Det främsta målet med den här studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmågor och hinder för elevers inlärning när det gäller ämnet teknik. Den gällde elever i årskurs 7-9 i grundskolan och årskurs 1 och 2 på gymnasiets teknikprogram samt lärare i ämnet teknik i grundskolan och lärare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var också olika hur man tolkade förmågor och hinder att lära teknik i skolan när man tittar på resurser som finns i skolanDet som också framkom under mina studier var att alla lärare utom en menade att nästan alla lärare som undervisar ämnet teknik i skolan är lärare i ämnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmågor och hinder att lära sig teknik beror på olika saker, bland annat föräldrars inflytande över barn/elever, miljön där eleverna växer och bor, elevernas tolkning av ämnet, det vill säga om det är praktiskt eller teoretiskt.Studien visar på behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbättra och förenkla undervisningen i ämnet teknik i skolan.

Sammanfattning Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur högstadieelever uppfattar teknikämnets användbarhet. Utgångspunkten är vad Skolinspektionen (2014) påpekade i sin granskning av ämnet teknik när det gäller att erbjuda teknikundervisning som grundskoleelever upplever som relevant. Fokusområden har varit elevernas syn på teknikämnets relevans för deras vardagsliv. Metoden för studien är en kvalitativ undersökning som bygger på semistrukturerade intervjuer med totalt åtta elever, varav 4 elever från årskurs 8 och 4 elever från årskurs 9. De här eleverna kommer från två skolor som ligger i en förort i Göteborg. Mina teoretiska utgångspunkter är vissa relevanta forskningsstudier och även två lärandeteorier; det sociokulturella perspektivet och pragmatismen. Resultatet från studien visar en variation i en liten skala mellan flickors och pojkars värdering av teknikämnets användbarhet. Undersökningen visar att alla intervjuade elever vill se samband mellan teknikundervisning i skolan och livet utanför. Med andra ord kan man säga att det är meningsfullt för eleverna att förstå i vilket sammanhang teknikuppgiften kan vara aktuell och fruktbar i relation till människa och samhälle. / Abstract The purpose of this thesis is to investigate how secondary pupils perceive the usefulness of the subject technology. The starting point is what the School inspection (2014) has pointed out in its review of the subject technology when it comes to offering technology teaching, which secondary school pupils perceive as relevant. The focus area has been the students´ view on the relevance of  subject technology för their everyday lives. The method of this study is a qualitative study based on semi-structured interviews with eight pupils, 4 pupils from class 8 and 4 pupils from class 9. Those pupils are from two suburban schools which are located in Gothenburg, Sweden. My theoretical points have been some relevant research and also two learning theories; the socio-cultural perspective and pragmatism. The results of the study show a variation in a small scale between girls´ and boys´ appreciation of the usefulness of technology. The survey shows that all the interviewed pupils want to see the connection between technology education in school and life outside. In other words, one can say that it is significant for the pupils to understand the context in which a technology task may be relevant and productive in relation to humans and society.