som detta ämbete för med sig? Samt vilken roll och betydelse de har i och för samhället. Dessutom tar jag reda på om det är ett arbete som ses som ett kall. Jag utgår ifrån litteratur där diakoner själva nedskriver vad diakoni innebär. Vidare har jag arbetat med intervjuer och en undersökning. Två diakoner har fått ge sina synvinklar av detta arbetsområde som vanligtvis är kvinnodominerat. Lotta Säfström, chef för det diakonala arbetet vid Stora Sköndals-institutet har i en intervju gett sin syn på diakoni. Vidare har jag gjort en undersökning i en grupp som får representera allmänheten. Denna undersökning ska ge en bild av den allmänna kännedomen om vad diakoni handlar om. För att få ett grepp om vilka områden diakonin omfattar tar jag därför tidigt upp en del diakonala begrepp. Undersökningen av den allmänna kännedomen om diakoni följs av en kortare historik och därefter följer jag diakonin framåt i tiden. Därefter redovisas intervjuerna med högst aktuell fakta om dagens diakonala arbete och diakonernas situation. Att diakoni kan vara så enkelt och också pågår kontinuerligt runt och mitt ibland oss i vårt samhälle, är ett av studiens konstateranden. Utifrån en kristen syn handlar diakonerna för att hjälpa och bistå sina medmänniskor med utgångspunkt i dessas behov. Därmed ges förklaringen till att diakonernas arbete är under förändring i takt med de behov som uppstår hos medmänniskorna, till vilka vi alla räknas. Det visar sig också vara så att diakonin får ta vid när samhällets resurser inte räcker till. Genom undersökningen och intervjuerna visar det sig att den allmänna kännedomen rörande diakoni är mycket liten. En avslutning med diskussion och sammanfattning avrundar studien. Som läsare av denna studie ska man som okunnig på detta område få en klar och berättande bild, vilket bör ge en grundläggande inblick i det diakonala arbetet i vårt land.

<p>Syftet är att göra en lokal undersökning i Gävle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete består av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill även undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhälle.</p><p>Min metod är att genom intervjuer få vetskap om vad det försiggår för socialt arbete i kristna församlingar i Gävle. Jag har gjort en fallstudie där jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt källmaterial är de intervjuer jag utfört där frågorna medvetet är öppna för att få ett samtal. När det gäller Metodistkyrkan och Korskyrkan så har intervjuerna utförts på telefon på grund av svårigheter att få till ett personligt möte med personerna jag tänkt mig. De övriga i min undersökning har jag träffat personligen. Grundfrågeställningen har varit densamma vid alla tillfällen.</p><p>Jag kommer att utifrån intervjuunderlaget sammanföra både åsikter och verksamheter med det diakonala arbetets tankemönster. Eftersom jag för denna undersökning inte funnit teorier för det diakonala arbetet så avser jag istället att försöka knyta an undersökningen till någon av de teorier som finns för socialt arbete i analys- och diskussionsdelen.</p>

Syftet är att göra en lokal undersökning i Gävle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete består av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill även undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhälle. Min metod är att genom intervjuer få vetskap om vad det försiggår för socialt arbete i kristna församlingar i Gävle. Jag har gjort en fallstudie där jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt källmaterial är de intervjuer jag utfört där frågorna medvetet är öppna för att få ett samtal. När det gäller Metodistkyrkan och Korskyrkan så har intervjuerna utförts på telefon på grund av svårigheter att få till ett personligt möte med personerna jag tänkt mig. De övriga i min undersökning har jag träffat personligen. Grundfrågeställningen har varit densamma vid alla tillfällen. Jag kommer att utifrån intervjuunderlaget sammanföra både åsikter och verksamheter med det diakonala arbetets tankemönster. Eftersom jag för denna undersökning inte funnit teorier för det diakonala arbetet så avser jag istället att försöka knyta an undersökningen till någon av de teorier som finns för socialt arbete i analys- och diskussionsdelen.