My aim with the experience-based essay is that I want to explore the implications of mathematics on children's development. I also want to examine my approach in relation to the various mathematical tasks. Why do we think that mathematics is important for pre-school children? What does the research say about how the teacher is thinking about mathematics? Can the teacher combine playing and learning and create meaningful moments and activities related to mathematics? I also want to explore our policies and the objectives that the teacher should relate to. What is required of me as a teacher in order to meet those goals? My essay is about mine and my boss’s view of the mathematical tasks that I usually perform in the preschool. She thinks that they might create a pressure on the children. My reflection on this will help me to understand my mathematical activities in a deeper way. During my research trip I will examine how the teacher can combine mathematics, playing and learning to form pleasurable moments of them. I want to show how the interaction and storytelling can create a link between the teacher and child. My role as an educator is an important part of children’s development, because it is me who opens or restricts the child's ability to grow and learn.

Estetiska uttrycksformer, däribland drama, ska enligt läroplanen ha en plats i skolans verksamhet. Samtidigt läggs mer fokus på de mätbara kunskaperna vilket resulterar i att de estetiska ämnena bortprioriteras. Syftet med studien är därför att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt pedagoger använder dramapedagogik på lågstadiet. För att svara på denna fråga användes de didaktiska frågorna: varför, i vilka sammanhang, hur och när lärare och fritidspedagoger använder dramapedagogik i sin undervisning på lågstadiet. Genom intervjuer kunde olika teman identifieras. På frågan om varför dramapedagogik används framkom det att arbetssättet är inkluderande och lustfyllt samt att det gynnar den socioemotionella utvecklingen. Angående sammanhang ansåg pedagogerna att arbetssättet passar i de flesta sammanhang genom olika dramapedagogiska metoder som inte är bundna till något specifikt skolämne. Vid frågan hur frekvent arbetssättet används i verksamheterna kunde aspekten av tidsbrist urskiljas vilket är anledningen till att större projekt såsom pjäser och musikaler inte sker i samma utsträckning som förr. Tidsbristen förklarades med den nuvarande läroplanens införande. Slutsatsen var att pedagogerna använder sig av dramapedagogik på olika sätt som inte behöver vara krävande tids- eller kunskapsmässigt. Dramaarbetet tycks enligt pedagogerna berika elevernas skoldag och därmed gynna inlärningen vilket i sig är en stor anledning till varför arbetssättet nyttjas i svenska klassrum.

Denna empiriska studie syftar till att undersöka hur högpresterande elever kan utmanas i litteraturundervisningen i svenskämnet ur ett lärarperspektiv samt varför det är viktigt att utmana dessa elever i årskurserna 4-6. Det sociokulturella perspektivet används som en teoretisk utgångspunkt för att analysera resultatet. Studien har baserats på semistrukturerade interjuver av lärare och resultatet visar att läraren bör anpassa undervisningen individuellt och på de enskilde elevens kunskapsnivå. Det är även viktigt att utmana de högpresterande eleverna för att motivera dem till ett lustfyllt lärande. Genom resultatet framgår det att undervisning av högpresterande elever är en utmaning för lärare men att olika arbetssätt och strategier används för att möta svårigheterna. Individualisering, berikning och acceleration är några begrepp som lyfts som möjliga metoder för att stimulera dessa elever och få dem att bibehålla viljan att lära. Det blir också tydligt att mer forskning och fler lösningar behövs för att detta ska lyckas.

Abstract A central problem in all language teaching is to teach the correct use of prepositions. There are grammar rules, but also a lot of exceptions and idiomatic expressions that often have to be learnt by examples or by heart. A trick for learning might be to use a mnemonic method with songs and music to memorize a correct use of prepositions. The purpose of this study is to test a language teaching didactic exercise for knowledge of preposition in Spanish with songs and music. Grammatical aspects, rules and exceptions when studying prepositions in Spanish are presented. A literature review shows the significance of music for language learning. By lesson trials the five so called “empty” prepositions in Spanish: a, con, de, en and por, are studied by 40 high school students only by listening to and singing two different songs in the beginning and at the end of each Spanish lesson during two weeks. The result of the study shows an improved knowledge of correct use of the 5 Spanish prepositions among the students using the method. Furthermore, the language teaching didactic exercise with song and music was seen as a pleasurable learning experience by the students.

This study explored undergraduate and graduate students' attitudes toward the pleasurability of educational gamification in online learning environments. The study is a sequential explanatory mixed-methods research that investigated students' attitudes quantitatively, then qualitatively. In the quantitative phase, an online survey, the Pleasurable Learning Experiences scale (PLLEXs), was administrated at one of the largest public southwestern universities in the U.S. (N = 119). The qualitative phase involved conducting eight semi-structured interviews with selected participants. The PLLEXs uses a 4-point Likert scale that encompasses 4 subscales: (a) Preferences for Instructions, (b) Preferences for Instructors' Teaching Styles, (c) Preferences for Activities, and (d) Preferences for Learning Effectiveness. A series of analyses of variances (ANOVAs) were used to identify predictors of students' overall attitudes toward educational gamification. The main findings were: (a) students had strong preferences toward educational gamification with Preferences of Instructions rated the highest subscale and Preferences for Activities rated the lowest subscale, (b) major was a statistically significant predictor of students' attitudes toward educational gamification, (c) international students had statistically significant lower preferences toward educational gamification compared with U.S. domestic students, (c) online learning experiences measured by the number of previous online courses and the number of hours spent weekly on computers for academic-related work were statistically significant predictors of students' attitudes toward educational gamification, (d) instructor's feedback was the most important aspect and online collaboration was the most challenging aspect in online learning environments, and (e) the use of multimedia in LMSs can support or hinder teaching and learning activities.