Global ETD Search

81	"Det är ju en skola för alla" : En observations- och intervjustudie om hur lärare kan undervisa språkutvecklande i historia för att möta variationen av elevers olikheter / ”It is a school for everyone” : An observation and interview study on how teachers can teach language-enhancing in history to meet students' differences Toftgård, Charlotta January 2018 (has links) Undervisningen i historia ska utformas så att alla elever utvecklar kunskaper. I varje elevgrupp finns det samtidigt en variation av elevers olikheter och deras förutsättningar och behov skiljer sig åt. Lärare behöver utgå från denna variation för att skapa möjligheter för alla elever att lära. Tidigare forskning beskriver att språkutvecklande arbetssätt kan användas för att möta elevers olika behov i undervisningen. Syftet med studien är därför att undersöka om och i så fall hur lärare i år 4-6 använder sig av språkutvecklande arbetssätt i historieundervisningen för att leda och stimulera alla elever. Det uppfylls genom att lärares språkutvecklande undervisning och hur den möter variationen av elevers olikheter beskrivs. Likaså behandlas lärares upplevelser av att arbeta på det här sättet. En kvalitativ metod har valts och i studien har tre historielärare i år 4-6 deltagit. Hos var och en av dem har två historielektioner observerats och en intervju hållits. I det analyserade materialet framkommer det hur lärarna arbetar språkutvecklande vid läsning av text samt hur de genom att utveckla ord- och begreppsförståelse och använda samtal, skrivande, bilder och filmer, utvecklar elevernas språk och samtidigt deras historiekunskaper. Likaså beskrivs hur de här olika arbetssätten möter variationen av elevers olikheter. Lärarna upplever att det finns ett behov av att undervisa språkutvecklande för att nå alla elever och uttrycker att de behöver kunskaper för att åstadkomma det. De ser både utmaningar och möjligheter med att använda språkutvecklande arbetssätt för att leda och stimulera alla elever och menar att det är ett användbart tillvägagångssätt i historieundervisningen som gynnar alla elevers lärande. / The history instruction should be formed in a way that develops knowledge for all students. At the same time, there is a variation of students’ differences in every class and their abilities and needs vary. Teachers must work on this variation in order to create opportunities to learn for all students. In previous research, language-enhancing methods of working are described as a way of meeting all students’ different needs during the instruction. The purpose of this study is therefore to investigate if and, if so, how teachers in grade 4-6 use language-enhancing methods of working in history instruction to guide and stimulate all students. This is answered by describing teachers language-enhancing instruction and how it meets the variation of students’ differences. Teachers’ experiences of this approach are also considered. A qualitative method has been chosen and three history teachers in grade 4-6 have participated in the study. For each teacher, two history lessons have been observed and one interview has been conducted. It is shown in the analysed data how the teachers work language-enhancing while reading texts. They also develop students’ language, and simultaneously their knowledge in history, through developing understanding of words and expressions and using discussion, writing, pictures and movies. How these methods of working meet the variation of students’ differences are described as well. The teachers find it necessary to teach language-enhancing to reach all students and express that they need knowledge in order to achieve this goal. They describe both challenges and opportunities with using language-enhancing methods of working to guide and stimulate all students and think that it is a useful approach in history instruction that promotes all students’ learning. language-enhancing methods of working students’ differences history instruction guidance and stimulation språkutvecklande arbetssätt elevers olikheter historieundervisning ledning och stimulans Didactics Didaktik Learning Lärande
82	"Det är ju inte en engångslektion som gör det" : Strategiskt relationsarbete för ökad inkludering i undervisningen / “It is not a one-time lesson that does it” : Strategic relations work for increased inclusion in teaching Folkesson, Anna, Björklund, Johanna January 2018 (has links) I rollen som specialpedagog ges insyn i andra pedagogers arbete och det blir tydligt att lärare arbetar mycket olika då de skapar lärmiljöer för sina elever. Det kan dock vara svårt att utläsa vad som är kopplat till lärarens personlighet och vad som är genomtänkta strategier och förhållningssätt, särskilt när det handlar om att bygga relationer. Skickliga pedagogers välfungerande och medvetna arbete bör synliggöras för att kunna överföras till fler. Med utgångspunkt i den relationella pedagogiken och Antonovskys teori om KASAM, känsla av sammanhang, har syftet med denna studie varit att undersöka hur lärare arbetar för att bygga hållbara relationer till sina elever och i tillgängliggörandet av undervisningen utifrån samtliga elevers skilda förutsättningar och behov i strävan att öka elevernas motivation och möjlighet till lärande. Specialpedagogens roll vad gäller att stödja lärare i detta arbete har också undersökts.I studien har två lärares klassrum observerats utifrån ett förberett observationsschema i syftet att undersöka vad lärarna verkligen gör. Genom efterföljande intervjuer med lärarna har dessa getts möjlighet att beskriva hur de medvetet arbetar med att bygga relationer och att tillgängliggöra undervisningen. Slutligen intervjuades också specialpedagoger som arbetar på samma skolor som lärarna kring hur de arbetar med handledning för att stödja lärare i deras relationsarbete med eleverna och i utvecklingen av undervisningen. Kombinationen av metoder gjorde det sedan möjligt att jämföra resultat från observationerna med lärarnas och specialpedagogernas beskrivningar av hur de arbetar.Resultatet av studien visar att relationer till eleverna ses som en nödvändig förutsättning för lärandet och för en inkluderande lärmiljö. Båda lärarna jobbar aktivt med att lära känna sina elever och använder sedan sin kunskap om varje elev både i relationsskapande och i tillgängliggörande av undervisningen. Genom ömsesidiga möten byggs elevens tillit till läraren, till andra elever, men också till den egna förmågan. Betydelsen av god struktur i undervisningen blir genom observationerna också tydlig. I intervjuerna betonar samtliga fyra respondenter relationsskapande som nödvändigt, medan god struktur inte nämns lika mycket utan snarare verkar ses som något som mer självklart ingår i lärarens uppdrag.De intervjuade specialpedagogerna arbetar båda elevnära och undervisar elever som del av sitt uppdrag. Den ena specialpedagogen jobbar dessutom regelbundet med handledning till lärare och elevstödjare. Den andra specialpedagogen arbetar inte alls med formell handledning. Specialpedagogernas inställning till handledning skiljer sig åt och det framgår att det saknas tydliga arbetsbeskrivningar för dem båda. Tydlig styrning från skolledningen saknas och de får därför till stor del utforma sitt arbete utifrån vad de själva tror är bäst. Lärarnas möjlighet att få handledning i pedagogiska frågor ser därför mycket olika ut på de två skolorna. delaktighet extra anpassningar handledning KASAM ledning och stimulans lärande motivation relationellt perspektiv relationer specialpedagogik strategier struktur tillgänglig undervisning Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap
83	Transformativt ledarskap : - mer än summan av sina komponenter? / Transformational leadership : - more than the sum of its parts? Sava, Steve, Solvang, Otto January 2017 (has links) Den här kandidatuppsatsen är en kvantitativ studie genomförd i surveyform. Vi har haft ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med utgångspunkt i lärteori utvecklad av Illeris och ledarskapsteori utvecklad av Bass. Dataunderlaget är inhämtat via enkäter i fyra populationer. Med utgångspunkt i våra frågeställningar, I vilken utsträckning korrelerar ledarskapskomponenterna i ledarskapet med motivation och hinder för lärande, har studien haft som avsikt att undersöka förhållandet mellan dessa variabler. Vi fann stöd i resultatet för att de fyra komponenterna i varierande grad korrelerar med både motivation och hinder för lärande. Vi fann även stöd för att de olika komponenterna har en inbördes hierarki, där den personliga omtanken är den komponent som lämnar störst avtryck på våra respondenter. Vi drog också slutsatsen att ledare bör fokusera på att eliminera hinder för lärande. Detta är i mångt och mycket outforskad mark då litteraturen hitintills främst syftat till att ledaren bör alstra motivation bland sina underställda. Transformativt ledarskap Lärande Hinder för lärande Motivation Personlig omtanke Inspirerande motivation Idealiserad influens Intellektuell stimulans Pedagogy Pedagogik Work Sciences Arbetslivsstudier Social Sciences Interdisciplinary
84	Labyrintskola i Årsta / Labyrinth School in Årsta Gateman, Emmelina January 2018 (has links) Projektet utgår ifrån en frågeställning om hur skolbyggnaden i sig kan stimulera till lärande och nyfikenhet. Det finns flera sätt som detta kan utföras på, men det här projektet fokuserar på hur detta kan utföras genom utformning av rumsligheter. Inspirationen kommer huvudsakligen ifrån spelmiljödesign och från arkitekten Herman Hertzberger och hans bok "Space and Learning". Byggnaden består av ett program för en mellan- och högstadieskola, som är distribuerat på ett sätt som gör det utmanande att orientera sig. Rummen är utplacerade som kuber med helt eller delvis massiva väggar. De binds samman av en glasfasad, och mellanrummet som skapas blir en yta av öppen aktivitet och där intressanta rumsligheter skapas. En annan metod för att stimulera och väcka nyfikenhet är att skapa siktlinjer. De är horisontella: genom glaspartier i väggarna, och vertikala: genom öppningar i bjälklaget. Tanken är att eleverna allt eftersom de utforskar och lär känna sin skola också lär sig hitta, inte bara till sina klassrum eller toaletterna, utan också till spännande vrår och rumsligheter som skapas i mellanrummen. Det blir en kontrast mellan rummen; där aktiviteten är styrd av lärare och läroplanen, och ytorna i mellan där aktiviteten inte är styrd utan skapas av eleverna själva. / This project is grounded in a question about how a school building in itself can stimulate learning and curiousity. There are many ways of which this can be executed, but this project focuses on spatial design. Inspiration comes mostly from environmental design in games and from the architect Herman Hertzberger and his book "Space and Learning". The building consists of a program for middle school and junior high school, and is distributed in a way that makes orientation intentionally hard. The rooms are placed as cubes with massive or partly massive walls. They are connected by a glass facade, and the space between becomes place for interesting spatialities. Another method for creating stimulation and curiousity is sightlines. They are horizontal: in the shape of glass walls, and vertical: by openings in the floor structure. The idea is that the students, by exploring and getting to know their school, also learns to find not only their classrooms or lavatories, but also those nooks and crannies that is formed in the in between space. There becomes a contrast between the rooms: where the activities are ruled by teachers and the curriculum, and the in between spaces: where the activity is free and formed by the students themselves. School labyrinth maze Årsta stimulation curiousity learning cubes game design Herman Hertzberger Skola labyrint Årsta stimulans nyfikenhet lärande kuber speldesign Herman Hertzberger Architecture Arkitektur
85	Specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser : En studie i tre teman: stödinsatser, specialpedagogens roll samt främjande och förebyggande insatser / The complex role of the special education coordinator regarding support : A study in three parts: support, the role of the SENCo, promotion and prevention Ahrén, Carin, Löfgren, Martin January 2021 (has links) Skollagen (SFS 2010:800) slår fast att elever som riskerar att inte nå målen ska ges den ledning och stimulans som behövs för att utvecklas i riktning mot målen. Studiens syfte är att beskriva specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser för de elever som riskerar att inte nå målen. Studiens tre teman är Stödinsatser, Specialpedagogens roll och Främjande och förebyggande arbete. En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer med nio specialpedagoger. För att bearbeta intervjumaterialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Analysen har gjorts utifrån systemteori och de specialpedagogiska perspektiven relationellt perspektiv, kategoriskt perspektiv och dilemmaperspektiv. Resultatet visar att specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser är komplex. Dels handlar det om att i samråd med läraren identifiera elever, att välja adekvat anpassning eller stödinsats och att utvärdera dessa. Resultatet visar också att alla specialpedagogernas arbetsuppgifter ryms inom ramen för examensordningen men att de inbördes kan skilja sig åt i det att vissa arbetar mer elevfokuserat medan andra arbetar mer på organisationsnivå (SFS 2017:1111). Det skiljer sig också åt i hur mycket specialpedagogerna är involverade i systematiskt kvalitetsarbete och att utveckla undervisningen på skolan. En slutsats som dras är att specialpedagogerna till stor del använder samma typ av extra anpassningar och stödinsatser, men att det skiljer sig mycket i vilka stödinsatser som förespråkas mest och i hur specialpedagogerna motiverar användandet av dem med utgångspunkt i användbarhet. En annan slutsats är att dokumentation av extra anpassningar är en förutsättning för att kunna utvärdera hur de har fungerat, och att många skolor gör detta trots de motsatta intentionerna i reformen kring extra anpassningar som kom 2014 (Skolinspektionen, 2016; Skolverket, 2014). / The Education Act (SFS 2010:800) states that students who are at risk of not reaching the minimum standards are entitled to support. The aim of this study is to describe the role of the Special Education Coordinator (SENCo) regarding the support given to students who risk not receiving a passing grade in at least one subject. The study has three parts: Support, The role of the SENCo, Promotion and prevention. The study has been conducted using a qualitative method with semi-structured interviews and qualitative analysis with nine SENCos. The analysis has been made using system theory and three perspectives: the relational perspective, the categorical perspective and the dilemma perspective. The result shows that the role of the SENCo regarding support is complex. The role includes cooperation with teachers in identifying students, in choosing the correct supplemental support and in evaluating the support given. The result also shows that the roles of the SENCo are included in the System of Qualifications (SFS 2017:1111), but that the SENCOs that were interviewed have different perspectives where some are more inclined to work close to the students whereas others operate on an organizational level. There is also a clear difference between how involved the SENCos are in the systematic quality work and in developing the teaching methods in order to reduce the amount of support provided to individual students. One conclusion is that the SENCos use the same types of supplemental support but that they motivate their use in different ways. Another conclusion is that documentation of supplemental support is necessary to be able to evaluate them and that many schools do this despite the intention in the reform from 2014 (Swedish Schools Inspectorate 2016; Swedish National Agency for Education, 2014). Student support Special Education Coordination supplemental support support promotion and prevention system theory relational perspective categorical perspective dilemma perspective Stödinsats specialpedagog ledning och stimulans extra anpassning särskilt stöd främjande och förebyggande arbete systemteori relationellt perspektiv kategoriskt perspektiv dilemmaperspektiv Pedagogy Pedagogik
86	Vem skall fylla uniformen? : Generation Officer Arklöf Grande, Marcus, Werner, Anders January 2020 (has links) The Swedish Armed Forces must double its personnel volumes with 50% within the next 15 years period. With already existing challenges to procure new personnel and to keep those already serving in the current organizational structures this mission comes with some problems. The numbers leaving the Armed Forces are for the moment at a higher rate than what is recruited. This study sets out with the aim of finding what directions the Armed Forces can take to turn this trend around. The research has, by asking already serving commissioned and noncommissioned officers, examined what factors and motivators made them choose the profession and what factors makes them stay in the service. Further, to examine these factors and motivators deeper, interviews with cadets were made with the aim to find out what attracted them to serve. The data emerging consisted of seven categories each one giving a deeper understanding of what attracted the individual to the Armed Forces and what made them take the step to join. These categories are responsibility, leadership, stimulation, purposefulness, development, security and belonging. To put these factors in to a generational perspective, and to give them a wider meaning, third grade high school students were asked to explain their interpretation of them and how important they are. This secondary empirical gathering gave the researchers the opportunity to compare already existing theories about generations with the actual motivating factors of those already serving. What emerged was the combining factors of motivation to attract individuals to the Armed Forces, purposefulness, stimulation and belonging. This consists with the use of normative power when it comes to controlling the personnel in the organization and how important the use of the right organizational powers is to attract and get compliance from individuals. The Swedish Armed Forces cannot in its aim to expand depend on general knowledge about what attracts individuals from a particular generation. Instead a deeper more purposeful examination of what drives an individual to serve must be developed, something this study has tried to accomplish. The result of this study concludes that belonging to an organization with a purpose creates individual stimulation and allows the organization to use normative powers. / Försvarsmakten skall under de närmsta 15 åren nästan fördubbla sin personal ram. Men hur skall man kunna öka i personalvolymerna när man redan nu har svårt att behålla personalen. Utflödet av personal är större än inflödet just nu. Denna forskning inledde med att intervjua officerare som redan tjänstgör i myndigheten. Detta för att undersöka vilka faktorer som för dem är viktiga till varför de valde att söka till Försvarsmakten efter den gamla värnplikten och varför individen fortfarande är kvar i Försvarsmakten. Den andra respondentgruppen bestod av kadetter som är i början av sin karriär. Data från dessa intervjuer kodades och sju kategorier utkristalliserades. Ansvar, ledarskap, stimulans, meningsfullhet, utvecklande, trygghet och tillhörighet. Dessa kategorier användes vid framtagningen av breddstudieenkäten som ställdes till två gymnasieklasser som studerar på ett högskoleförberedande program. Gymnasieeleverna fick svara vad de framkomna kategorierna betydde för dem och deras svar utgör grunden i denna forsknings empiri. För att kunna förstå officerarna, kadetterna och gymnasieeleverna så analyserades empirin ur ett generationsperspektiv. Denna jämförelse visade att oberoende vilken generation som individen tillhör så är stimulans, meningsfullhet och tillhörighet de kategorier som är starka faktorer som har fått individerna att söka till Försvarsmakten. Meningsfullhet skapar förutsättning för den normativa styrformen som också är den mest lämpliga styrformen för att skapa motivation samt efterlevnad för organisationens mål. Försvarsmakten kan inte i sin eftersträvan att öka personalmässigt endast förliga sig på kunskapen kring generationsforskningen. Försvarsmakten måste skapa sig en djupare kunskap om vad som driver individen och vilka förutsättningar myndigheten har att bidra till individens utveckling. Attraction organization generation organizational power purposefulness responsibility leadership stimulation development communication security belonging cadet officer. Attrahera organisation generationer styrform meningsfullhet ansvar ledarskap stimulans utveckling kommunikation trygghet tillhörighet kadett officer Learning Lärande
87	Framtidens energieffektiva förskola : Gestaltning och formgivning av en naturförskola i passivhusteknik / The pre-school of tomorrow : Configuration and conformation of a nature-preschool in passive house technology Lööv, Sofia January 2013 (has links) Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister. Detta innebär att antalet utgångar ökar. En solcellsanläggning genererar all elektricitet och gör byggnaden självförsörjande. Byggnadens varmvatten och värme står solfångare för. I takt med bostadsutvecklingen blir även behovet av förskolor större. Att skaffa kunskap och erfarenheter om energieffektivt byggande är idag en god idé eftersom alla byggnader på sikt måste vara så energieffektiva som möjligt. En av hörnpelarna med att bygga passivhus är att låta ett genomtänkt och energieffektivt byggnadsskal ersätta ett konventionellt värmeförsörjningssystem. Genom att förbättra konstruktioner och hålla koll på byggprocessen kan andra delar av byggnaden förenklas och i vissa fall helt ersättas. Det som fördyrar i ena änden kan leda till en god investering i den andra. Utmaningen med passivhus är att systematisera, se helheter och sammanhang och framför allt eftersträva det enkla. Enkla system ger låga drift- och underhållningskostnader och risken för driftstörningar minskar. Den största delen av värmen är gratis. Den kommer från instrålande sol, värme från människor och spillvärme från apparater och matlagning. Grundkravet är att byggnaden har ett värmeeffektbehov under 10 W per kvadratmeter vid +20ºC inomhus på årets kallaste dag, definierat av dimensionerande utetemperatur. Byggnaden får max läcka 0,3 l/s, m² oms vid +/- 50 Pa tryckskillnad. För att uppnå god komfort krävs välisolerade väggar, solavskärmningar, energieffektiva fönster och dörrar, små köldbryggor och ett bra ventilationssystem där värmen från insidan av huset återvinns. Antalet passivhus i Sverige ökar snabbt, men det är fortfarande småhusen som dominerar. Att bygga en förskola som passivhus är en god idé ur flera synvinklar; Bland annat för att de täta och välisolerade väggarna stänger ute buller och oljud. Även mellanväggar isoleras och bidrar till en extra tyst byggnad. Dessutom blir barnen miljömedvetna eftersom de får vara delaktiga i energieffektivisering. -En viktig aspekt för framtiden. Barnen bidrar själva till uppvärmning av lokalerna genom kroppsvärmen. Undersökningar har bland annat visat att barn som får vistas utomhus är friskare, mer självgående, mer kreativa och klokare. Det ultimata är att använda sig av utemiljöer som ett extra rum för förskolan. Detta leder till minskad byggnadsarea och mindre byggmaterial krävs. Pedagogiken Reggio Emilia använder sig just utav detta begreppet "Uterummet som ett extra rum för verksamheten". Barnen får därmed röra sig fritt i utemiljö, utveckla sina sinnen i en rik fantasivärld, inspireras och samverka med natur och hållbarhet. / Daggkåpan is a preschool projected in passive house technology. The preschool is a nature preschool, which means the activity is mainly out door. It is a two floor building which gives conditions to use the area for more outdoor activities. Conditions for drive the preschool indoors is possible as well. The garden and the inside rooms are connected to each other by the exterior rooms and it is easy for the children just to take a step out to the garden from their residences. A solar cell system generates electricity to the building and makes it self-supplied. The residential development leads to the need of preschools. To obtain knowledge of energy effective constructions is a good idea as the buildings in the future have to be as energy effective as possible. One of the most important things by use the passive house technology is letting a well measured and energy- effective building shell replace a conventional heat supply. By improvement of the construction and focus on the process other parts of the building can be simplified and some can be replaced. What is expensive in one end can lead to a good investment in the other. The challenges with passive house are to systematize, see whole parts and contexts and especially to seek after the simple. Easy systems give low operations- and service-costs and reduce fear of disruptions. Most of the heat is for free. It comes from insulation, human heat and heat from cooking and technologies. Basic requirements for this type of building is a need of heat-output under 10 W per square-meter at an indoor temperature of 20 degrees on the coldest day of the year, defined of the dimensioned outdoor- temperature. The maximum of leak is 0,3 liters per second and square meter at +/- 50 Pa. To receive high comfort it claims well-isolated walls, shadings, energy-effective windows and doors, small thermal bridges and a good ventilation-system where the indoor heat recycles. The number of Passive houses increases, dominated of small houses. Building a preschool as a passive house is a good idea from several perspective; the well-isolated walls leaves out the noise, even the intermediate walls isolates and contributes to a silent building. The children get environmentally conscious as well and take notes of the energy- effectively. - A very important aspect for the future. The children contributes them self of heat to the building by their body heat. Investigations has been shown that outdoor playing children is more healthy, self-propelled, more creative and more clever. The most ultimate is so use patios as an extra room for the preschool activities. The pedagogy Reggio Emilia uses this concept. The children can consequently feel free staying outside, developing their minds in an imaginative environment, inspired of the interaction of the nature and sustainability. passive house preschool patio environment nature freedom energy efficient safety stimulation freedom with responsibility social- economic- and organic sustainaibility passivhus förskola energieffektivitet miljö natur trygghet stimulans nyfikenhet lärande under lek frihet under ansvar social- ekonomisk- och ekologisk hållbarhet Civil Engineering Samhällsbyggnadsteknik
88	Pedagogers dokumentation kring elever i gymnasiesärskolan : Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram i gymnasiesärskolan Hagelberg, Susanna, Frödin Thörnkvist, Christina January 2015 (has links) Vi valt att fördjupa oss i pedagogers dokumentationsarbete utifrån den nya lagstiftningen som kom i juni 2014, gällande arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Metoden som i denna studie används är en enkätundersökning i form av ett onlineformulär, med möjlighet till fritextsvar, som vi analyserar både kvantitativt och kvalitativt. Respondenterna är yrkesverksamma pedagoger i gymnasiesärskolans olika program. Resultatet av studien ger en enhetlig bild av hur godtyckligt statens intentioner realiseras och implementeras i skolans verksamhet. Detta beroende på tjänstemännens tolkningar av statens givna ramar. Studien visar en stor diskrepans mellan respondenternas verksamheters olika implementering, förändrade arbetssätt och rutiner kring dokumentation, sedan lagändringen i Skollagens(2014), 3:e kap 8-9§. Styrdokument tolkas, verkställs och förankras beroende på ledning, styrning och stimulans, maktkultur och diskurser. Resultat visar även på en ökad kollegial samverkan, då respondenterna skriver färre åtgärdsprogram än tidigare. Majoriteten av respondenterna talar om ett oförändrat arbete eller ingen förändring med Arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket, 2014). Respondenterna ger även uttryck för otydliga direktiv, på grund av styrdokument med stort tolkningsutrymme och avsaknad av tydliga ramar. special needs disability mentally impaired special school documentation individual plans special education vocational school Elever i behov av särskilt stöd elever med funktionsnedsättningar extra anpassningar gymnasiesärskola GySär11 ledning och stimulans skollagen Skolverkets allmänna råd Specialpedagogik statlig styrning särskilt stöd tolkningar av styrdokument åtgärdsprogram
89	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Search results