Studien syfte är att utforska hur matematikböckers multimodala innehåll samt vägledning är anpassade till behov kopplade till neuropsykiatriska svårigheter. Tidigare forskning indikerar att exekutiva funktioner är kopplade till inlärning i matematik och att individer med neuropsykiatriska svårigheter har särskilda utmaningar när det gäller dessa funktioner. Resultatet av denna studie visar att det multimodala innehållet i matematikböckerna varierar gällande omfattning av relevanta illustrationer och att visuell vägledning i böckerna är bristfällig. Resultat indikerar även att det multimodala innehållet kan resultera i högre kognitiv belastning. Trots positiva egenskaper i de analyserade matematikböckerna saknas delar av de anpassningar eller aspekter som elever i neuropsykiatriska svårigheter gynnas av.

This study aims to investigate some teachers’ views of the use of IT in the teaching of writing in grades 1–3, and the possibilities and limitations inherent in its use. Four interviews were conducted with teachers at two different schools. One school had good access to IT tools while the other had little access. The result shows that the teacher’s view is affected most by their own interest in IT and not by the availability of IT in the school. All the teachers were favourable to the use of IT in teaching and saw great potential in it. On the other hand, there were limitations which teachers must be aware of and take into consideration if IT is to benefit the pupil’s progress in writing. Since all pupils learn in different ways, it is important to achieve multimodal learning. By using IT in teaching, the pupils use several different senses. IT should therefore be a part of multimodal learning, but it also needs to be supplemented with other tools, such as paper, pen and other concrete material.

Syftet med vårt arbete är att få syn på de literacy-händelser som förskolans pedagogiska miljö ger förutsättningar för. Hur väl stämmer förskolans dagliga verksamhet överens med de krav och intentioner som styrdokumenten ställer? Vad sker i mötet mellan barn och miljö. Vi vill förstå djupet av detta möte. Hur och i vilket omfång påverkar den mångfacetterade miljön literacy?                                                                                Observation blev den metod vi valde för vår studie. Vi har genom kvalitativa observationer, som dels utförts genom att filma med iPad och dels genom att föra löpande anteckningar med papper och penna, undersökt de språkliga förutsättningar förskolans pedagogiska miljö och verksamhet ger barn i förhållande till styrdokument och till den vetenskapliga forskning som gjorts på området. Utifrån de resultat vi kommit fram till vill vi lyfta fram att barns meningsskapande sker utifrån en inre drivkraft, intressen och förmågan att själv och i samspel med andra använda den omgivande miljöns förutsättningar och resurser. Tillgången på material, förskollärarnas/arbetslagets förhållningssätt och disponeringen av tid är ytterligare faktorer som är viktiga för att skapa förutsättningar för literacy i en vidare bemärkelse där relationen mellan olika språkliga system och såväl sociala som kulturella sammanhang ingår.

Syftet med denna studie var att få kunskap om hur texter och bilder i textböcker i NO-ämnena för mellanstadiet, interagerade vid framställningen av centrala begrepp inom ämnesområdet kraft samt rörelse. En del av syftet var även att få kunskap om hur metaforiskt språk användes vid framställningen av begreppen. Grunden till detta var att NO-ämnena ofta ses som abstrakta och svåra samt att lärare inte alltid har tid att analysera läromedel på djupet. För att genomföra studien användes en kvalitativ textanalys med visuellt och multimodalt fokus där både text samt bilder analyserades med hjälp av olika analysverktyg och analyskategorier. Analysverktygen graderades efter hur väl bilderna samspelade med texterna vid framställningen av begreppen, där bildernas olika funktioner och om begreppen representerades eller fanns utskrivna i de intilliggande bilderna, stod i fokus. Även användningen av metaforer analyserades genom att en mening i taget analyserades. Analyserna genomfördes i fyra olika textböcker i NO-ämnena för mellanstadiet där de centrala ämnesspecifika begreppen analyserades. Resultatet placerades in i tabeller och sedan en jämförande tabell för att kunna se likheter och skillnader textböckerna emellan. Även det metaforiska språket jämfördes och framställningen av begrepp som förekom i samtliga textböcker. Resultatet visade att samtliga textböcker innehöll metaforiskt språk och både tydliga samt mindre tydliga samspel mellan text och bild vad gäller det analyserade ämnesområdet. Hälften av textböckerna innehöll extra tydliga samspel mellan text och bild. Den slutsats man kunde dra av resultatet av studien var att både textboksförlagen och lärare kan behöva komplettera textböckerna, för att få framställningen av ämnesområdet kraft samt rörelse att bli extra tydlig i alla avseenden.

Rapporten avhandlar hur och varför några utvalda lärare arbetar med bilderböcker. För en större generaliserbarhet av resultat och diskussion beskrivs olika typer av bilderböcker, multimodalitet och vad det innebär för läsaren samt hur lärare och läsare kan hantera och bearbeta text. För insikt i forskningsläget presenteras studier kring hur bilderboken används samt vad bilden tillför läsaren. Som utgångspunkt för rapportens frågeställningar har två teorier använts; sociokulturell teori och lärarens praxisteori. Den huvudsakliga metod som använts är kvalitativa intervjuer och analysarbetet har skett utifrån en fenomenografisk analysmodell. Resultatet visade att de intervjuade lärarna har liknande tillvägagångssätt. Metoder som beskrivs är exempelvis läsförståelsestrategier samt digitala hjälpmedel. Den autentiska bilderboken används främst i ettan, men alla anser att den går att jobba med i högre årskurser. Diskussionen avhandlar lärarnas metodval i relation till teori samt motiven bakom deras praktik.

Idéerna som ligger till grund för den genomförda studien bottnar i ett intresse för undervisning, specifikt i ämnet svenska, och vad vi kan lära av nya och alternativa mediers möjligheter avseende meningsskapande och lärande. Studiens syfte har varit att undersöka vad som händer vid brädspelande, med utgångspunkt i frågeställningarna ”Hur reflekterar eleverna över sina upplevelser av att spela brädspel” samt ”Hur skapas berättande i samband med elevers brädspelande?”. Med grundad teori som metodologisk ansats genomfördes observationer samt intervjuer med ungdomar i år 2 på gymnasiet i samband med att de spelade brädspel. Analysen av observationer samt intervjuer visar att spelen innehåller såväl multimodalt berättande samt inslag av socio-relationella aspekter – ett resultat som överensstämmer med tidigare forskning med anknytning till ämnet och som visar på det multimodala berättandets möjligheter.

Elever i dagens skola lever i en värld med ökad digitalisering där hänsyn till en allt större mängd texter av olika slag är relevant. Samtidigt som unga blir allt mer vana vid digitala multimodala medier har deras erfarenheter av populärkultur och nya medier under en lång tid haft en låg status i pedagogiska sammanhang. Syftet med studien var därför att få en bild av lärarnas inställningar till elevernas digitala multimodla erfarenheter och hur dessa kan implementeras i undervisning. Studien möjliggjordes med hjälp av ekologisk systemteori. Studien har en kvalitativ inriktning där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs 1-3. Materialet analyserades genom ljudupptagningar från intervjuerna som spelades in och sedan transkriberades. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att lärarna i nuläget upplever sig ha en bild av elevernas digitala multimodala texterfarenheter men inte har något speciellt tillvägagångssätt för att ta reda på dessa och att de inte heller implementerar dem i sin undervisning på ett sätt som de är medvetna om. Däremot får lärarna en bild av elevernas erfarenheter genom samtal och kan använda sig av medieringsformer som eleverna är vana vid för att fånga deras intresse.

This study examines the representation of semiotic modalities and the interaction between illustrations and semiotic modalities in one similar chapter in two textbooks for the upper secondary school. The study takes on a comparative approach between the subject of Swedish and the subject of Swedish as a second language. The comprehensive method used in this study is that of critical discourse analysis, primarily, employing the first dimension of Fairclough’s (1995) three-dimensional model. However, the study uses both a qualitative and a quantitative method to answer the research questions. The results show that both textbooks had the same kind of semiotic modalities. However, the book used in the subject of Swedish had a higher count of semiotic modalities in most cases except for word count, subheadings and depicting pictures based on pictures per page. Both books show an interaction between different semiotic modalities throughout the chapters, although used in a more efficient way in the book used for the subject of Swedish. Nevertheless, the book used for the subject of Swedish as a second language had a higher interaction between pictures and text. The conclusions drawn, point to the importance of educating students in the complex relationship of multimodal text, pictures and semiotic modalities.

I dagens samhälles rika informationsflöde färgas barns intressen och kunskaper av det massiva populärkulturella utbud som råder, där de möter karaktärer i en mängd resurser så som tv-spel, filmer, leksaker och kläder. Då dessa populärkulturella karaktärer är så frekvent närvarande i barns liv används de flitigt i lek och i samtal med andra barn. Kunskapen barn besitter om dessa karaktärer och det som omger dem är stor och de populärkulturella resurserna blir på grund av detta en bidragande del av det som formar barns gemensamma kultur. Den kunskap barn äger om populärkulturella karaktärer och resurser borde i större utsträckning tas tillvara på i vår förskola, då dessa kunskaper ger oändliga möjligheter till lärande och meningskapande. Vi frågar oss därför i denna studie vilken plats barns populärkulturella intressen har i förskolan, hur deras kunskaper kan visa sig samt vilka fördelar det finns med att använda populärkulturen som en resurs för lärande. Den teori som genomsyrar studien är socialsemiotikens multimodala perspektiv som ser alla resurser till meningskapande som lärande och betydelsefulla för de som innefattas i det rådande sammanhanget. Vilket passar samman med de kunskaper och det meningsskapande populärkulturen möjliggör. Vi har i studien använt oss av två former av metod: kvalitativa barnintervjuer och observationer. Detta för att i vår studie uppnå ett mer trovärdig material då dessa två metodformer ger olika perspektiv på våra frågeställningar. Slutsatsen i arbetet är att användande av populärkultur som en resurs för lärande har en stor potential då det ses som både intressant och meningsfullt för barnen. Studien visar även att det förekom aktiviteter med anknytning till populärkultur i förskolan, men att dessa aktiviteter mestadels initierades av barnen och ej hade någon plats i den planerade pedagogiska verksamheten.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på hur barn använder musik som uttryckssätt. Vi har även studerat vilken förståelse och kunskap förskollärare har av att använda musik som uttryckssätt för barns meningsskapande lärprocesser. Genom intervjuer med fem förskollärare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnått ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt på multimodalitet och arbetar utifrån detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssätt är viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta ämne. Förskollärarna som har intervjuats i denna studie ser positivt på barnens inflytande i verksamheten och ser gärna att deras intressen och idéer blir uppmärksammade. Detta för att barnen ska få möjlighet till att skapa mening och forma kunskapen utifrån sina egna erfarenheter.