Syftet med denna studie är att, med inspiration av etnografiska tillvägagångssätt, ut- forska hur några lärare utformar sin undervisning i ämnet musikteori (och gehör) på gymnasial nivå, med fokus på framförallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller lärare kan utföra olika läroböckers övningar, dels med hjälp av praktiska verktyg, dels utifrån teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och lära- res syn på ämnet gehörs- och musikteori. De forskningsmetoder som har använts i före- liggande studie utgår ifrån ett etnografiskt perspektiv med deltagande observation, där forskaren befinner sig i fält med aktörer som skall observeras i sin naturliga miljö. Re- sultatet är uppdelat i tre teman: Inledning och handlingsförlopp, Praktiskt delaktighet samt Lärarnas arketyper. Temat Inledning och handlingsförlopp belyser hur lärarna på- börjar sin lektion, vilka uppgifter som tilldelas eleverna och hur lärarna avslutar lekt- ionerna. I temat Praktisk delaktighet presenteras de praktiska moment som förekom i undervisningen: dialog, diskussion och aktivt lyssnande. Temat Lärarnas arketyper fo- kuseras på olika roller som lärarna faller in i vid olika situationer: bergsklättraren, mäs- tare och lärjunge, samt bollplank. I diskussionen jämförs resultatet med tidigare forsk- ning samt litteratur. I diskussionen dras även några slutsatser och avslutningsvis besk- rivs arbetets betydelse samt hur det kan användas i fortsatt forskning. / The purpose of this essay is, with inspiration from ethnographic method, to explore how teachers design their lessons in the subject music theory at upper secondary school lev- el, with focus on the balance between theoretical and practical element. The literature that is presented in the background chapter describes how students or teachers can per- form the exercises in the books, by using practical tools, as well as by using theoretical arguments. The earlier research that is presented focuses on student’s and teacher’s view on the subject music theory and ear training. The research methods that have been used are based on an ethnographic perspective with participating observation, where the researcher finds him self in a field with participants whom are to be observed in their natural environment. The result is divided in three parts: Introduction and course of actions, Practical participation, and Archetypes of the teachers. Introduction and course of actions illustrates how the teachers begin their classes, what tasks they give the stu- dents, and also how the teachers finish their classes. Practical participation presents the practical elements that occurred during the classes. These elements were dialogue, dis- cussion, and active listening. Archetypes of the teachers focuses on the different roles the teachers takes during certain situations: the mountain climber, master and apprentice, and the sounding board. In the discussion the result is compared to earlier research and also to the literature. Some conclusions are also made in the discussion, At the end of the study the importance of the essay is described as well as how it can be used in later re- search.

Denna kandidatuppsats handlar om den sociala dokumentationen på ett kommunalt äldreboende i Stockholmsregionen. Studiens fokus är på den sociala journalen, som skrivs av undersköterskor och vårdbiträden och regleras i Socialtjänstlagen. I dessa yrkeskategorier saknar många anställda formell yrkesutbildning och många har svenska som andraspråk. Kraven på dokumentation har skärpts under de senaste femton åren, och tidigare forskning visar att det finns svårigheter med att implementera den nya lagstiftningen. Satsningar har gjorts för att höja såväl yrkesmässig som språklig kompetens. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kontextuellt perspektiv problematisera den sociala journalen som medierande redskap och som text. Detta görs i en etnografisk fallstudie av en avdelning på ett äldreboende, där många av de anställda är andraspråkstalare. Materialet består av normerande styrdokument, observationer på avdelningen, intervjuer med omsorgspersonal samt analys av journalanteckningar. Arbetet på avdelningen analyseras med hjälp av Engeströms aktivitetsteori. Slutsatsen är att det finns motsättningar mellan den institutionella normen och den professionella praktiken. En motsättning är inbyggd i dokumentationens flerdelade syfte: den ska vara såväl ett dagligt arbetsredskap (ett professionellt syfte) som ett underlag för uppföljning (ett institutionellt syfte). Detta kommer till uttryck i att omsorgspersonalen när de skriver riktar sig till flera olika läsare. En annan motsättning är att det är möjligt för normauktoriteter att tolka den institutionella normen på olika sätt, om vad och hur mycket som ska dokumenteras. I uppsatsen föreslås att detta kan vara en anledning till variationer i den vardagliga skriftpraktiken. En tredje motsättning syns i personalens val mellan olika medierande redskap för att rekontextualisera händelser i vardagen. Ibland väljer de att kommunicera muntligt i stället för skriftligt, ibland väljder de andra skriftbaserade redskap än de institutionellt reglerade. En fjärde motsättning är att de institutionella reglerna slår fast att dokumentationen är ett viktigt redskap, men att det inte verkar finnas särskild tid avsatt för det skrivande som krävs. Denna tidsbrist leder till att en del händelser inte journalförs. En ytterligare slutsats är att det verkar vara minst lika viktigt att problematisera de krav som journalskrivandet i dag ställer på omsorgspersonalen, som att höja deras språkliga och yrkesmässiga kompetens.

Avhandlingen belyser vad som hänt i svensk integrationspolitik sedan etableringsreformen genomfördes 2010 och ansvaret för flyktingmottagandet överfördes till Arbetsförmedlingen. Utöver förändringen som Arbetsförmedlingens ansvar innebar medförde reformen också ökad marknadsorientering, införande av valfrihetssystem, villkorad aktiveringspolitik samt andra genomgripande organisatoriska förändringar. I fokus står aktörer som på olika sätt har makt att påverka hur integrationspolitiken görs i praktiken. Studien analyserar vad som händer när privata företag bedriver arbetsförmedlande verksamheter där ersättningen kopplas till uppnådda resultat. Vidare analyseras betydelsen av ”svenskhet” i görandet av integrationspolitik. Avhandlingen är etnografisk och det empiriska materialet består av intervjuer och observationer med individer som arbetar på arbetsförmedlingskontor, som etableringslotsar samt samhällskommunikatörer på utbildningsföretag. Genom att syntetisera teorier om gatubyråkratier med en intersektionell ansats visar avhandlingen att görandet av integrationspolitik också är ett görande av ojämlikheter som grundas i stereotypa bilder av ”svenskhet” och ”invandrarskap”. Studien visar vidare hur föreställningen om Sverige som jämställd nation påverkar hur politiken görs. I analysen framkommer att de strategier som arbetsförmedlarna utvecklar för att hantera de krav som ställs på dem, i form av aktivering och resultat, inte leder till att de nyanlända kommer närmare arbetsmarknaden. Studien visar även att privata företag prioriterar resultat, lönsamhet och satsar på de nyanlända som de lättast kan nå resultat med. / This dissertation examines how Swedish integration politics have been affected by the Establishment Reform 2010 and the transfer of responsibility for refugee reception to the Swedish Employment Service. In addition to the changes wrought by the transfer of responsibility, the reform also brought an increase in market orientation, the implementation of systems of choice, a conditional activation policy and other fundamental organizational changes. The focus is on actors who, in different ways, have the power to influence how integration policy work is done in practice. The study analyzes what happens when private companies run employment service activities where financial support is contingent upon results, as well as the significance of “Swedishness” in the shaping of integration policy. The dissertation is an ethnographic one, and the empirical materials consist of interviews with and observations of individuals who work as employment service officials, establishment pilots, and civic orientation guides. By synthesizing theories on street-level bureaucracies with an intersectional approach, the dissertation shows that the making of integration policy is also a making of inequalities which are based on stereotypical images of “Swedishness” and “immigranthood”. Moreover, the study shows how policy-making is influenced by the perception of Sweden being a gender-equal nation. The analysis makes it clear that the strategies developed by the employment service officials, in order to live up to the requirements imposed upon them regarding activation and results, do not lead to newly arrived immigrants getting closer to entering the labour market. The study also shows that private companies prioritize results and profitability, and focus on the new arrivals with whom they can easiest attain results.

The aim of this study is to perform a rhetorical analysis of how a professional identity is constructed through deliberation. The object of study is firefighters, as they have a strong sense of community. Using rhetorical ethnographic method, the research question is to investigate how firefighters create, confirm, and develop professional identity through social interactions. Recordings and transcriptions of their internal communication were made, in search of recurring themes and perspectives. The theory of this work is based on Aristotle’s practical definition of rhetoric as deliberation, further developed by Burke’s theory of identification. In addition, Perelmans understanding of auditorium and Wolrath-Söderbergs theory of topos form the basis of the theoretical perspectives. The results show that the recurring themes and perspectives in the firefighter’s conversations depict what it means to 1) work as a firefighter, and 2) live as a firefighter. The conclusion is that the day-to-day tasks and other shared interests constitute meeting points for discussion, where the firefighters construct their professional identity through social strategies, such as identification and disassociation, proximity and distance in the communication.

This thesis explores the literacy practices in literacy history, in everyday life and in Swedish tuition for immigrants (sfi) of five Kurdish adults. The study analyses connections and dividing lines between literacy practices of the sociotextual domains of everyday life and literacy practices of the sociotextual domain of sfi. It also explores the interaction between literacy history and present literacy practices. Further, there is a focus on the connections between identification, learning and literacy practices. The methodological approach is inspired by ethnography, employing individual semi-structured interviews and classroom observation. Video documentation, audio recordings and field notes are used for documentation. Theoretically the study is influenced by the research field New Literacy Studies where literacies are conceived of assets of socially and culturally grounded practices. The interviews are analysed from two perspectives: focusing on content and on linguistic discursive practices. In the analysis of interviews and observations, a number of interacting aspects of literacy events and literacy practices are also researched, such as purpose, time, place, participants, verbal language and artefacts. A lack of connection between the participants’ notions of who they are and the identities offered to them in sfi impairs the conditions of their active participation in the literacy practices, and consequently also impairs their learning. Identities connected to literacy history are of importance in this process. To exemplify this, the professional career they had in Kurdistan is still of central importance for two of the participants of the study. This complicates their identification as sfi-students and their engaging in the literacy practices of the sfi-education. If sfi teachers know which identities from everyday life are important to their sfi students and try to find connections between the sfi teaching and these identities, the chances improve of the students accepting the identities which they are offered in the literacy events. Then it will also be more probable that the students’ participation in the literacy events in sfi will lead to deep learning. In the sfi classrooms, the participants take part in literacy events of everyday life. There are three types of overlap between the literacy practices of sfi and of everyday life. (1) Literacy events from other sociotextual domains take place in the sfi-classrooms, but without recontextualization into sfi. (2) Literacy events based in sociotextual domains of everyday life are recontextualized into sfi. (3) Literacy events belong to more than one sociotextual domain. In spite of these three types of overlap there are complications when it comes to students starting out from literacy practices of everyday life when they take part in the literacy practices of sfi. It is not possible to transmit literacy practices in their totality, from one sociotextual domain to another. The literacy practices are situated in a specific sociotextual domain and will undergo a transformation as they are based in a different sociotextual domain. On the other hand, it is possible for sfi students to make use of everyday micro practices (e.g. cooperation and non-linear reading) when they take part in the literacy practices of sfi.

Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebär stora personliga omställningar och stora kostnader för samhället. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, måste ges så snart som möjligt för att ha god effekt.  Samtidigt som det är av största vikt att ta reda på om patienten har några differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld. Den här studien undersöker hur strokekedjan går till och vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet. Studien är baserad på etnografiska fältstudier på fyra svenska sjukhus och materialet är analyserat med metoder från sammansatta kognitiva system och målorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor på de olika sjukhusen är processerna desamma och direkt kommunikation är mest framgångsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren är viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, ständigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet. Kombinationen av analyser ger resultat både på system- och individnivå. Möjligheter för förbättrade strokekedjor ges i termer av logistiska, tekniska och organisatoriska förslag. / 30 000 people in Sweden get a stroke every year. This leads to large personal adaptions as well as high costs for the society. The most efficient treatment, thrombolysis, must be given as soon as possible to have a good effect. At the same time it is very important to find out if the patient has any differential diagnosis that can make the treatment hazardous. This study investigates how the course ov events around acute stroke patients take place and important factors for the decision making. The studiy is based on ethnographic field studys on four swedish hospitals. The material is analysed with methods from joint cognitive systems and goal-oriented design. The results show that in spite of different organisation of the course  of events around acute stroke patients are the processes and direct communication most successful for effective spread of information between the processes. The neurologist on call is an important roll who, as well as the rest of the participants in the course of events, balances the decision making between efficiency and thoroughness. The combination of analysis gives results on both system- and individual levels. Possibilites for improvents are given in three categories: logistic, technological and organizational.