<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare skapar läslust hos sina elever. En god läsförmåga är viktig för att kunna tillägna sig ytterligare kunskap och samhället ställer höga krav på läskunnighet idag och därför är det viktigt med en god läsförmåga. Men en god läsförmåga uppnås endast genom läsning och därför är det viktigt med kunskap om hur pedagogen kan hjälpa eleven att finna läslust. Metoden som använts har varit kvalitativ och bestod av enskilda intervjuer med tre lärare och nio elever på tre olika stadier, högstadiet, gymnasiet samt komvux. Resultaten av undersökningen visar att det råder samstämmighet, hos både lärare och elever, vad gäller läsningens betydelse för den språkliga förmågan. Både lärare och elever ger också uttryck för en ökad förståelse av omvärlden som en positiv följd av litteraturläsning. Lärarens engagemang har stor betydelse när det gäller att uppmuntra och vägleda eleven mot läslust.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose with this study is to find out how pedagogues, who teach in the early years of primary school, motivate and stimulate all pupils so they want to read a lot of fiction. The research also includes finding out more about why the pedagogues work as they do. The research starts with a study of current literature which deals with how teachers should work with motivation and stimulation in school. To find out how the pedagogues work in school I have made qualitative interviews with four pedagogues who work in the early years of primary school. The result shows that all of the pedagogues motivate and stimulate pupils in similar ways. The pedagogues are trying to adapt their work based on what is best for the individuals and the rest of the group. The conclusion is that literature and the interviewed pedagogues agree in how to work with pupils and fiction reading. There are some factors that are important for the pedagogues to work with. Fiction needs to be conformal with each pupils reading level and it needs to be interesting. The pedagogue should be a reading model and invite pupils to an inspiring reading-environment. It is also important that pupils can work with fiction in varied ways like individual reading and reading aloud.         </p> / <p><strong>Sammandrag</strong></p><p>Syftet med detta arbete är att ta reda på hur pedagoger, inom grundskolans tidigare år, arbetar med att motivera och stimulera alla elever till att vilja läsa mycket skönlitteratur. Undersökningen innefattar även att ta reda på mer om varför pedagogerna arbetar som de gör. Undersökningen inleds med en litteraturstudie över aktuell forskning inom området. För att få reda på hur pedagogerna arbetade i skolorna genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare år. Resultatet visar att samtliga pedagoger motiverar och stimulerar eleverna på liknande sätt. Pedagogerna försöker anpassa sitt arbete utifrån vad som är bäst för varje individ och gruppen. Slutsatsen är den att litteraturen och de intervjuade pedagogerna ger liknande svar om hur arbetet med att få eleverna att läsa skönlitteratur kan genomföras. Det finns några faktorer som är viktiga i pedagogernas arbete. Skönlitteraturen ska vara nivåanpassad och intressant. Pedagogen bör vara en läsande förebild och inbjuda till en inspirerade läsmiljö. Det är också viktigt att eleverna får ta till sig och arbeta med skönlitteratur på varierade sätt som individuell läsning och högläsning.   </p>

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare skapar läslust hos sina elever. En god läsförmåga är viktig för att kunna tillägna sig ytterligare kunskap och samhället ställer höga krav på läskunnighet idag och därför är det viktigt med en god läsförmåga. Men en god läsförmåga uppnås endast genom läsning och därför är det viktigt med kunskap om hur pedagogen kan hjälpa eleven att finna läslust. Metoden som använts har varit kvalitativ och bestod av enskilda intervjuer med tre lärare och nio elever på tre olika stadier, högstadiet, gymnasiet samt komvux. Resultaten av undersökningen visar att det råder samstämmighet, hos både lärare och elever, vad gäller läsningens betydelse för den språkliga förmågan. Både lärare och elever ger också uttryck för en ökad förståelse av omvärlden som en positiv följd av litteraturläsning. Lärarens engagemang har stor betydelse när det gäller att uppmuntra och vägleda eleven mot läslust.

Denna studie handlar om hur lärare ser på elever med särskild fallenhet för matematik. Får de den stimulans som de behöver för att fortsätta att utvecklas gynnsamt? Studien har sin grund i en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från den undersökningen har byggts på och breddats med en kvalitativ undersökning, intervjuer med ett antal matematiklärare. De medverkande i den kvantitativa undersökningen är sjuttiofem lärare från förskoleklass upp till årskurs nio. I den kvalitativa undersökningen är det fyra lärare från två olika skolor representerade. Slutsatsen i denna studie utifrån de frågeställningar studien har, är att lärarna anser att de inte har den tiden som krävs för att ge möjligheter till stimulans för dessa elever. De flesta lärarna ansåg att alla elever skulle bli sedda men man prioriterade de lågpresterande eleverna. Resultatet visar även att de inte insåg vikten av att stimulera dessa elever, samtidigt som flertalet nämnde konsekvenser som följd av understimulering.

Med denna studie vill vi få en ökad förståelse för vilka förutsättningar det finns i förskolans fysiska miljö till att stimulera barns grovmotorik. Vi vill också få insikt i hur pedagoger förstår möjligheter och hinder i den fysiska miljön. I vårt arbete har vi tagit stöd av ett sociokulturellt perspektiv, då sampelet mellan pedagogernas förhållningssätt och den fysiska miljön är det centrala i arbetet med barns grovmotoriska utveckling. I undersökningen använde vi kvalitativ intervju med semistrukturerade frågor, när vi intervjuade fyra pedagoger på en förskola. Genom observation med ett strukturerat observationsunderlag, undersökte vi hur förskolans fysiska miljö nyttjas. Utifrån resultat och analys kom vi fram till att inte enbart en anpassad fysisk miljö kan stimulera barns grovmotoriska utveckling, utan pedagogens förhållningssätt är lika betydelsefullt. Ett framtida forskningsområde kan vara att studera pedagogens förhållningssätt under observation, vad som verkligen sker under en längre tid i verksamheten.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur skolorna lever upp till lagstiftarens krav och syften när det gäller ämnet elevens val. Elevens val omfattar 382 timmar av timplanens 6 785 timmar i grundskolan, d.v.s. 5 % av den totala undervisningstiden. Elevens val omnämns inte över huvud taget i läro- och kursplanen och enligt skollagen är syftet med elevens val att eleven ska fördjupa och bredda sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Kraven på ämnet är att tidsutrymmet ska uppfyllas och att undervisningen, liksom all annan undervisning i skolan, ska utgå från gällande läro- och kursplan. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt val av ämnen inom ramen för elevens val. Sett ur ett vidare perspektiv går det att finna fler syften som rör elevens stimulans, motivation och intresse. Tidigare forskning i detta ämne är mycket begränsad vilket innebär att den empiriska undersökningen får stor betydelse. Den empiriska undersökningen utgörs av intervjuer med rektorer på tre skolor. Resultatet av undersökningen visar att skolorna lever upp till kraven och syftet i snäv bemärkelse. Sett ur det vidare perspektivet lever skolorna upp till syftena med skiftande resultat.

Arbete i vård och omsorg är alltid kopplad till människor som har olika diagnoser, funktionsnedsättningar eller som befinner sig i komplicerade livssituationer. Personalen arbetar med varierande målgrupper och behöver uppleva att deras arbete är meningsfullt. Därför anser författaren att det finns behov av att studera vad medarbetarna anser stimulerar dem till att utföra ett bra arbete. Det har valt att göra en kvalitativ studie genom att föra öppna intervjuer med sex personer, vilka jobbar inom vård och omsorg. Studiens syfte är att beskriva faktorer som medarbetare anser vara betydelsefulla för att känna stimulans i sitt arbete. I resultatet kan man se att deltagarna lägger fokus på vissa områden som de anser viktiga för att känna sig stimulerande: samarbete, förtroende, kompetens och utveckling, välfungerande relationer med chefen. I resultatdiskussionen framkommer också att individens personlighet som bland annat präglas av arbetslivserfarenhet, kultur, barndom, nationalitet, uppväxt avgör vad som kunna upplevas stimulerande i arbete. Studiens resultat kan bidra till fördjupade kunskaper om mångkulturella personalgrupper, skillnader i individens kapacitet och styrningens effektivisering.

I denna studie har vi redogjort för vad spelifiering är och hur det går att applicera i en lärandemiljö för att motivera och engagera elever. Vi har tagit avstamp i en rapport från Skolinspektionen som visar på att elever i dagens skola lider av brist på stimulans och stöd. Därför har vårt syfte med denna studie varit att undersöka ifall detta lärandeperspektiv kan fungera som verktyg/metod för att öka elevers engagemang och stimulans samt ifall den kan innebära stöd för elevers lärande. Spelifiering innebär inte att elever ska spela spel under lektionerna utan att man tar olika element från spel och för in dem i en lärandemiljö. I studien ges en rad olika exempel på dynamiker och mekniker som används i spel samt vilken eller vilka funktioner dessa har och hur de kan påverka elevers motivation. Vi tydliggör även dessa olika mekaniker och dynamikers funktioner genom att ge exempel på olika spel och hur de används i dessa spel.Vi har valt att genomföra en kvalitativ litteraturstudie där vi jämför spelifiering med etablerad forskning kring inlärningspsykologi, hjärnforskning, motivations- och pedagogikteorier för att legitimera spelifiering ur ett teoretiskt perspektiv. Detta gör vi då spelifiering inte är en egen sammanhållen teori utan snarare är ett perspektiv som grundar sig i en mängd olika teorier och forskning.I resultatdelen ges exempel på hur de olika mekanikerna, dynamikerna och komponenterna kan aktivera motivation och engagemang samt vissa konkreta exempel på hur de kan användas i undervisning.Avslutningsvis diskuterar vi olika problem som vi har hittat i teorin samt drar en del slutsatser som vi anser vara viktiga att tänka på om man ska genomföra en spelifiering av sitt klassrum.I diskussionsdelen kommer vi även att koppla ihop spelifiering med ämnet samhällskunskap som är vårt huvudämne. Vi kommer att förklara varför spelifiering lämpar sig bra till ämnet samhällskunskap och ge ett konkret exempel från Amnesty International på hur man kan använda olika mekaniker, dynamiker och komponenter i ett ämnesområde. Amnesty International har ett antal olika simuleringsövningar som behandlar mänskliga rättigheter. Dessa övningar är tydliga exempel på spelifiering då de innehåller många av de olika element som finns inom spelifiering.

Svenska skolans styrdokument genomsyras av inkluderande formuleringar men ändå förkommer och normaliseras exkluderande insatser för elever i behov av stöd. Det första steget för en inkluderande undervisning är arbetet med ledning och stimulans. Denna studies syfte var att kartlägga och jämföra ämneslärares i svenska och specialpedagogers arbete med ledning och stimulans. Genom en kvantitativ ansats med enkät som metod och deskriptiv analys presenteras studiens resultat där det framkom skillnader i hur ämneslärare och specialpedagoger värderade och arbetade med ledning och stimulans. Resultaten kunde tolkas till både bristande skolledning och osäkra arbetsbeskrivningar men även till viss del en negativ attityd till inkluderande klassrumsundervisning.

Arbetets art: C- uppsats 10 poäng i Barndoms- och ungdomsvetenskap.Sidantal: 45Titel: Arbetar pedagogerna på förskolan medvetet för att stimulera barns motorik?Författare: Stefan Kruse & Johanna NilssonHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: 2005/12/16Bakgrund: Vi är två blivande förskollärare som läser på lärarutbildningen i Malmö. Undervåra sidoämnen läste vi 40 poäng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det ämne vivalt att skriva om.Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan på ett medvetet sättarbetade för att stimulera barns motorik.Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger på två förskolor medvetet arbetadeför att stimulera barns motorik och i så fall studera hur de arbetar. Vi ville också se hurpedagogerna tänkte kring barn med brister i motoriken.Metod: Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningenhar en deskriptiv karaktär. Två förskolor deltog och sammanlagt sex pedagoger intervjuades.Resultat: Pedagogerna på de undersökta förskolorna arbetade medvetet för att stimulerabarnens motorik främst genom att i sin verksamhet ha återkommande och planeraderörelsepass. Pedagogernas ambitions- och kunskapsnivå kring barns motorik varierade på debåda förskolorna.