Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka ämnesområden som fokuseras, samt hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa använder olika modaliteter i sin undervisning. •        Vilka modala verktyg använder lärare i idrott och hälsa sig av för att organisera planera och genomföra aktiviteter som bidrar till elevernas lärande? •        Vilka ämnesområden fokuseras och vilka didaktiska ställningstaganden gör lärare i idrott och hälsa vid valet av en aktivitet? Metod Studien utfördes med en semistrukturerad intervju på 5 lärare från olika gymnasier i Sverige. Studien utgick ifrån en tematisk kvalitativ analysmetod och är skriven utifrån ett multimodalt perspektiv och hur det kan påverka undervisningen. Resultat Resultat visar att undervisning tenderar att kretsa kring kunskapsområdet rörelse och friluftsliv får en mindre roll med enstaka friluftsdagar och orientering. Hur lärarna väljer att lägga upp sin undervisning tenderar att skilja sig mellan lärare som jobbat innan övergången till Lgy 11 och de som började undervisa efter. Där de förstnämnda lärarna lägger ett stort fokus på praktik som modalitet med vissa delar teori och de sistnämnda försöker att ha fler renodlade teorilektioner i sin undervisning. Studien visar vidare att lärarna skapar en varierande undervisning där dans, träningspraktiker, orientering och lagspel dominerar där de pendlar mellan lärarcentrerad undervisning och elevcentrerad undervisning. Slutsats Undervisningen skiljer sig mellan lärarna, de skapar sin undervisning utifrån de förutsättningar, skolan de undervisar i ger. Det skiljer sig en del mellan skolorna i vilka modala verktyg och material som finns till hands, vilket tvingar lärarna att göra didaktiska Ställningstaganden som inte alltid är fördelaktiga för undervisningen. Våra resultat pekar på att styrdokumenten skulle kunna förtydligas vilket skulle underlätta lärarnas arbete, samt att ämnesspecifik fortbildning och multimodala verktyg som litteratur och metoder som stimulerar flera sinnen att medverka vid inlärning hos eleverna skulle kunna vara värdefulla resurser för att underlätta lärarnas arbete med undervisningen. / Aim  The purpose of the study is to investigate which subject areas are focused on, and how upper secondary school teachers in the subject sports and health use different modalities in their teaching. •        What modal tools do teachers of sports use and get rid of to organize, plan and carry out activities that contribute to students' learning? •        Which subject areas are focused on and what didactic positions do teachers in sports and health make when choosing an activity?  Method The study was conducted with a semi-structured interview of 5 teachers from different upper secondary schools in Sweden. The study is based on a teamed qualitative analysis method and is written from a multimodal perspective on teaching. Results Results show that teaching tends to revolve around the area of ​​knowledge movement and outdoor life is given a smaller role with occasional outdoor days and orientation. How teachers choose to structure their teaching tends to differ between teachers who worked before the transition to Lgy 11 and those who started teaching after. Where the former teachers place a great deal of focus on practice as a modality with certain parts of theory and the latter try to have more pure theory lessons in their teaching. The study further shows that teachers create a varied teaching where dance, training practices, orienteering and team play dominate where they commute between teacher-centered teaching and student-centered teaching. Conclusion The teaching differs between the teachers, they create their teaching based on the conditions, the school they teach in provides. There are some differences between the schools in what modal tools and materials are available, which forces teachers to make didactic positions that are not always beneficial for teaching. Our results indicate that the governing documents could be clarified, which would facilitate the teachers' work, and that subject-specific continuing education and multimodal tools such as literature and methods that stimulate several senses to participate in students' learning could be valuable resources to facilitate teachers' work with teaching.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera hur olika multimodala metoder påverkarelevers lärande inom religionskunskapsämnet. Vi har även för avsikt att med denna översiktinspirera lärare att använda, samt reflektera över, multimodala metoder i den egnaundervisningen. Vi har utifrån frågeställningen: Hur kan lärares användning av multimodalametoder påverka gymnasieelevers lärande i religionskunskapsämnet? sökt och analyserat för ämnetrelevanta studier. Det resultat vi sammanställt representerar multimodala metoder i ett vidareperspektiv. Multimodal forskning med fokus specifikt på religionskunskap ochgymnasiestudenter är nästintill obefintlig, eller för oss svårfunnen. Vi har trots allt funnetresultat som bevisar att multimodalitet bidrar till elevernas meningsskapande, stärkaelevernas språkutveckling och stimulera deras förhållande till världen, förstärker för elevermed diverse svårigheter, öka förståelse och respekt för en okänd religion. Vi kan se attmultimodala metoder lyfts i positiva ordalag i samtliga studier, även om ett fåtal negativaaspekter kan urskiljas. Exempelvis, noggrann planering behövs för att multimodala metoderska vara funktionell. Vår slutsats är att multimodala metoder med fördel kan användas inomreligionskunskap som en positiv faktor för lärande. Vi ser samtidigt ett behov av fortsattforskning, tydligare riktad mot religionskunskap och de senare årskurserna, för att få en mernyanserad och tydlig bild av multimodala metoders effekter på lärande.

Studiens syfte var att jämföra och analysera två multimodala läroböcker, i de naturorienterande ämnena, för årskurs 1–3. Studien har utförts utifrån frågeställningarna: Hur förmedlas naturvetenskapligt innehåll genom de olika semiotiska modaliteterna i de undersökta läroböckerna? Samspelar de olika semiotiska modaliteterna i de undersökta läroböckerna? Vilka eventuella didaktiska konsekvenser får valet att använda de undersökta läroböckerna i undervisningen?  Metoden som användes var kvalitativ textanalys utifrån språkliga dimensioner och Danielssons och Selanders modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. De läroböcker som undersöktes var Boken om NO 1–3 och PULS NO-boken 1–3, samt tillhörande lärarhandledningar. Fokus i analysen var textens övergripande struktur och iscensättning, och samspelet mellan textens delar. Studien utgår från det vidgade textbegreppet. De semiotiska modaliteter som analyserats är bild, verbaltext, symboler och färg.  De huvudsakliga slutsatserna av studien är att PULS NO-boken 1–3 använder semiotiska modaliteter på ett mer genomtänkt och konsekvent sätt än Boken om NO 1–3. De semiotiska modaliteterna samspelar även mer i PULS NO-boken 1–3 än i Boken om NO 1–3. Båda läroböckerna brister dock gällande inkludering, men Boken om NO 1–3 är något mer inkluderande. Det finns flera didaktiska konsekvenser att ta hänsyn till vid användning av läroböckerna i undervisningen. Som lärare är det viktigt att använda läroböckerna på ett medvetet sätt och att stötta eleverna genom bland annat textsamtal och vägledning i avkodning av multimodala texter. Lärarhandledningen för PULS NO-boken 1–3 erbjuder mer vägledning, särskilt gällande tolkning av modaliteter, än lärarhandledningen för NO-boken 1–3. Vikten av att granska och analysera den lärobok som används i undervisningen betonas i slutsatserna från studien. Dels för att säkerställa att innehållet speglar gällande styrdokument, dels för att synliggöra vilken mening och vilka värderingar ett visst läromedel ger. Genom att synliggöra dessa aspekter kan lärare väga upp för eventuella brister i läroböckerna. Sammantaget visar studien att läroböckerna, som gavs ut år 2011 respektive år 2013, är i behov av uppdatering.   Nyckelord: Didaktik, Lågstadiet, Läroböcker, Textanalys, Multimodalitet, Naturorienterande ämnen.

I denna studie undersöktes olika bilders funktion i två läroboksserier för årskurs 2 och 3 med ursprung i olika länder. Den ena läroboksserien grundar sig i en svensk matematiktradition och den andra i singaporiansk. Utifrån tidigare forskning kring bilder i läroböcker klassificerades olika typer av bilder som mer eller mindre funktionella för lärande. Studien utgick från ett multimodalt teoretiskt perspektiv där lärande ses som en utveckling av teckenskapande och tolkande förmåga och läroboken som designad och påverkad av den kontext i vilken den skapats. Förutom verbalspråklig skrift ses text som bestående av bilder, symboler och andra teckensystem, där alla olika system bidrar till en helhet.  Resultatet av studien visade att de två läroboksserierna hade både likheter och skillnader när det kom till vilken funktion bilder hade i aritmetiska problemlösningsövningar. Bilder som representerar hela det numeriska innehållet i övningen, vilka visat sig funktionella för lärande, förekom i begränsad andel i de båda läroboksserierna. Båda läroboksserierna hade däremot en stor andel bilder som kan konkretisera innehållet i det matematiska problemet. Dekorativa bilder, en typ av bild som inte ses som funktionell för lärande, förekom inte alls i läroboksserien med ursprung i singaporiansk matematik, medan de utgjorde ungefär en femtedel av bilderna i serien med ursprung i svensk matematiktradition. En slutsats som drogs var att designen av läroboken och de skillnader som påvisades mellan läroboksserierna kan påverka hur teckenskapande och teckentolkande ter sig i klassrummet.

IKT (informations- och kommunikationsteknologi) används i allt högre omfattning i undervisningen. Frågan är om och hur undervisningen förändras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur användningen av IKT inverkar på elevernas agerande i några olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrån hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fått tillgång till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehållet för studien. Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera. Datamaterialet har transkriberats och analyserats genom interaktionsanalys. Vid analysen har ett ramverk bestående av socialsemiotik och affordance använts. Resultaten visar att elever söker efter liknande sätt att agera oavsett om de använder IKT eller inte, framförallt att hitta vägar för att kontrollera sina svar. Resultaten visar även att eleverna använder olika semiotiska resurser i sin kommunikation samt att de tillgängliga representationerna påverkar valet av semiotisk resurs. Det är sällan som en talad mening ger hela budskapet, meningsutbyten sker i regel genom en interaktion mellan olika resurser. Videofilmning har varit en användbar metod för att dokumentera olika semiotiska resurser.

Läroböckerna har ett stort inflytande över undervisningen i de naturorienterande ämnena. Idag finns det inte någon organisation som frekvent granskar de läromedel som används i skolorna. Det är upp till läraren själv att granska lärobokens innehåll och undersöka om dessa stämmer överens med styrdokumenten. De naturorienterande ämnena innehåller många abstrakta begrepp och komplexa system, däribland vattnets kretslopp. Denna studie syftar till att analysera hur vattnets kretslopp beskrivs i läroböcker utifrån ett multimodalt textfokus. Mer specifikt drivs studien av frågorna vilka semiotiska modaliteter används i läroböcker för att beskriva detta vattnets kretslopp samt hur samspelar text och bild. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ textanalys med ett multimodalt textfokus; Modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Resultatet visar att de semiotiska modaliteter som används för att beskriva vattnets kretslopp är illustrationer, fotografier, färger, diagram, siffror, tecken som pilar samt olika typsnitt. Vidare visar resultatet att eleven endast delges begränsade förklaringar av vattnets kretslopp och egenskaper i läroböckerna. Därför hade det varit av intresse att undersöka vilka möjligheter till fördjupad förståelse och vidare arbete med vattnets kretslopp som delges i lärarhandledningen. Intressant hade även varit att undersöka hur lärare idag arbetar med multimodala texter, och hur dessa implementeras i undervisningen. Valet av visuell modell samt samspelet mellan text och bild kan vara avgörande för elevers lärande. Alla texter idag är multimodala, därför är det viktigt att läraren besitter kunskap om hur de ska arbeta med dessa för att eleverna ska kunna tolka och förstå textens innehåll.

I dag räknas Sverige som ett mångkulturellt land likt många andra länder runt om i världen. För den svenska skolan innebär det att fler språk talas och fler kulturer möts inom verksamheten, vilket ställer andra krav på lärarna och undervisningen än vad det tidigare har gjorts. Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare använder olika språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning samt om och hur lärare uppfattar att tecken som alternativ och kompletterande kommunikation kan bidra till språkutveckling hos flerspråkiga elever i årskurserna F-3. Resultatet ska ge svar på följande frågeställningar: Hur beskriver lärare att deras undervisning främjar flerspråkiga elevers språkutveckling? Hur upplever lärare att användandet av TAKK kan fungera som ett verktyg för att utveckla flerspråkiga elevers språkförståelse? Kvalitativa intervjuer av den semistrukturerade varianten har använts som metod för materialinsamlingen i den här studien. Då det är lärare som har intervjuats utifrån sina upplevelser och tillvägagångssätt har också en fenomenologisk forskningsansats inspirerat studien. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin. Resultatet visar att lärare arbetar språkutvecklande och att bildstöd, språklig stöttning samt samtal och interaktion är viktiga delar i det arbetet. Resultatet påvisar även att TAKK kan fungera som ett flerspråkigt verktyg i språkutvecklingen hos samtliga elever. / Today, Sweden is regarded as a multicultural country like many other countries around the world. For the Swedish school, this means that more language are spoken and more cultures are met within the school, which makes other demands on the teachers and the education. The purpose of the study is to gain knowledge about how teachers use different language development methods in their teaching as well as whether and how teachers perceive that signs as augmentative and alternative communication can contribute to language development in multilingual students in grades F-3. The result will answer the following questions: How do teachers describe their teaching and how it encourages the language development of multilingual students? How do teachers experience that signs as augmentative and alternative communication can serve as a tool for developing language understanding with multilingual students? Qualitative interviews of the semi-structured kind have been used as the method of gathering material in this study. Since there are teachers who have been interviewed based on their experiences and course of action, a phenomenological research approach has also inspired the study. The theoretical background of this study is the sociocultural theory. The result shows that teachers use language development methods and that images, linguistic support, as well as conversation and interaction are important parts of this work. The result also shows that signs as augmentative and alternative communication can work as a multilingual tool in the language development of all students.

Böckerna om ABC-klubben används frekvent av elever i de lägre skolåren i den svenska skolan. Studien ämnar att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka frekvensen av representation hos kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation i läseböcker för lågstadiet, samt undersöka på vilka sätt dessa kategorier framställs genom karaktärernas representation i text och bild. Studiens frågeställningar är: Vilka kategorier, som framställs genom karaktärernas representation, är mest frekvent förekommande och får mest utrymme i böckerna om ABC-klubben? Hur framställs kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation genom karaktärernas representation i böckerna om ABC-klubben? Utifrån studiens syfte och frågeställningar diskuteras på vilka sätt innehållet i böckerna erbjuder identifikation och meningsskapande för elever i de lägre åldrarna. I föreliggande studie tillämpas en kvantitativ och kvalitativ multimodal innehållsanalys av böckerna Den magiska kulan (Wänblad, 2011a), Diamantjakten (Wänblad, 2011b) och Nyckeln till skatten (Wänblad, 2012). De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens analys och resultat är Critical literacy som används som en övergripande teori, intersektionalitet som används i förståelsen för hur de olika kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation aktualiseras och samspelar, samt multimodalitet som innefattar analys av text och bild. Studiens resultat påvisar att kategorin kvinnligt genus och kategorin vit etnicitet, som framställs genom karaktärernas representation, är överrepresenterade i de tre böckerna om ABC-klubben. Dessutom visar resultatet att kategorin funktionsvariation, som framställs genom karaktärernas representation, är näst intill obefintlig. De karaktärer som tillhör kategorierna etnicitet icke-vit, manligt genus och funktionsvariation får mindre utrymme. Stereotypiserade och nyanserade framställningar av kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation påvisas genom karaktärernas representation. I diskussion kring studiens resultat har begrepp som representation, makt, hierarki, stereotyp, meningspotential, vi och de andra samt norm och normavvikande varit betydelsefulla.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om, hur och i vilket syfte lärare i årskurs F-3 använder ljudböcker i svenskundervisningen samt vilka för- och nackdelar de anser att ljudböcker har. De semistrukturerade intervjuerna med åtta lärare indikerar att ljudböcker används för att stärka elevernas ordförråd och läsförståelse. Resultatet visar även att lärare använder ljudböcker på olika sätt i undervisningen. Slutsatsen vi har kommit fram till är att lärare anser att eleverna blir mer motiverade av att läslyssna på ljudböcker. Lärare anser även att ljudböcker har många fördelar men även nackdelar. Dock har vissa intervjuade lärare inte kunnat se några nackdelar med ljudböcker i undervisningen

Ämnet matematik är mer än ett teoretiskt tillämpat ämne som enbart bör undervisas med en pappersburen bok. Istället innehåller ämnet en språklig sida som behöver bemötas och föras in iden dagliga undervisningen. Ett sätt att beskriva flera sätt att skapa mening är genom ordet multimodalitet. Multimodalitet inom matematikundervisningen beskriver hur mening kan skapas på olika sätt och genom olika medier. Vi vill med denna studie ta reda på vad som hindrar och möjliggör ett sådant arbetssätt. Syftet med vår studie är att klargöra vilka olika villkor som existerar för att bedriva ett multimodalt arbetssätt i skolans matematikundervisning, samt hur det uttrycks i den praktiska verksamheten. Nedan följer våra forskningsfrågor vi ämnar besvara i vår studie: 1. Vad finns det som möjliggör alternativt hindrar ett multimodalt arbetssätt? 2. Hur förhåller sig lärarna på en kommunal respektive Montessoriskola till ett multimodaltarbetssätt i matematikundervisningen? 3. Hur ser ett multimodalt arbetssätt i matematikundervisningen ut på en kommunal respektive på en Montessoriskola? Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av sex lärare från två olika skolor. Teorin praktikarkitektur har använts som analysverktyg och det kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska samt sociala-politiska arrangemangen har kunna tanvändas för att synliggöra olika möjligheter och hinder i praktiken. Resultatet från vår studie visar att det inte är en enskild individ som styr undervisningen, utan att det till stor del är hur praktiken sedan tidigare bedrivs som styr. En skola med en tydlig tradition kring ett arbetssätt som är multimodalt visade sig ha en fördel gentemot en skola utan en befintlig tradition kring ett multimodalt arbetssätt. Samtliga lärare som vi intervjuade från båda skolformerna visade vilja och motivation till att arbeta multimodalt, men skillnaden låg i att de inte hade samma förutsättningar på sin arbetsplats att göra det. Det fanns flera hinder i praktiken som hindrade ett multimodalt arbetssätt. Det största hindren som uttrycktes var framförallt tidsbrist, brist på kunskap samt för lite ekonomiska medel på skolan. Det som istället uttrycktes kunna möjliggöra ett multimodalt arbetssätt var lärare, arbetslag och rektor som alla ville erbjudaflera vägar till samma mål.