Studien syftade till att undersöka hur samspelet mellan bild och text påverkar läsbarheten i biologikapitlen ur två grundböcker med inriktning på de naturorienterande ämnena för årskurserna 1-3. Det material studien har analyserat är Boken om NO (Persson, 2013) samt PULS NO-Boken (Anell et al., 2011) och de båda materialen är grundböcker ur ett läromedelspaket.   Den första delen av analysen utgick från en multimodal textanalysmodell, där begreppet text behandlades utifrån det vidgade textbegreppet. Den andra delen av analysen utgick från en  komparativ analysmetod, som användes för att jämföra likheter och skillnader mellan resultaten. Resultatet utifrån den multimodala textanalysmodellen delades upp i två delar, Övergripande struktur och iscensättning samt Samspelet mellan textens olika delar. Beträffande Övergripande struktur och iscensättning visar resultatet på vad det är för innehåll som berörs i de utvalda kapitlen. Resultatet i relation till Samspelet mellan textens olika delar visar på att det finns ett tydligt samspel, i de utvalda kapitlen i de båda grundböckerna, mellan text och bild. Vidare visade resultatet utifrån den komparativa analysen att det finns mer likheter än skillnader mellan de undersökta materialen.

No description available.

No description available.

Matematikläroboken skiljer sig från andra läroböcker i och med att den i större utsträckning innehåller fler uttryckssätt än skriven text. De olika uttryckssätten är till exempel bilder, tabeller och symboler. Läroböcker är viktiga verktyg för elever som befinner sig i sin tidiga matematikutveckling, då de är ett av de första intrycken elever får i hur matematik ska tolkas i skolan. Syftet med studien har varit att se hur mutlimodalitet används i matematikläroböcker för att erbjuda meningsskapande och hur det stödjer elevers tidiga multplikativa tänkande. I studien har vi analyserat fyra svenska matematikläroböcker i årskurs 3 ur ett multimodalt perspektiv med fokus på multiplikation, för att få syn på hur författarna arbetar multimodalt med olika semiotiska resurser. Vi har använt en kvalitativ innehållsanalys för att synliggöra användningen av semiotiska resurser och deras samspel. Resultatet visar att då semiotiska resurser har ett tydligt samspel dem emellan stöds i stor utsträckning elevers meningsskapande kring innehållet i läroböckerna. Semiotiska resurser kunde då uttrycka samma räkneoperation på olika sätt och en bild kunde till exempel uttrycka något som skriven text inte kan. Vi kunde även identifiera brister, till exempel om en semiotisk resurs stod allt för isolerad från andra semiotiska resurser för att kunna bidra till det tänkta erbjudna meningsskapandet, eller att en bild och skriven text i nära anslutning till varandra uttryckte olika saker. Sambandet kunde därmed ibland vara otydligt och det kan bidra till sämre stöd för elevernas meningsskapande. Tidigare forskning på detta område är sparsam och därför behövs mer forskning bedrivas för att kunna ge djupare svar på frågor kring matematikläroböckers potential att erbjuda meningsskapande med fokus på multiplikation ur ett multimodalt perspektiv.

Syftet med denna läroboksanalys var att undersöka användningen av illustrationer i fysikläroböcker för årskurs 4–6. Samtliga illustrationer från utvalda kapitel från fyra fysikläroböcker analyserades både kvantitativt och kvalitativt med hjälp av analysmodeller baserade på Rune Petterson och Scott W. Slough m.fl. Totalt omfattade analysmaterialet 100 illustrationer. Studien undersökte vilka typer av illustrationer som används, vilka typer av information som förmedlas samt vilka funktioner illustrationer fyller i förhållande till text. Läroböckerna jämfördes även utifrån resultatet från dessa analysingångar. De kategorier som ingick i analysmodellen för illustrationstyper var: fotografi, teckning, schematisk illustration och 3D-visualisering. De kategorier som ingick i analysmodellen för informationstyper var: väcka och upprätthålla uppmärksamhet, komplettera textinnehåll, förklara och åskådliggöra textinnehåll och sammanfatta textinnehåll. Kognitiv semiotik utgör det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien. Studies resultat visar att majoriteten av totala antalet analyserade illustrationer ingick i kategorierna fotografi och teckning. Vid jämförelse av illustrationstyp framgick det att två läroböcker använde mest fotografier och två läroböcker använder mest teckningar. Resultatet visade även att den information som förmedlas av analyserade illustrationer till övervägande del ingår i analyskategorin förklara och åskådliggöra textinnehållet, vilket vanligen leder till att illustrationerna fyller en illustrativ funktion. Jämförelse visade att denna informationstyp förekom oftast i samtliga läroböcker. Slutsatsen av studien är att illustrationer i analyserade läroböcker överlag främjar lärande genom tydlig koppling mellan illustrationens informationsinnehåll och verbaltextens informationsinnehåll. Dock framhåller tidigare forskning lärarens centrala roll i samband med elevers meningsskapande i multimodala texter.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten och samspelet mellan semiotiska modaliteter vid framställningen av ämnesspecifika begrepp i olika läromedel för mellanstadiet inom ämnet kemi med fokus på ämnens olika aggregationsformer. Detta sett utifrån den socialsemiotiska teorin och ett multimodalt perspektiv. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys gjorts på aktuella delar av sju naturorienterande läromedel för mellanstadiet. Studien visar att samtliga läromedel innehöll multimodala inslag i form av olika visuella representationer. Den dominerande kategorin inom textrepresentationer var variation av text. Både ämnesspecifika begrepp och viktiga begrepp för temat markerades i samband med att de introducerades i texten. Kursiv stil var det vanligaste sättet att visuellt markera begrepp. Även klargörande text och rubriker förekom, men inte i samma utsträckning. Utöver textrepresentationer undersöktes även vilka typer av grafiska representationer som förekom i de läromedel som analyserats. Vanligast förekommande var abstrakta skisser. Utifrån analysen kan det konstateras att det förekommer någon form av grafisk representation som komplement till texten i samtliga läromedel. Studien visar även att det till stora delar finns en tydlig rumslig närhet mellan de grafiska representationerna och den verbala texten, och därmed även de ämnesspecifika begreppen. I enstaka fall placerades en grafisk representation med tillhörande text på olika sidor, men på samma uppslag, vilket ger en viss rumslig närhet. Huruvida de läromedel som analyserades har en kongruensprincip varierade till större del än den rumsliga närheten. De flesta läromedel har någon form av kongruens, där samma begrepp används kontinuerligt genom hela texten. I några enstaka fall var den dock bristande vilket påverkar samspelet. Vid analysen av samspelet identifierades även de grafiska representationernas funktion. Studien visar att avbildning är den vanligaste funktionen följt av förtydligande funktion. Dekorativa bilder förekom sällan, endast tre sådan upptäcktes. Överlag visar resultatet att samtliga undersöka läromedel innehåller semiotiska modaliteter och att dessa har ett gott samspel. Detta kan bidra till större förståelse och nå flera läsare, då informationen presenteras sammanhängande och på olika sätt. Trots detta är det viktigt att läraren är medveten i sina didaktiska val, för att de multimodala inslagen ska kunna nå sin fulla potential.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur multimodala två läromedel för årskurs tre är.Läromedlena som ska undersökas är Mera favorit matematik 3B och Matte direkt safari 3B. En faktori denna underökning är hur elever med dyslexi använder sig av bildstöd. Den förstafrågeställningen är hur läromedlena är utformade för att utveckla elevers multimodala förmåga.Den andra frågeställningen är hur bild och text samspelar i dessa läromedel. Den tredjefrågeställningen är vad det finns för bilder i läromedlena som enbart är dekorativa. Denna studieär i första hand kvalitativ, men med inslag av en kvantitativ undersökning. Undersökningengjordes genom att identifiera och analysera läromedlenas design enligt den sociosemiotiska teorin.Resultatet visade att läromedlena har en väl genomtänkt design som kombinerar skrift och bild påett multimodalt sätt. Elever med dyslexi får det bildstöd de behöver av dessa läromedel.

Studien fokuserar på problemlösning inom matematik. Studien åskådliggör tillgängligheten av olika modaliteter i problemlösningsuppgifter inom två läromedel för årskurs 6. En jämförelse och analys besvarar vilka modaliteter som finns tillgängliga och dess roll samt på vilket sätt eleverna uppmanas att använda modaliteterna i problemlösningsprocessen. För att förenkla studien har en analysmodell använts med fokus på det socialsemiotiska multimodala perspektivet. Inom socialsemiotiken finns begreppet multimodalitet som tar sin utgångspunkt i olika slags modaliteter, exempelvis ord, symboler och gester som behövs för att tolka världen och skapa mening. Resultatet visar att det finns ett flertal modaliteter som är tillgängliga i problemlösningsuppgifterna och att dess roll ser olika ut. Diskussionen visar att läromedlen ofta ger en given modalitet och att eleven inte uppmanas att välja. Det behövs därför större utrymme för eleven att själv välja modalitet.

Nyanlända elever har olika erfarenheter och kunskaper när de börjar skolan i Sverige. Det är viktigt att lärarna får en uppfattning om elevernas förkunskaper för att på så sätt stötta deras kunskapsutveckling (Nilsson & Bunar, 2016, s. 400). Eleverna bör få passande läromedel samt en anpassad undervisning för att kunna nå kunskapskraven. En stor påverkan på nyanlända elevers språkutveckling samt kunskapsutveckling, är bland annat att dem får kommunicera en hel del på svenska. Det är bra att nyanlända elever får använda läromedel som innehåller muntliga uppgifter och uppgifter som underlättar förståelsen. Med hjälp av illustrationer kan elever oftast få en förståelse om vad en text handlar om, därför är det bra om läroböcker har relevanta illustrationer till tillhörande text. Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan illustration och text i två tryckta läroböcker samt vilka gemensamma uppgifter som går att utföra med hjälp av de valda läroböckerna. Studien riktar sig i ämnet svenska som andra språk och till elever i årskurs 4-6. Den metod som användes för denna undersökning är en läromedelsanalys och bygger på en kvalitativ textanalys, där frågor till läroböckerna ställts och besvarats. Studiens teoretiska utgångspunkter består av multimodalitet och sociokulturell teori. Analysen visade att de flesta illustrationer samverkade med tillhörande text. Det visade även att illustrationerna kunde fungerar som en komplettering till den skrivna texten. De illustrationer som gav stöd till texterna i de valda läroböckerna föreställde ord eller begrepp i de skrivna texterna. Det förekom även, för oss, irrelevanta illustrationer, nämligen sådana som inte hade någon koppling till den tillhörande texten och på så sätt inte stödjer läsarens förståelse. Analysen visade även att det förekom flera olika varianter för gemensamma uppgifter som eleverna kunde utföra tillsammans samt att vissa uppgifter gick att ändra från exempelvis ”par-uppgift” till ”helklass-uppgift” eller tvärtom. Vidare visas att det har en stor betydelse att illustrationer samspelar med tillhörande text för elever som lär sig svenska språket som andraspråk. Detta kunde man som läsare lägga märke till då en tolkning av illustrationerna krävdes för att stärka textens innehåll i flera skrivna texter och övningar i båda läroböckerna. Det visar även att de uppgifter som ska lösas i par eller grupp, är en fördel för nyanlända elever då uppgifterna kräver att eleverna kommunicerar med varandra.

Sammanfattning Vi vill med denna kunskapsöversikt ta reda på hur matematikundervisning bortom boken kan bedrivas baserad på aktuell forskning. Denna kunskapsöversikt handlar om hur forskningen kring multimodalitet i matematikundervisning ser ut. Syftet är att beskriva vad som kännetecknar forskning inom ovanstående arena. Syfte och frågeställning Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga forskning om multimodalitet inom undervisning imatematik. Forskningsfrågan som denna kunskapsöversikt ämnar att besvara är följande: Vad kännetecknar forskning om multimodalitet inom matematikundervisningen? Metod Kunskapsöversikten baseras på artiklar inhämtade från riktade litteratursökningar från två referensdatabaser, ERIC och Proquest. Vi använde oss av tunktering som sökstrategi för att hitta variationer av multimodal och matematik. Urval Urvalet av studierna samlades in genom litteratursökningar i nämnda referensdatabaser. Urvalskriterierna som ligger till grund för kunskapsöversikten är att artiklarna ska ha multimodal* och math* i titeln, att artiklarna är Peer Reviewed och publicerade i en vetenskaplig tidskrift samt att det är tillgängliga och gratis att få tag på. I slutändan valdes sex artiklar ut för att användas och ligga till grund för denna kunskapsöversikt. Resultat Resultatet visar att det är fördelaktigt att använda sig av multimodalitet i matematikundervisningen. Vidare visar resultatet att forskningen kring fältet är relativt ungt och fortfarande outforskat. Studierna har stor geografisk spridning. Dock fann vi ingen forskning från Sverige. Avslutningsvis så visar resultatet en heltäckning av alla multimodala teckenvärldar.