Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder det kan finnas i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). Studien utgår från ett lärarperspektiv dvs. det är intervjuer av lärare som resultatet grundar sig på. Som en grund i studien finns teoretiska aspekter, som innefattar myndigheters arbete mot införandet av IUP och teorier som berör bl.a. IUP, kunskap, bedömning och lärande. En kvalitativ metod har varit utgångspunkt i arbetet, för att få reda på lärares synpunkter kring IUP. Det har gjorts intervjuer med sex lärare i tre olika kommuner. Av resultaten framgår blandade inställningar kring arbetet med IUP. Flera har varit positivt inställda och sett flera möjligheter med IUP, medan andra känt osäkerhet med det nya arbetssättet. Den vanligaste möjligheten de intervjuade såg var att tydligheten som IUP ger gör det lättare för elev, föräldrar och lärare att följa elevens utveckling. Ett hinder som framgick av resultatet var att IUP lätt kan bli en pappersprodukt och inte ett levande dokument. Ett sort tack till de lärare som har ställt upp på intervjuerna och för den positiva inställning som funnits till studien.

<p>Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder det kan finnas i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). Studien utgår från ett lärarperspektiv dvs. det är intervjuer av lärare som resultatet grundar sig på. Som en grund i studien finns teoretiska aspekter, som innefattar myndigheters arbete mot införandet av IUP och teorier som berör bl.a. IUP, kunskap, bedömning och lärande. En kvalitativ metod har varit utgångspunkt i arbetet, för att få reda på lärares synpunkter kring IUP. Det har gjorts intervjuer med sex lärare i tre olika kommuner. Av resultaten framgår blandade inställningar kring arbetet med IUP. Flera har varit positivt inställda och sett flera möjligheter med IUP, medan andra känt osäkerhet med det nya arbetssättet. Den vanligaste möjligheten de intervjuade såg var att tydligheten som IUP ger gör det lättare för elev, föräldrar och lärare att följa elevens utveckling. Ett hinder som framgick av resultatet var att IUP lätt kan bli en pappersprodukt och inte ett levande dokument.</p><p>Ett sort tack till de lärare som har ställt upp på intervjuerna och för den positiva inställning som funnits till studien.</p>

Denna studie undersöker pedagogers uppfattningar om kunskap och kunskapsbedömning i ämnesområdet kommunikation i träningsskolan. Jag har inspirerats av fenomenografi som vetenskaplig metod. Resultatet bygger på en kvalitativ undersökning i form av sex intervjuer. Inga generella slutsatser kunde dras, då undersökningen var begränsad. Syftet var att visa pedagogers variationer av uppfattningar, vilket framkommit i studien.Resultatet har analyserats utifrån Dahlgren och Johanssons (2011) förenklade fenomenografiska analysmodell och presenteras i tre kategorier, kommunikation, kunskap och lärande och bedömning. Resultatet belyses utifrån tidigare forskning och två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet och relationell pedagogik. Resultatet i studien visar att tolkningar av elevens kommunikativa uttryck ligger till grund för pedagogers uppfattningar om vad kunskap är och hur eleverna kunskapsbedöms i träningsskolan. Studien visar att pedagogers syn på kunskap tolkas utifrån vilket sätt de ser på specialpedagogisk verksamhet. Pedagogerna anser att relationskapande ökar elevens delaktighet för lärande. Anpassningar i miljö, förhållningssätt, bemötande och tillgänglighet lyfts som viktiga aspekter för lärande. Vidare visar resultatet att pedagogerna upplever att de har tillfredsställande bedömningsverktyg för att kunskapsbedöma eleverna, men däremot svårigheter med en gemensam syn av eleverna då de befinner sig på olika nivåer och att bedömningarna görs efter pedagogernas egna tolkningar.

Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet.