Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning det finns möjlighet till  interaktion mellan undervisningens deltagare i de undersökta läromedlen samt att undersöka relationen mellan verbal text och bild i de utvalda läromedlen. Studien är en multimodal textanalys med inslag av både kvantitativa och kvalitativa mått där fem läromedel i engelskämnet för årskurs tre har undersökts. Läromedlen som undersöktes är Learn English, Happy, Good stuff GOLD, Champ samt What’s up?. Studien består av två analyser vars analysmodeller är baserade på studiens två teorier, det sociokulturella- samt det socialsemiotiska perspektivet. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och, därmed, kommunikationens centrala roll för lärande, undersöker den här studien i vilken utsträckning läromedlen betonar enskiltelevarbete respektive arbete: i par, i mindre grupper samt i helklass. Studien undersöker även i vilken utsträckning eleverna får respondera till förinspelad/uppläst text i läromedlen. Utgångspunkten i det socialsemiotiska perspektivet, vilket har liknande idéer som det sociokulturella perspektivet, betonar också vikten av den kommunikation som sker mellan olika individer samt hur resurser används inom kommunikation. Hur resurser används inom kommunikation innebär här om resurserna hjälper eleverna till ytterligare förståelse. Utifrån detta har en befintlig modell från Danielsson och Selander (2014) bearbetats för att undersöka i vilken utsträckning kategorierna: bildtyp, rumslig närhet samt samspel mellan verbal text och bilder förekommer i läromedlen. Analyserna har utgått från frågeställningarna: · I vilken utsträckning finns möjlighet till  interaktion mellan undervisningens deltagare i de undersökta läromedlen?· Hur ser relationen ut mellan verbal text och bild i de studerade läromedlen?Resultaten visar att alla de analyserade läromedlen innehåller alla kategorier för interaktion som studien tog utgångspunkt i. Det fanns dock en variation i vilken utsträckning läromedlen bidrog till enskilt arbete respektive olika former av interaktion. Ett av de resultat som har påvisats är att den vanligaste typen av övningar som återfinns i samtliga läromedel är övningar där eleverna ska arbeta enskilt. Detta resultat korrelerar inte med den forskning och teori som lyfts upp och tillämpas i studien, där vikten av interaktion för elevers lärande är central. Resultaten på analys 2 visar till att samtliga analyserade läromedel uppvisar visuell närhet och kongruens mellan verbal text och andra semiotiska modaliteter, trots detta påvisas även här olikheter gällande i vilken grad detta uppfylls i de olika kategorierna. De bilder som förekommer i samtliga fem analyserade kapitel är föreställande och illustrativa, dessutom återfinns även dekorativa bilder i fyra av fem kapitel. Baserat på studiens resultat kan slutsatsen dras att alla läromedel tillämpar alla de undersökta kategorierna, dock i olika utsträckning. I samtliga läromedel är övningar där eleverna ska arbeta enskilt de som främjas mest samt att olika typer av bilder kombineras samtidigt som det återfinns kongruens mellan verbal text och bild.

Detta arbete undersöker hur bildstöd och bildskapande kan användas inom svenskundervisningen, vilka för- och nackdelar som finns med dessa estetiska undervisningsmetoder och vilka teorier det finns som relaterar till detta. Utifrån en sammanställning av ett större antal källor av diverse slag kom vi i korta drag fram till följande: För det första, teorierna som är av störst relevans för detta ämne är de som berör literacy, multimodalitet, kreativitet, föreställningsvärldar, arts integration, bilskapande och bildstöd. För det andra, bildstöd kan underlätta elevernas förståelse av lärarens lektioner, men många lärare känner sig obekväma med att använda sig av bilder som stöd eftersom de inte vet hur de ska gå till väga. För det tredje och sista, bildskapande kan engagera elever och främja deras lärande om det används på rätt sätt, men många lärare saknar såväl kunskap som resurser för att kunna använda denna undervisningsmetod på ett effektivt sätt och reducerar ofta bildskapande till rent tidsfördriv istället. Utifrån allt detta framstår det i vår mening som viktigt att forska vidare om hur lärare kan få stöd och utbildning när det gäller användningen av estetiska undervisningsmetoder så att de blir mer bekväma med att använda sig av bildstöd och bildskapande på ett effektivt sätt för att främja elevernas lärande.

Detta är ett examensarbete med programinriktningen informativ illustration. Arbetet är centrerat kring bildtyper i informationsmaterial om ADHD hos vuxna. Detta då bildtyperna kan ha en positiv inverkan på anhörigas förståelse av relevant information. I projektet har insamlad empiri kommit från intervjuer som jag har utfört samt publicerat material från Riksförbundet Attention, Socialstyrelsen och NKA. Empirin har tillsammans med teori om multimodalitet och semiotik hjälpt mig att besvara frågeställningen. Syftet med arbetet är att ta fram ett nytt gestaltningsförslag som ska kunna vara som ett exempel. Detta för hur bildtyper kan implementeras för att kunna ha en positiv inverkan på anhörigas förståelse av relevant information. Detta skulle slutligen kunna leda till att man som anhörig vill ta en mer aktiv roll och göra stöttande insatser för sina anhöriga som handskas med diagnosen.

Inriktningen för den här litteraturstudien är multimodala texter i lågstadieundervisningen, eftersom samhällets utveckling ställer nya krav på såväl undervisning som lärare. Syftet är att sammanställa hur användandet av multimodala texter behandlas i forskning inom yngre elevers språkundervisning. De frågeställningar som besvaras är: Hur påverkas elevers läs- och skrivförmåga av att läsa och skriva multimodala texter i årskurs F-3? Vilka eventuella utmaningar medför användandet av multimodala texter för lågstadielärare? Den teori som återkommer i litteraturstudiens resultat är sociokulturell teori. Det analyserade materialet består av både nationella och internationella studier, presenterade i form av vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling och ett bokkapitel. Resultatet visar att multimodala texter i undervisningen kan påverka utvecklandet av elevers läs- och skrivförmåga antingen positivt eller negativt, utfallet beror på lärarens kompetens och planering.

Syftet med föreliggande undersökning är att synliggöra svensklärares förhållningssätt samt vilka strategier som de anser vara gynnsamma för flerspråkiga elevers språkutveckling i språkligt heterogena klassrum. Forskningsfrågorna är på vilka sätt lärare menar att de ger flerspråkiga elever rika möjligheter till god språkutveckling inom svenskämnet samt vilka förhållningssätt och strategier som de anser är gynnsamma för språkutvecklingen. De teoretiska utgångspunkterna är den närmaste utvecklingszonen, stöttning, Jim Cummins fyrfältsmodell för språkutveckling, multimodala aspekter av stöttning samt inkludering. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod för att fördjupa våra kunskaper inom ämnet. Metoden som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, samt tre lärare som besvarade frågorna skriftligt. Resultatet visar att lärarna ser elevernas tidigare erfarenheter och intressen som ett stöd för att utveckla elevernas språkutveckling. Vidare visar resultatet på betydelsen av social och kognitiv inkludering och hur det på olika sätt gynnar elevernas gemenskap likväl som att elevens språk- och kunskapsutveckling gynnas av att vara inkluderad. Lärarna uttrycker också sin medvetenhet kring fördelarna med transspråkande strategier, men trots det använder flertalet av våra lärare inte denna strategi i undervisningen. Lärarna framhåller dessutom hur interaktion och samspel ger rika möjligheter till språkutveckling. Genom att läraren använder multimodala verktyg i det språkligt heterogena klassrummet görs undervisningen mer explicit och eleverna kan befästa sina kunskaper genom olika sinnesintryck. Slutsatserna i vår studie är att lärarna ger eleverna goda möjligheter till att samspela och interagera. Särskilt framgångsrika förhållningssätt och strategier i det språkutvecklande arbetet i språkligt heterogena klassrum är kooperativa strukturer, multimodalitet och genrebaserad undervisning.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver hur de arbetar med högläsning för att främja barns litteracitetsutveckling. Vi valde att undersöka detta, eftersom vi efter våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder, hade delade tankar om hur förskollärare arbetar med högläsning i förskolan. Därför valde vi att undersöka detta för att skapa oss en förståelse för hur det ser ut i verksamheten, det vill säga hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt med högläsning, och inte bara hur vi ser det som utomstående. De teoretiska utgångspunkterna vi använder oss av i studien är litteracitetsperspektivet, begreppet framväxande litteracitet och begreppet multimodalitet. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare intervjuades. Intervjuerna genomfördes digitalt via en digital app som heter Zoom och vi använde oss av 10 intervjufrågor. Resultatet i studien visar utifrån förskollärarnas beskrivningar att de arbetar med en regelbunden högläsning. Förskollärarna beskriver att de använder sig av olika strategier för att strukturera upp en högläsningsstund som skapar förutsättningar för barnens litteracitetsutveckling. De olika strategier som förskollärarna beskriver att de använde sig av var att dela in barngrupperna i mindre grupper. Resultatet visar utifrån förskollärarnas beskrivningar att deras arbete med högläsning stärker barnens språk. Förskollärarna beskriver att deras arbete med högläsning kan stärka barnens ordförråd, läsförståelse och förståelse för nya ord och begrepp. Vidare visar studiens resultat utifrån förskollärarnas beskrivningar att de hela tiden använder sig av en multimodal kommunikation när de läser för barnen, men att barnen också använder sig av en multimodal kommunikation tillbaka.Nyckelord: Emergent literacy, förskollärare, högläsning, literacy, multimodalitet

Då jag under en längre tid av mitt yrkesverksamma liv arbetat på en mångkulturell skola har jag funderat på hur undervisning och kommunikation sker i en slöjdsal.Syftet med arbetet är att undersöka, beskriva och analysera samspelet mellan elever och slöjdlärare samt elever som har olika modersmål sinsemellan och hur kunskapen om samspelet kan tillämpas för att elever med annan språkbakgrund skall kunna uppnå de av Skolverket uppställda mål i allmänhet.För att angripa ämnet har jag valt att tillämpa ett interkulturellt perspektiv utöver Vygotskis teorier om den proximala utvecklingszonen samt tillämpa diskursanalys som metod. Metodvalet för denna undersökning föll på observationer i hur elever kommunicerar i slöjdsalen.Denna studie visar att slöjdföremålet har betydelse för samspelet mellan nyanlända elever, läraren och andra elever som samspelets inverkan som i stort sett består av icke-verbal kommunikation. Vidare visar observationerna att multimodala resurser (gester, kroppsspråk, bilder och text) har stor betydelse för att nå uppsatta mål i slöjdsalen. Analysen visar också att samspelet mellan eleverna och läraren till stor del vid sker slöjdföremålsskapande, vilket i sin tur ger eleverna baskunskaper och de lär sig ämnesspecifika ord.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare anpassar och planerar sin undervisning för att kunna kommunicera ämnesinnehåll i teknik med nyanlända elever. Studien genomfördes på en skola i utkanten av en svensk stad. På skolan går det bara flerspråkiga elever och de nyanlända eleverna direktinkluderas i klasserna. Under veckan har de nyanlända eleverna studiestöd på svenska i mindre grupp och det är ett sådant lektionspass i teknik i åk 6 som är studerat.Läraren intervjuades både före och efter det filmade lektionspasset. Läraren är utbildad grundskollärare MaNO 1-7 och behörig att undervisa i teknik sedan 1995. Gruppen bestod vid det aktuella tillfället av tre elever som varit i Sverige mindre än ett år och de hade inget gemensamt verbalspråk förutom den svenska de hunnit lära sig på sin tid på skolan. Empirin utgjordes av en lärares skriftliga planering, digitalt bildspel som användes under lektionen, ett filmat lektionspass och två intervjuer.Vid analysen av materialet användes två teoretiska ramverk. Socialsemiotik för att titta på multimodal kommunikation och designteori för att fånga upp hur läraren designat sin undervisning för att möjliggöra multimodal kommunikation.Resultatet visar att de två närvarande diskurserna, teknikundervisning och undervisning-av-nyanlända, smälter samman och en ny hybriddiskurs som benämns undervisa-nyanlända-i –teknik. Det påverkar lärarens design och möjligheter att kommunicera ämnesinnehållet utan tal och skrift planeras in redan från början. Planerade uttryckssätt är bilder och Widgitsymboler. Lärarens design möjliggör även oplanerade uttryckssätt, exempelvis användandet av föremål och digitala bilder. Ytterligare två uttryckssätt används i stor utsträckning vilket är något som bara sker enligt läraren. Gester och aktiviteter med sin egen och elevernas kroppar används genom hela lektionspasset vilket läraren inte riktigt har funderat över förrän hen fick se delar av det filmade materialet under efterintervjun. Utöver tal och skrift går det alltså att identifiera sex uttryckssätt som läraren använder sig av. Uttryckssätten kombineras i ensembler och endast tal och skrift används i stort sett aldrig. Ämnesinnehållet i teknik blir på så sätt synligt och begripligt för eleverna och de kan erbjudas en anpassad ämnesundervisning utan att den kognitiva nivån sänks.Nyckelord: teknikundervisning – nyanlända – multimodalitet – design - diskurs / The purpose of this thesis is to study how teachers can communicate content with newly immigrated students in technology education. The study was conducted at a school in the outskirts of a Swedish city. All the students in the school has other languages than Swedish as their first language. A teacher teaching a smaller group of newly immigrated students was interviewed and a technology lesson was videotaped. The students in the smaller group has been in Sweden less than a year and they don’t share any national language with each other. The teacher’s written lesson plan and presentation used during the lesson were also parts of the empirical material. Two theoretical frameworks were used to analyze the material, multimodal discourse and didactical design. These frameworks’ keywords, discourse, design, production, modes, framing, settings and transformation are the foundation of the analysis. The result of the study shows a multimodal discourse where the teacher uses six different semiotic resources besides speaking and writing to communicate the content of the subject. The use of pictures, symbols and gestures is a part of the teacher’s explicit design, which is discussed during an interview. During the lesson the teacher also communicates through implicit modes like artefacts, drawings and actions with the body. Commonly the teacher combines the modes in ensembles. The teacher is interview both before and after the analyzed lesson and reflects on the present discourses. Two previously documented discourses: technology education-discourse and teaching newly immigrated-discourse emerge to a new and hybrid discourse that essentially reflect a teaching technology to newly immigrated-discourse.

Bakgrund Denna undersökning grundar sig på tidigare forskning samt litteratur som behandlar den ojämställdhet som förekommer när det gäller skildringen av manliga och kvinnliga karaktärer i barnlitteratur. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka två normkritiska bilderböcker med fokus på att granska och analysera om de bryter mot könsroller och i så fall hur. Denna studie är en kvalitativ textanalys där bilderböckerna har analyserats, för att se vilka mönster som framträder när det gäller könsnormer. Resultat Resultatet av studien visar att de båda barnböckerna delvis lyckas förmedla ett normkritiskt förhållningssätt när det kommer till hur karaktärerna presenteras i böckerna. Det råder ett dubbelt budskap i de båda böckerna, vilket leder till att man som läsare kan misstolka skildringen av karaktärerna som presenteras i respektive barnbok. Studien påpekar att pedagoger görs medvetna om förlegade könsmönster i barnböcker samt att kritisk granska den barnlitteratur som erbjuds under lässituationerna med barnen för att på så sätt utmana barns idéer om könsnormer.

Vattnets kretslopp presenteras oftast med hjälp av ett diagram som illustrerar cykelns cirkulära bana, dock råder det problematik för eleverna att förstå de samband och händelseförlopp som sker inom detta kretslopp. Forskning visar att undervisningen om vetenskapliga fenomen, som vattnets kretslopp, kan hamna på en hög abstraktionsnivå. Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på vad forskning säger om hur elever tillskansar sig kunskap om naturvetenskapliga fenomen och hur läraren kan anpassa undervisningen för att skapa en pedagogisk förståelse hos eleverna. Vilka metoder kan läraren använda för att skapa lärande hos elever om vattnets kretslopp inom naturvetenskap i årskurs F-3? För att besvara frågeställningen har vi tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier inom naturvetenskap med fokus på vattnets kretslopp. Vårt resultat framhäver multimodala arbetsformer som visat sig vara mest lämpade för att undervisa om vattnets kretslopp. Multimodalitet visar att elever får en positiv inställning till ämnet och möjlighet att vara delaktiga, vilket leder till en mer detaljerad förståelse. Det råder dock tveksamheter ifall dessa metoder är anpassade för alla elever. För att implementera multimodala metoder i undervisningen krävs goda ämneskunskaper hos läraren för att kunna stötta eleverna i deras lärprocesser.