In today's society we have come to depend on digital media to carry out several daily tasks in order to achieve a fluent lifestyle. But with all of these handy features at our reach, entertainment has emerged permanently accessible for most individuals and as a result people in general spend more time in front of digital screens. By putting our attention to this assumption we want to investigate how companies go about incentivicing us to spend more time infront of digital media and how this might affect us. We believe that a clearer understanding regarding our reward system in relation to media consumption can be beneficial for a lot of people. To examine this matter, we have studied and compared to relevant research as well as executed a qualitative study where we have questioned both professionals in the industry regarding how they think when creating services and consumers to find out how they perceive these services. Our conclusions were that companies aren’t as aware of the theoretical mechanisms for addiction and UX for forced behaviour as we anticipated. However, they still use brand-new design tools which maximize what in fact is this very effect, such as extensive data-collection to optimise things like retention. Our consumer interviews revealed almost the opposite, all civilians were well aware and had a shockingly big understanding of algorithms and other forces that guide their hand, but they still felt hopelessly addicted to something useless. The takeaway synthesis of these two results is that companies should consider another parameter than things like retention when evaluating. They should start considering what time wasted consumers find meaningful. And a datapoint won't do any good in that regard

Abstract Syftet med vår studie var att undersöka pedagogers, föräldrars och BVC-sköterskors uppfattningar om de yngre barnens sömn och vila i förskolan. Enligt en fenomenografisk teori och analysmetod utgick vi från våra frågeställningar som lyder:•Vad anser pedagoger, föräldrar och BVC sköterskor vara viktigt gällande förskolebarns middagsvila?•Vilken uppfattning har pedagoger, föräldrar och BVC sköterskor om att väcka barn från sin middagssömn? •Vad säger tidigare forskning om att väcka barn från sin middagssömn? •Hur uppfattar pedagoger att barns vila i förskolan har förändrats över tid?Sammanfattningsvis utifrån svaren vi fått från föräldrar, pedagoger och sköterskor på BVC är att de tycker att sömnen eller vilan under dagtid är av stor vikt på grund av behovet av återhämtning. Däremot varierar deras åsikter om längden på sömnen under dagtid. Pedagoger önskar att barnen hade kunnat få sova en längre tid, för att de skall vara pigga och orka med eftermiddagens aktiviteter på förskolan. Detta med stöd från tidigare forskning. Pedagogerna vill inte störa sömncykeln på 90 minuter, medan föräldrarna vill ha barnens middagssömn individuell kortare eller ingen middagssömn alls, för att barnens nattsömn inte ska påverkas. Även om nattsömnen är viktig för hälsan är även middagssömnen av stor vikt, enligt tidigare forskning. Det är middagssömnen som hjälper barnen att återhämta sig från alla intryck, förbättrar deras minne samt ökar ordförrådet, särskilt kunskapen barnen nyligen lärt sig. Som metod använde vi enkäter och diskussioner och utifrån svaren från föräldrar, pedagoger och sköterskor på BVC framträdde kategorierna lämplig sovmiljön, inflytande på barns sömn, stress, barns bästa och trygghet i vår fenomenografiska analys.

Medfödda hjärtfel är globalt en av de vanligaste defekterna vid födsel, trots det är den underliggande mekanismen och dess sjukdomsförlopp fortfarande inte välkända. Flera hundra sjukdomsgener har identifierats vilket gör sjukdomen inte bara komplex, men också heterogen. För att kunna avancera i förebyggande syfte, i patient-diagnostik och behandling behövs en djupare förståelse av dess etiologi. Noterbart är att många patienter med medfödda hjärtfel också upplever samsjuklighet som utvecklingsneurologiska störningar, neurodegenerativa sjukdomar samt psykiska hälsoproblem. I den här studien undersöktes tre potentiella sjukdomsgener: ANK3, COPZ1 och DCTN1 för deras roll i både hjärtat och hjärnans utveckling i zebrafisk som experimentell modell. Detta gjordes genom att göra gen-knockouts på generna individuellt med hjälp av F0 Crispant CRISPR/Cas9 tekniken i följd av in-situ hybridisering, för att undersöka potentiella laterala defekter i hjärtat samt bildanalys för att mäta storleken på hjärnan. Alla tre gener verkade orsaka en signifikant ökning av hjärtfel genom att laterala defekter observerades, där två av generna också visade en signifikant minskad hjärtfrekvens. Angående hjärnan så verkade två av generna orsaka en mindre hjärna medan en av generna orsakade en förstorad hjärna. Dessa resultat ger en preliminär inblick i deras medverkan i hjärtat och hjärnans utveckling, dock behövs vidare studier inte bara för att stärka resultaten men också för att kunna grundligt säkerställa korrelationen till samsjukligheten med utvecklingsneurologiska störningar, neurodegenerativa sjukdomar samt psykiska hälsoproblem. / Congenital heart defects (CHD) are amongst the most common birth defects globally, yet the underlying mechanism and the disease trajectory of it is still poorly understood. Several hundred disease genes have been discovered, making it not only complex but also heterogeneous. In order to advance in prevention, patient diagnosis and treatment, a deeper understanding of its etiology is needed. Notably, many patients with CHD experience comorbidities such as neurodevelopmental- and neurodegenerative disorders as well as mental health issues. In this project, three candidate disease genes: ANK3, COPZ1 and DCTN1 were chosen to further investigate their role in both heart- and brain development in zebrafish as the experimental model. This was done by knocking out the genes individually using the F0 Crispant CRISPR/Cas9 method followed by whole mount in situ hybridization (WISH), to assess potential defective lateral phenotypes of the heart and image analysis to measure the size of the brain. All three genes seemed to cause a significant increase in overall heart defects by showing laterality defects whereas two of them also showed significantly slower heart rate. As for the brain, two of the genes seemed to cause a smaller brain, whereas one gene seemed to cause an enlarged brain. These findings give a preliminary insight into their involvement in the heart- and brain development, however, further research is necessary to not only strengthen the findings but to also more thoroughly establish the correlation to the comorbidity of the neurodevelopmental, neurodegenerative disorders and mental health issues.

An alteration in the function of the brain caused by an external force is called a Traumatic Brain Injury (TBI). There are language features located in different areas of the brain, and depending on where a person gets a TBI, the person can experience different communicative difficulties. These can manifest as aphasia, dysarthria or cognitive communicative disorders. The experiences of TBI that have been discovered in previous studies are for instance about how persons with TBI experience their diminished functions, life adjustment after the injury, the role and support of the relatives, that the environment treats them differently after the injury and emotional consequences. For the purpose of investigation and intervention, ICF is a useful tool since the difficulties that a person may have can be connected to its various components. The purpose of this study is to examine what experiences persons with TBI have regarding their brain injury and their communicative difficulties, and also how these can be connected to ICF. To answer the research questions, a qualitative method involving content analysis was used, based on semi-structured interviews with four participants. The participants expressed that their TBI had affected them in various ways, communicative, cognitive, physically and socially. The participants experienced their injuries and difficulties as limiting and that some periods had been lonely. However they also stated that there were some positive aspects in the situation, for example improved family relations and that they valued life in another way. Although the injuries, difficulties and rehabilitation of the participants have differed, the participants stories have been similar to some extent. In the future it would be interesting to conduct further studies in Sweden that examine which experiences persons with TBI have regarding the injury itself, but particularly regarding their communication after the TBI. It is important with more studies since that would give speech language pathologists a greater understanding for how people with TBI experience their situation and their communication after the injury. / Traumatisk hjärnskada (TBI) innebär att ett yttre våld har orsakat en förändring av hjärnfunktionen. I hjärnan finns språkliga funktioner som är belägna inom olika delar av hjärnan. Beroende på var i hjärnan en person får en TBI, leder det till olika kommunikativa svårigheter. Svårigheterna kan yttra sig som afasi, dysartri eller kognitiva kommunikativa störningar. De upplevelser av TBI som har framkommit i tidigare studier handlar bland annat om hur personer som har TBI upplever sina nedsatta funktioner, livsomställningen efter skadan, anhörigas roll och stöd, att omgivningen behandlar dem annorlunda efter skadan och emotionella konsekvenser. Vid utredning och behandling är ICF ett användbart verktyg eftersom att en persons svårigheter kan kopplas till ICF:s olika komponenter. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka upplevelser personer som har TBI har erhållit i relation till sin hjärnskada, deras kommunikativa svårigheter samt hur dessa kan kopplas till ICF. För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av fyra personer och innehållsanalys av dessa. Deltagarna i föreliggande studie uttryckte att deras TBI hade påverkat dem på olika sätt: kommunikativt, kognitivt, fysiskt och socialt. Deltagarna upplevde sina skador och svårigheter som begränsande och att de i vissa perioder hade upplevt isolering. De berättade dock att det fanns positiva aspekter av situationen såsom förbättrade familjerelationer och att livet värderades på ett annat sätt. Trots att deltagarnas skador, svårigheter och rehabilitering har skiljt sig åt, har deltagarnas berättelser haft likartad karaktär, även om de också till viss del har varierat. I framtiden vore det intressant med fler svenska studier som undersöker vilka upplevelser personer som har TBI har i relation till sina hjärnskador, men framförallt gällande sin kommunikation efter hjärnskadan. Det skulle vara betydelsefullt med fler studier eftersom att det skulle ge logopeder en större förståelse för hur personer som har TBI upplever sin situation och sin kommunikation efter skadan.

Syftet med föreliggande examensarbetet är att genom en litteraturstudie försöka generera teori för hur den specialpedagogiska verksamheten kan dra nytta av forskningsresultaten gällande hur hjärnans funktioner fungerar i samband med inlärning vid ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) och/eller autismspektrumtillstånd (AST). Metoden som valts för denna studie är en kvalitativ litteraturstudie, där resultatet analyserats efter Grounded Theory. Vi har tagit del av relevant forskning och litteratur gällande hjärnans funktioner och det pedagogiska fältet för individer med ADHD samt AST i åldern 6–16 år. Resultatet gällande hjärnans funktioner visar att grunden till ADHD samt AST är biologisk betingad. Resultatet gällande de pedagogiska implikationerna visar på flera möjliga sätt att anpassa undervisningen och inlärningen för att stödja och hjälpa dessa elever. Litteraturen beskriver bitvis hur de ser länkar mellan hjärnans funktioner och de svårigheter som elever med ADHD och AST kan ställas inför i skolmiljön. I litteraturen kring vilka implikationer som föreslås för elever med ADHD och AST framkommer många likheter och att de gynnas av liknande insatser, men på olika vis. De slutsatser vi drar av resultatet är att individer med ADHD och AST har avvikelser i hjärnans funktioner samt dess nervsystem vilket beror på biologiska orsaker. Slutsatserna av de pedagogiska implikationerna gör sig gällande för övergripande områdena inom miljö, visuella hjälpmedel, struktur, bemötande samt uppgifters upplägg. Vi ser genom analysen även ett samband mellan de annorlunda funktionerna i hjärnan hos elever med ADHD och AST och vilka metoder som föreslås vara mest gynnsamma för kunskapsinhämtning. / The purpose of this literature study is an attempt to generate theory for how the special education can benefit from the research results regarding how the brain's functions work in connection with learning in ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) and/or autism spectrum disorder (AST). The method chosen for this study is a qualitative literature study, where the results have been analyzed according to Grounded Theory. We have taken part of relevant research and literature regarding brain functions and the educational field for individuals with ADHD and ASD aged 6-16 years. The result regarding brain functions shows that the basis for ADHD and ASD is biologically determined, but the diagnoses should still not be defined as a disease but as a functional variation. The result regarding the pedagogical implications shows in several possible ways how to adapt the teaching and learning to support and help these students. The literature describes in part how they detect links between brain functions and the difficulties that students with ADHD and ASD may face in the school environment. Many similarities emerge in the literature regarding the implications proposed for students with ADHD and ASD and they benefit from similar efforts, but in different ways. The conclusions of the results regarding brain function of individuals with ADHD and ASD reveal that they have abnormalities in the brain's functions and its nervous system and are due to biological causes. The conclusions of the pedagogical implications apply to the overall areas within the environment, visual aids, structure, teacher’s response, and tasks. Through the analysis, we also see a connection between the different functions in the brain of students with ADHD and ASD and which methods are proposed to be most favorable for acquiring knowledge.

SammanfattningElevers intresse för naturvetenskap är lågt (DeWitt, Archer, Willis & Wong, 2013; The Gallup Organisation, 2008). Detta tros delvis bero på att abstrakta begrepp känns svåra, men olika gestaltning av svåra begrepp kan underlätta förståelsen (Ekborg, 1997).Syftet med denna studie är att undersöka hur praktiska inslag påverkar inlärningen under kemilektioner och om det ökar intresset för kemi. Litteraturstudier gjordes, dels av kognitionspsykologiska perspektiv av inlärning, dels av forskning och erfarenheter av praktiska inslag i undervisning. Vidare gjordes ett elevtest med elever (n=49) som gick andra året på naturvetenskaplig linje. Eleverna fick lösa övningsuppgifter i kemiområdet isomeri. De fick testa att arbeta med eller utan fysiska molekylmodeller. Därefter fick eleverna svara på en enkät.Litteraturstudien fann att både kognitionspsykologiska teorier om inlärning och resultat av studier av elevgrupper ger stöd för att praktiska inslag gynnar inlärning. Resultatet av elevstudien visade att majoriteten av eleverna ansåg att det är bäst att jobba med modeller eller en kombination av modeller och att skriva och rita.3-D-modeller är en bra hjälp för delar av kemiundervisningen. Praktiska inslag ger bättre förståelse för mer avancerade begrepp samt gynnar samarbete och intresset för ämnet (Hageman, 2010; Roberts, Hagedorn, Dillenburg, Patrick, & Herman, 2015). Praktiska inslag kan också gynna inkludering av funktionshindrade (Nilsson, 2014).Nackdelar med praktiska inslag är att de kan ta mycket tid, att lärmiljön kan bli orolig och högljudd och att material, verktyg och praktisk problemlösning kan ta fokus från kunskapsinnehållet i aktiviteten (Dicks, 2013). Om de praktiska inslagen innebär att för mycket ny information presenteras på en gång finns risk att korttidsminnet blir överbelastat (Rosenshine, 2012).Med hjälp av kunskaper i kognitionspsykologi och genom att ta del av erfarenheter och resultat från elevstudier kan man som lärare utveckla undervisningen ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv där praktiska inslag i olika klassrumssituationer gynnar elevernas inlärning och intresse för kemi.

Hur kan man genom grafisk design främja lärandet om en eller flera delar av hjärnans kapaciteter? Också, hur kan man genom grafisk design gynna utvecklingen av en eller flera delar av hjärnans kapaciteter? Med grafisk design har jag skapat ett verktyg som hjälper dig att planera dina studier samt hjälper dig att stimulera hjärnan inför studierna. Beteendedesign, metakognition och gamification är de teoretiska grunder arbetet vilar på. Jag vill uppmana dig som läser detta att reflektera kring din egen hjärnkapacitet. Upplever du ofta svårigheter med att fokusera, att sova eller kanske att planera? Det finns många sätt att stimulera hjärnan så att svårigheter kan bli lättare. Det sistnämnda är just det Charlie kan hjälpa dig med, att planera. En app som i nuläget är en prototyp hjälper dig att skapa vanor kringdina studier och utmanar dig att utveckla dina beteenden. Charlie uttryckeroch kombinerar planeringsverktyg och kunskap om hjärnstimulans på ett sätt som inte gjorts förut. Intrycket målgruppen får lämnar ett avtryck där beteendeförändring blir möjlig. Kunskap om och beteenden som främjar hjärnans kapacitet kombineras effektivt med de stunder då en använder stora delar av hjärnan, vilket gynnar förändringen i sig. Testa att utmana dig själv i vad din hjärna är kapabel till. Du sitter inte fast, du kan ändra dina vanor när du vill! / How can you through graphic design encourage schooling of one or multiple parts of the brain’s capacity? Furthermore, how can you through graphic design promote the evolvement of one or multiple parts of the brain’s capacity? With the help of graphic design, I have created a tool that helps you schedule your studies as well as it stimulates your brain pre-studying. Behavioral design, metacognition, and gamification are the theoretical foundations this study relies on. I want to encourage you, the one reading this, to reflect on your own brain capacity. Are you having a hard time focusing, sleeping, or planning things ahead? There are multiple ways to stimulate your brain so these difficulties become easier. The latter is the one Charlie can help you with, to plan ahead. An app, that’s currently a prototype, helps you create new habits around your studies, and challenges you to expand your behavior. Charlie, with the help of planning tools and knowledge about brain stimulation, coaches you in a way that’s never been done before. The impression my target group gets leaves a print where behavior change becomes a possibility. Knowledge about the behavior that encourages the brain’s capacity combined with the moments when we use most parts of our brain, benefits the evolution itself. Have the courage to challenge yourselves in what your brain is capable of. You’re not stuck, you can change your habits whenever you want!