Syftet med denna studie har varit att undersöka huliganism som ett socialt fenomen, där det ingått att undersöka vilken mening det kollektiva våldet inom huliganismen fyller för individerna, på vilket sätt huligankulturen är organiserad, samt vad som karaktäriserar den typiske huliganen. Studiens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med två aktiva huliganer och två före detta huliganer. Förutom intervjuer har även inspiration från Swedbergs (2016) definition av teoretisering använts som metod i denna studie. Studiens teoretiska referensram utgörs framförallt av Ahrne och Brunssons (2011) teori om partiell organisering och Littman och Palucks (2015) teoretiska förståelse för varför individer väljer att bruka våld på uppdrag av en grupp. Som ett teoretiskt verktyg i analysen har även Simmels (se Korllos, 1994) teori om sociala typer använts. Resultatet visade att våldet fyller en känsla av gemenskap, men kan även användas som ett sätt bevisa sig inför andra huliganer. Inom huliganismen kunde de organisatoriska elementen medlemskap, hierarki, regler och sanktioner hittas. I resultatet framkom även att den typiske huliganen är lojal mot andra huliganer, han kan socialisera sig med andra medlemmar av gruppen, han har en vilja att slåss, och våldet medför att han ljuger för personer utanför huligankulturen.

This essay means to examine and present the reasons of Firman boys use of collective violence, if they have influence regarding the outcome of AIK-football’s supporter gatherings, and their long-term club objectives. Through semi-structured interviews made with avid fans and firm-members alike, we dissected the answers through our framework consisting of a presentation of the well-developed Swedish association life and its activities, collective violence and the effects on group dynamics, and lastly, how Firman boys organize themselves through what we define as partial organization. The analysis of our interviews proved that violence is a vital part of a firm’s existence but employed only as a means in itself to shape and strengthen its members, therefore the means lack political motivation or end goal. From our interviews we cannot present a complete picture of the firms long term goals. But the club’s existence should, according to the firm rather strive for long term fulfillment and the accomplishments it brings. Not comfort their members with temporary distractions or other short-lived sensations.