Denna studie undersöker pedagogers uppfattningar om kunskap och kunskapsbedömning i ämnesområdet kommunikation i träningsskolan. Jag har inspirerats av fenomenografi som vetenskaplig metod. Resultatet bygger på en kvalitativ undersökning i form av sex intervjuer. Inga generella slutsatser kunde dras, då undersökningen var begränsad. Syftet var att visa pedagogers variationer av uppfattningar, vilket framkommit i studien.Resultatet har analyserats utifrån Dahlgren och Johanssons (2011) förenklade fenomenografiska analysmodell och presenteras i tre kategorier, kommunikation, kunskap och lärande och bedömning. Resultatet belyses utifrån tidigare forskning och två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet och relationell pedagogik. Resultatet i studien visar att tolkningar av elevens kommunikativa uttryck ligger till grund för pedagogers uppfattningar om vad kunskap är och hur eleverna kunskapsbedöms i träningsskolan. Studien visar att pedagogers syn på kunskap tolkas utifrån vilket sätt de ser på specialpedagogisk verksamhet. Pedagogerna anser att relationskapande ökar elevens delaktighet för lärande. Anpassningar i miljö, förhållningssätt, bemötande och tillgänglighet lyfts som viktiga aspekter för lärande. Vidare visar resultatet att pedagogerna upplever att de har tillfredsställande bedömningsverktyg för att kunskapsbedöma eleverna, men däremot svårigheter med en gemensam syn av eleverna då de befinner sig på olika nivåer och att bedömningarna görs efter pedagogernas egna tolkningar.

Studien syftade till att undersöka lärares syn på formativ bedömning och det i relation till elever på tidig utvecklingsnivå inom gymnasiesärskoolans individuella program. Vidare ville studien belysa möjligheter och hinder som lärare kan uppleva i arbetet med formativ bedömning av elever på tidig utvecklingsnivå och vilka kompetenser samt förutsättningar de såg sig behöva i kommunikationen med eleverna. Studien bygger på kvalitativa samtal i tre fokusgrupper med lärare från två olika gymnasiesärskolor. Resultatet har analyserats utifrån kriterier för formativ bedömning. Något som framkom i fokusgrupperna var vikten av att ha kunskap om olika sätt att kommunicera samt att tidsbrist hos lärareoch gruppens sammansättning med elever på olika utvecklingsnivåer ansågs kunna utgöra hinder för formativ bedömning. Dessutom lyftes svårigheten att läsa av elever på tiodig utvecklingsnivå och att det påverkar den formativa bedömningen. Det som behöver beaktas är vikten av att skapa förutsättningar för elevers deltagande i undervisningen.