Förskolan ska erbjuda en trygg miljö som är utmanande och lockar till lek och utforskande. För att kunna bygga upp en sådan fysisk miljö behövs tvärvetenskaplig kunskap om vilka komponenter som bidrar till att miljö upplevs på ett visst sätt. Förskolans läroplan ger inga konkreta råd angående den fysiska miljöns utformning. Vårt syfte är att undersöka miljöestetikens roll för barnen i förskolan. För att konkretisera syftet har vi använt oss av frågeställningarna; Hur kan miljöestetiken i förskolan påverka barnens välbefinnande och kunskapsutveckling? Hur arbetar pedagogerna med att göra miljön estetiskt tilltalande för barnen? Hur tänker pedagogerna om att skapa en trygg och stimulerande miljö? Vi har valt att använda oss av det dynamiska interaktionistiska perspektivet som fokuserar på det ömsesidiga samspelet mellan människa och miljö. Studiens undersökning har skett genom en kvalitativ metod där vi observerat den fysiska miljön på tre förskolor med olika pedagogisk inriktning samt utfört semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger på dessa förskolor. Resultaten visar att samspelet mellan den fysiska och sociala miljön bildar en atmosfär som, när den är positiv, bidrar till barnens välbefinnande. Genom att arbeta med inredning, material och ordning skapar pedagogerna en estetisk tilltalande miljö. Pedagogerna anpassar den fysiska miljön huvudsakligen utifrån observationer på barnens yttre reaktioner. Att göra miljön stimulerande förknippar pedagogerna med att erbjuda varierat material medan den trygga miljön försöks uppnås utifrån sociala aspekter.

Denna studie handlar om diagnosens betydelse för att få ta del av stödinsatser i skolans verksamhet. Syftet med studien var att undersöka hur lärare, specialpedagoger och rektorer uppfattar diagnosens betydelse för att få tillgång till skolverksamhetens stödinsatser. Problemformuleringen som studien utgick ifrån var att alla elever har rätt till utbildning utifrån sina egna förutsättningar enligt skollagen, vilket innebär att skolpersonal bör bemöta elever genom att skapa relationer och få en förståelse utifrån deras behov av anpassningar och stöd (SFS:2010:800). Den diskrepans som föreligger i dagens skolverksamheter är att elever riskerar att inte få rätt stöd i sin undervisning och utveckling såvida inte en diagnos ligger till grund för det givna stödet (Isaksson 2009). Problemet har utretts genom en kvalitativ forskningsansats där lärare, specialpedagoger och rektorer har intervjuats med semistrukturerade frågor. Resultatet har analyserats utifrån de tre specialpedagogiska perspektiven: det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet, samt även utifrån den snäva och vida verksamheten (Persson, 2019; Nilholm, 2021; Karlsudd, 2021). Studiens resultat visar att samtliga respondenter upplever att skolverksamheten strävar efter att ge det stöd som eleven behöver och att elevens stödinsatser inte behöver vara kopplade till en diagnos, utan att det är elevens behov som styr. Dock är upplevelsen att diagnosen kan ge bättre möjlighet för eleven att uppnå styrdokumentens intentioner med tanke på vetskapen om vilka stödbehov eleven har. Lärare, specialpedagoger och rektorer uppfattar diagnosen och dess betydelse som ett dilemma då normen för det normala tycks ha smalnat av och leder till en ökning av diagnoser.

Syftet med studien var att bidra med kunskap och goda exempel på framgångsrika faktorer för hög måluppfyllelse i ämnet svenska. Studien undersökte hur lärare kan undervisa på ett språkutvecklande och tydliggörande sätt, så att elever i språklig sårbarhet ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i klassrummet. Undersökningen har skett utifrån ett lärarperspektiv genom observationer och intervjuer, vilket har gett en fördjupning i hur lärare undervisar i årskurs 5. Resultatet sammanställdes i en tematisk genomgång och de fjorton begrepp som framkom var tydliggörande arbetssätt, scaffolding, retrieval practice, muntligt språk, differentierad undervisning, relationer, inkludering, språkutvecklande arbetssätt, tillgänglighet, digitala verktyg, evidensbaserad undervisning samt fortbildning, kollegialt arbete, kartläggning och särskilt stöd. Framgångsrika faktorer för elever i språklig sårbarhet som framkom i studien är tydliggörande- och språkutvecklande arbetssätt med explicit undervisning och scaffolding, goda relationer och differentierad undervisning som baseras utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat var att lärares kompetens kring språklig sårbarhet är en förutsättning för att kunna stödja eleverna inom ledning och stimulans. Utifrån diskussionen lyftes även vikten av en tydlig organisation fram, som stärker kollegialt samarbete, både lärare emellan och med andra yrkesgrupper. Gemensam fortbildning visades vara avgörande för att lärare ska kunna känna trygghet i hur de kan arbeta inom ledning och stimulans, för att ge eleverna det stöd de behöver.

<p>De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekräftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie är att belysa lärares syn på de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer även att beröra lärarnas syn på sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i ämnet. För att uppnå syftet med studien så genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare på två olika skolor. I intervjuerna ställdes öppna frågor för att ge respondenterna möjligheten att utveckla sina svar. Resultatet pekar mot att de medverkande pedagogerna upplever en tidsbrist i sitt arbete, att det är svårt att hinna med dessa elever i den utsträckning som önskas. Respondenterna var överens om att diskussionen om de högpresterande eleverna i skolan är viktig. Resultatet visar även att de specialpedagogiska resurserna som finns i skolan enbart går till elever i olika svårigheter och att frustrationen hos pedagogerna ligger i att skapa nya stimulerade och utmanade uppgifter till dessa elever.</p>

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekräftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie är att belysa lärares syn på de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer även att beröra lärarnas syn på sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i ämnet. För att uppnå syftet med studien så genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare på två olika skolor. I intervjuerna ställdes öppna frågor för att ge respondenterna möjligheten att utveckla sina svar. Resultatet pekar mot att de medverkande pedagogerna upplever en tidsbrist i sitt arbete, att det är svårt att hinna med dessa elever i den utsträckning som önskas. Respondenterna var överens om att diskussionen om de högpresterande eleverna i skolan är viktig. Resultatet visar även att de specialpedagogiska resurserna som finns i skolan enbart går till elever i olika svårigheter och att frustrationen hos pedagogerna ligger i att skapa nya stimulerade och utmanade uppgifter till dessa elever.

Syfte:                     Syftet med uppsatsen är att beskriva, analysera samt tillhandahålla rekommendationer om huruvida stimulans av sinnena, leder till att kundernas beslutsfattande förändras genom taktil beröring. Vi vill med hjälp av en empirisk studie klargöra om kunder ändrar sitt känselbeteende efter att sinnet syn blivit påverkat.   Metod:                   Uppsats är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring de experiment som utförts med tillhörande kundintervjuer på heminredningsavdelningen på Åhléns i Kalmar. Hypoteser har formats ur instuderad teori, som sedan har testats under experimenten på Åhléns.   Slutsats:        Genom stimulans av sinnena syn och känsel, har författarna med hjälp av experiment kunnat registrera ett förändrat beteende gällande kunders beslutsfattande. Resultatet tyder på att företag kan använda sig av sinnesstimuli för att skapa kontakt med sina kunder. Det har även framkommit att stimulans av synen och känseln har påverkat den tid kunderna känner på produkterna, och då också tagit dem ett steg längre i deras beslutsfattande i köpprocessen.

Uppsatsens syfte är att studera hur estetiska lärprocesser används för att stimulera lärandet och utveckla eleverna på gymnasial nivå i ämnet religionskunskap. För att få svar har under-sökningen fokuserat på hur estetiska lärprocesser iscensätts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lärprocesser kan påverka och stimulera elevens utveckling och lärande. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer gjorda på två olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielärare i ämnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan även belysa den tolkade texten som på så sätt även den kan ses som ett samtal mellan tolkare, läsare och text. Studien har använt ett teoretiskt ramverk där tre teoretiska perspektiv belyst estetiska lärprocesser samt kringliggande problematik i ämnet. Studien är av komparativ art och analysverktygen har selekterats utifrån tanken att med olika teoretikers perspektiv bemöta och besvara studiens frågeställningar.Resultatet påvisar att det råder en tveksamhet om vad som kan betraktas som estetiska lärpro-cesser och vad som ska inkluderas i begreppet bland informanterna. Dock råder en samstäm-mighet i att det rör sig om praktiskt, kreativt engagemang i grupp som kännetecknar estetiken i verksamheten. Värderingsfrågan visade sig ha två dimensioner. Den ena aspekten var att in-formanterna värderade de estetiska lärprocesserna högt som ur motivations-, engagemangs- och personlighetsutvecklande perspektiv. Däremot värderades de estetiska lärprocesserna lågt ur ett betygsgrundande perspektiv.De estetiska lärprocesserna iscensätts främst genom film, möten och miljöbyten. Film an-vänds främst som visuell och känslomässig förstärkning av undervisningens valda innehåll. Möten med personer aktiva inom det aktuella undervisningstemat används i lika stor utsträck-ning för att öka elevernas minnesförnimmelse och engagemang samt verklighetsrelatering, det vill säga koppling till extern kunskap. Möten kunde även i mer abstrakt betydelse innefatta möten med andra, redan befintliga kulturer i dess omgivning som synliggjorts genom den estetiska lärprocessen.Fördelarna med att använda sig av de estetiska lärprocesserna i undervisningen visade sig i huvudsak vara att de skapade utrymme för känslor och att de bidrar till en större studiemoti-vation samt ett ökat engagemang bland eleverna. Respekt för andra människor ur ett sociokul-turellt perspektiv var vad informanterna anser att de estetiska lärprocesserna genererar i ett vidgat lärande perspektiv, det vill säga ett externt lärande. Nackdelarna kan sammanfattas med de bristande resurser som stod till pedagogernas förfogande i form av tid och utbildning i ämnet, vilket i hög grad kom att belysa bedömningsproblematiken.

Denna studie syftar att bidra med en ny förståelse kring musiklärares arbete medfunktionsvariationer som finns i musikundervisningen, detta genom fyra musiklärareserfarenheter. Fyra halvstrukturerade forskningsintervjuer har utförts med fyra musiklärare,vilka på ett eller annat sätt, vid studiens genomförande, verkar i enlighet med Läroplan förgrundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Ett hermeneutiskt perspektiv hargenomsyrat både intervjuer och analysarbetet, då delarna och helheten alltid varit närvarande.Studiens bakgrund visar på hur musikundervisningen i grundskolan kan se ut, och innehålla förtyper av dilemman, men redogör också för genom vilka förhållningssätt funktionsvariationernakan ses genom. Resultatet av föreliggande studie visar på en mängd strategier lärare användersig av i arbetet med funktionsvariationer; på ”stökighet” som ett sätt att beskriva en oordnadsituation, svårt att kontrollera för läraren, snarare än tillkortakommanden hos eleverna; påindividuella faktorers betydelse för de konflikter som inom skolans komplexa organisationkommer till uttryck i arbetet med funktionsvariationer; vilken roll diagnosen tycks spela iförhållande till elever i svårigheter; vilket stöd musikläraren har av kollegor och ledning, ochhur det arbetet får betydelse för musiklärarens upplevelse av arbetet med funktionsvariationer;samt hur alla dessa dilemman upplevs och hanteras. Vidare diskuterar studien dessa strategier,individuella faktorers betydelse, samt upplevelse av det interna arbetet medfunktionsvariationer gentemot delar av den forskning som tidigare i studien presenteras.

Följande systematiska litteraturstudie fokuserar på elever med fallenhet för matematik och vad som lämpas i matematikundervisningen för att främja och utveckla de matematiska förmågorna hos denna typ av elever. Studien kommer att definiera begreppen fallenhet, matematisk förmåga, anpassad undervisning, stöd och stimulans samt fördjupa sig i begreppens roll och samband i undervisningen. Studien behandlar tre frågeställningar om elever med fallenhet och anpassning, stöd och stimulans i undervisningen. Resultatet visar på att elever med fallenhet för matematik ofta missuppfattas och att det mer än sällan finns brister i undervisningen för att eleverna ska uppnå full potential. Främst på grund av missuppfattningar och identifiering av elever med fallenhet, men också att de inte får det stöd eller stimulans som de är i behov av.

Syftet med den här studien är att bidra med en bild av hur enskilda lärare och lärararbetslag förstår extra anpassningar i matematik. Lärararbetslags förståelse av matematiksvårigheter är avgörande för vilka elever som får extra anpassningar och hur dessa utformas.    I studien undersöks och skapas en bild av den förståelse som vuxit fram under de tre år som gått sedan lagändringen/genomförandet 2014. Studien har en hermeneutisk ansats och bygger på en enkät, studier av elevers skriftliga individuella utvecklingsplaner och två fokusgruppsdiskussioner med lärararbetslag för elever i årskurs 3. Empirin är tolkad utifrån det matematikdidaktiska och specialpedagogiska fältet med extra anpassningar som forskningsområde. Resultatet analyseras utifrån Goffmans teori om det främre rummet och med inspiration av analysmetoden Grounded Theory.    I resultatet framgår att lärarna inte uppfattar någon tydlig gräns mellan ledning och stimulans, och extra anpassningar. Lärarna uttrycker att de möter eleven där den är, anpassar och individualiserar och att det sker inom ramen för ordinarie undervisning. Lärarna ser inte extra anpassningar som något nytt efter lagändringen, utan något som har funnits med i undervisningen långt tidigare. Samtidigt beskriver lärarna att undervisning och material anpassas mer idag. I matematik är de extra anpassningarna tydligt målrelaterade, framförallt färdighetsbaserade, samtidigt som arbetssätten och arbetsformerna för anpassningarna inte tydliggörs.   I elevernas individuella skriftliga utvecklingsplaner är det ibland svårt att utläsa, om insatserna är en framåtsyftande planering eller en extra anpassning. Extra anpassningar dokumenteras och hanteras på olika sätt i de olika lärararbetslagen. Lärararbetslagen upplever dokumentationen som problematisk och tidskrävande.   I studien synliggörs styrkan av arbetslagsarbete. Lärarna i arbetslagen visar på en ambition att vilja förstå och följa skolans styrdokument. / The purpose of the study is to investigate and create a vision of how individual teachers and teams of teachers understand the concept of special adjustments in Mathematics. Teachers' understanding of mathematical difficulties is important for which pupils get special adjustments and how they are designed.   The study examines and creates a view of understanding that has been developed since the amendment of the Swedish School Law in 2014. The approach of the study is hermeneutic and is based on a survey, studies of individual development plans and two focus group discussions with teams of teachers for students in the 3rd grade. The empiricism is interpreted from the mathematic didactics and the special pedagogical area, with special adjustments as the research area. The result is analyzed based on Goffman's theory front stage and inspired by the Grounded Theory analysis method.   The result shows that the teachers do not perceive a clear line between management and stimulus, and special adjustments. The teachers express they support the student in its starting-point. The teachers’ education is adjusted and individualized through the frame of ordinary education. The teachers do not see special adjustments as something new after the amendment of the law, rather as something that has been present in the education for a long time. At the same time the teachers need to modify their teaching and material more today. The special adjustments in Mathematics are explicitly target related, especially mathematic skills.  Working methods for the adjustments are not clarified.   In the individual development plans it is sometimes hard to determine if the input is a forward looking plan or a special adjustment. Special adjustments are documented and handled in different ways. The teachers’ experience the documentation as problematic and time consuming.   In the study it is possible to determine the power of working in teams. The teachers show an ambition of understanding and following the regulatory documents of the school.