This research review investigates the effectiveness of digital multimodal learning games in teaching and how digital learning games affect students' language learning in English teaching. In society, it is becoming increasingly common to use digital means in teaching. There is an interest among educators and researchers in gaining knowledge and understanding of how game technology can be implemented for learning and to find out how digital games can help students develop language skills. In this research review we used various databases to find relevant scientific articles that could answer the research questions. The results of the research review show that digital multimodal learning games in English teaching have a positive impact on students' language learning. The result also shows that there are both advantages and disadvantages to digital learning games in teaching, but that the advantages outweigh the disadvantages.

No description available.

I takt med att samhället förändras erbjuds fler möjligheter i undervisningen. De bilder och medier elever möter har stor betydelse och kan därför med fördel inkluderas i klassrummet. Syftet med studien är att undersöka bild och mediers relation till svenskundervisningen, med avgränsningen till årskurs F-3. Studien har genomförts med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt där lärande i samspel med andra stått i fokus. Följande frågeställning har undersökts och besvarats:Vad säger forskning om betydelsen av bild och medier för elevers lärande i läs- och skrivförståelse i årskurs F-3? I studien har en variation av nationell och internationell forskning eftersträvats och även variation av publikationstyp, detta för att kunna möta syftet och besvara frågeställningen. Artiklar, avhandlingar, antologier, forskningssammanställningar och forskningsrapporter är de publikationstyper som använts. Studien är en komparativ litteraturstudie vilket innebär att forskning som studerats har sammanställts, sammanfattats och jämförts. Resultatet visar att arbete med bild och medier är gynnsamt för läs- och skrivutveckling i svenska och fungerar som en väg in i lärandet. Slutsatsen är att bild och medier öppnar upp för möjligheten att arbeta med olika uttrycksformer i svenskundervisningen. Det möjliggör också tillvaratagandet av elevens egna erfarenheter och att lära i samspel med andra.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur sångare använder och upplever olika verktyg för att forma och kommunicera musik, vilka verktyg de prioriterar samt vilken funktion dessa verktyg fyller. För att undersöka detta har jag utgått från olika teorier om musikalisk kommunikation samt ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus på kommunikation som en social process av teckenskapande. Jag har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med sångare som arbetar/arbetat professionellt med sång inom olika genrer. Resultaten visar att sångarnas musikaliska kommunikation formas och uttrycks genom ett användande av flera olika verktyg varav röstteknik, samspel, publikens förväntningar, personlighet och tradition är de viktigaste. Sångarnas användande och prioritering av dessa olika verktyg kan sammanfattas i olika övergripande förhållningssätt som sångarna har till sin musikaliska kommunikation, varav tradition och personlighet är de mest framträdande förhållningssätten. En slutsats är att en sångares musikaliska uttryck kan beskrivas som en väv av kommunikativa strukturer och att sångare strävar efter att gestalta helheter av dessa strukturer för att uppleva mening. En annan slutats är att sångare kan betona olika aspekter av den musikaliska kommunikationen vid olika tillfällen i musicerandet, att den sker på flera plan samtidigt samt att musikens sammanhang avgör hur den musikaliska gestaltningen formas. Jag vill slutligen tillägga att sångarens gestaltande av musikaliska helheter sker genom att skapa, tolka och imitera olika resurser i syfte att skapa en meningsfull kommunikation för både publik, medspelare samt med sångaren själv. / The study aims to demonstrate a deeper understanding in how singers can use different tools to shape and communicate music, and the order of priority and functions of these tools. To attain knowledge about this, I have applied different theories of musical communication, in addition to a multimodal and social semiotic perspective with focus on communication as a social process of sign making. This has been examined through qualitative interviews with eight active and former professional singers in various genres. The results show that the singers use many different tools to shape and communicate music, of which the most predominant are voice-technique, interplay, expectations from the audience, personality and tradition. The singers usage and priority of these tools can be summarised in different overall ways of musical communication, of which tradition and personality are the most conspicuous. One conclusion is that the musical expression of a singer can be described as a weave of communicative structures, and that the singers strive to achieve a wholeness of these structures to yield meaning. Another conclusion is that singers may emphasize different aspects of the musical communication at different stages in a performance, that this may occur at different levels simultaneously, and that the musical context decides how the musical communication is being shaped. Finally, I want to describe the singers’ function as achieving completeness in the musical expression by creating, interpreting and imitating different resources by using different tools, thereby creating a meaningful musical communication to the audience, in interplay with other musicians and the singer.

Denna studie syftar till att få fördjupad kunskap om tryckta läroböcker för nyanlända elever i årskurs 1-3. Fokus ligger på hur text och bild samspelar, vilken funktion bilden har och vilka multimodala likheter och skillnader det finns i två av de mest frekvent använda läromedlen för svenska som andraspråk i Umeå. Studien är baserad på en socialsemiotisk multimodal textanalys där författarna i tolkningsarbetet kommit fram till att samspelet mellan text och bild alltid finns där men omfattningen och betydelsen kan variera beroende på olika faktorer. Dels påverkas funktionen och samspelet av processerna som bilderna och skriften förmedlar men även av de semiotiska resurserna såsom exempelvis avstånd, färg och storlek. Likheterna och skillnaderna läromedlen emellan är flera. Den främsta likheten är att bilden är den modalitet som används mest, medan de huvudsakliga skillnaderna ligger i skriftens innehåll. Genomgående för läromedlen är att bilderna inte endast är dekorativa utan fungerar informativt för de tillhörande uppgifterna.

No description available.

Svenska skolelevers skolprestationer fortsätter att försämras, deras läsintresse minskar och skillnaden mellan flickor och pojkar ökar. Forskning visar att skolan inte lyckas erbjuda en undervisning som stöttar de svagaste eleverna och inte heller utmanar de starkaste. Undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och speciallärarens uppgift är att medverka i ett förebyggande arbete samt analysera svårigheter i lärmiljön. Denna fenomenografiskt inspirerade studie undersöker yngre elevers varierande tankar om vad som utvecklar deras läs- och skrivförmåga. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer och fältanteckningar, elevarbeten samt informella samtal. Resultatet lyfter fram fem områden som påverkar elevers lärandeorientering; deras uppfattningar om sitt eget lärande, graden av kreativitet i skoluppgifter, samspelsmöjligheter, den yttre miljön samt de redskap de har till förfogande. Studien visar att de sammanhang som elever uttrycker som meningsfulla är de sammanhang som uppfattas utveckla deras förmåga. Meningsfullt är att få uppleva kompetens, självständighet och delaktighet. Barn och elevers motivation stärks av möjligheten att få samarbeta, använda sin fantasi och vara kreativa. Hinder för deras utveckling är känslor av otillräcklighet. Stöd för utveckling är lärarens design av lärandesituationer, kommunikativa sammanhang och olika typer av redskap, vilket för de äldre eleverna främst uttrycks som digitala resurser. Utifrån detta resultat formuleras speciallärarens roll i en kollaborativ läs- och skrivpraktik där elever, lärare och speciallärare tillsammans formar ett skriftspråkligt lärande.

No description available.

Föreliggande studie utvärderar talsyntes som digitalt hjälpmedel i nyanlända gymnasieelevers textproduktion. Studien är uppdelad i två frågeställningar, som berör effektiviteten av talsyntes respektive användningen och upplevelsen av talsyntes. Den första frågan besvaras genom kvantitativ felanalys av elevtexter skrivna med respektive utan talsyntes. Den andra frågeställningen besvaras utifrån material som har insamlats genom fokusgruppintervju och observationer. Resultaten talar för att talsyntes kan ha stor potential i andraspråksundervisning. Den statistiska analysen påvisar att elevtexter skrivna med talsyntes innehåller en signifikant lägre felfrekvens än texter skrivna utan hjälpmedlet. Genom intervjun framgår att eleverna har en företrädelsevis positiv upplevelse av talsyntes och att den har en stöttande funktion i skrivarbetet. Resultatet av denna studie visar att talsyntes relativt enkelt kan upptas i en reell undervisningssituation och att elevernas individuella användning varierar.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares undervisning och elevers berättande texter i årskurs 3. Frågeställningarna omfattar undervisning, elevers berättelsers innehåll, textuell struktur samt multimodalitet och kopplingar mellan dessa. Forskningsbakgrund och teori innefattar sociokulturell teori, skrivdiskurser, undervisning och multimodalitet. För att undersöka frågeställningarna genomfördes intervjuer av lärare samt textanalyser av elevers berättelser. Resultatet visar både att det är stora skillnader mellan hur lärarna undervisar men också mellan elevernas berättande texter, även om de flesta innehåller korrekt berättelsestruktur och en röd tråd. Utifrån ett multimodalt perspektiv är det också stora skillnader mellan skolorna, men en likhet är att den vanligaste relationen mellan skrift och bild i elevtexterna är samspelsrelation. Resultatet visar även att det finns kopplingar mellan undervisningen och hur eleverna skriver sina berättelser.