Med utgångspunkt från svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning på att höja matematiklärares didaktiska kunskaper, ansåg vi att vi behövde stärka våra kunskaper kring matematisk didaktik för att på så sätt stimulera våra framtida elevers inlärning i ämnet. För att få svar på vår frågeställning har vi utgått från relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lärarenkäter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lärarna vi observerat använt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. Utifrån våra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrån våra två huvudfrågor. Utifrån våra erfarenheter från vår undersökning diskuterade vi vårt resultat i en slutsats. Där kom vi fram till att genom att låta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lärandet.

Syftet med detta examensarbete är att se hur det multimodala lärandet uttrycker sig i vardagsmatematik med hjälp utav tre frågeställningar. Med hjälp utav de tre frågeställningarna vill vi ur ett barn - och pedagogperspektiv belysa deras tankar kring matematik. Vi vill även som blivande KME-lärare se hur pedagogerna på förskolan använder sig utav estetiska uttryckssätt för att belysa matematik för barnen. Samt om de kombinerar de olika uttryckssätten i sitt arbete med barnen för att gynna deras utveckling. För att besvara vår frågeställning har vi valt kvalitativ forskningsmetod med hjälp utav barnintervjuer, enkäter till pedagogerna och observationer utav både barnen och pedagogerna. Materialet vi har fått fram från vår forskning har vi sedan analyserat och diskuterat med litteraturen från vår litteraturgenomgång. Vårt resultat har visat att en lyhörd och medveten pedagog stimulerar barns matematiska utveckling under deras tid på förskolan. Resultatet visade även på att pedagogerna arbetade multimodalt (mångspråkligt) för att beröra barnens alla sinnen och utveckla deras matematiska tänkande. Vidare såg vi även ett tydligt matematiskt samspel mellan barnen, där de under lek och aktiviteter med varandra använde sig utav matematiska begrepp för att lösa problem.

I vårt arbete har vi haft två syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt där frågan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte där fokus låg på problem i processen när vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt område förståeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga område vi valt att göra förståeligt är: ”Vad är jord och var kommer den ifrån?”. Undervisningsmaterialet vi tillverkat består av sex handdockor, Cd-skiva innehållande sex sånger med tillhörande text- och ackordhäfte och en sagobok.Med projektredogörelsen vill vi åskådliggöra hur vi i förskolan och skolan kan arbeta multimodalt med elever. Under vår verksamhetsförlagda tid ute i olika skolor har vi sett brister på sådana arbetssätt, samt inte funnit undervisningsmaterial som berör vårt utvalda område. Utifrån litteratur, teorier och stöd i Lpo 94, samt egna erfarenheter har vi lyckats göra ett undervisningsmaterial, som vi har producerat själva. Fokus för examensarbetet har legat på vår egen process i tillverkningen och barns lärande utifrån estetiska läroprocesser. Vår förhoppning med arbetet är att göra ett naturvetenskapligt område förståeligt med ett kreativt undervisningsmaterial, som ger plats för möjligheter att lära på ett multimodalt vis. Vi har även fått chans att testa materialet ute i verksamheten och ser möjligheter att utveckla det vidare.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan främja barns lärande och utveckling i skolan. Vi har ställt oss frågan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta går men att den modesta estetiken är dominerande i skolans verksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav två klasslärare och tre ämneslärare i estetiska ämnen. Var och en har fått berätta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre områden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer. Vi har delat in pedagogerna i två grupper, klasslärare och ämneslärare, för att kunna finna likheter och olikheter dem emellan. I resultatet visar det sig att lärarna anser att grundtanken med kommunikation är möten mellan människor och detta strävar både ämneslärarna och klasslärarna efter att skapa i skolan. I studien kommer vi fram till att en god självkänsla och en trygghet i sig själv är viktig hos både elever och pedagoger i arbetet med estetiska uttryck i skolan. / The aim of this essay is to examine how active educators work with communication through aesthetic expressions. We have examined how work with different expressions can promote children's learning and development in school. We have asked the question whether radical and modest aesthetic can be assembled and have found it to be successful but the modest aesthetic is more dominant in school. We have used qualitative interviews and which we have interviewed five different teachers, two class teachers and three teachers with a main subject in aesthetic. Each teacher has told us about their work with students in school in these three areas: communication, multimodality and aesthetic expressions. We have also compared the class teachers and teachers with a main subject in aesthetic to be able to find similarities and differences between them. The result of the study shows that basic idea of communication is meetings between people and these are both the subject teachers and the class room teachers trying to create in school. In our study, we found out that a good self-esteem and a safety in their selves are important for both pupils and teachers in the process of aesthetic expressions in school.

Syftet med studien är att undersöka elevers textval utanför skolan med hjälp av två frågor: Vilka texter väljer eleven av egen lust att läsa utanför skolan? Vilken attityd uppfattar eleverna att skolan har till deras textval? Metoderna utgjorde dels en kvalitativ fokusintervju med två elever i årskurs 5 och dels en kvantitativ metod med en enkät riktad till 18 elever i samma klass. Jag har också tagit del av Østers (2004) studie av nordiska barns bokläsning på fritiden för att studera hennes resultat i förhållande till min studie då läsförmågan påverkas av vilka läsvanor eleven har. Elevernas svar analyserar jag mot bakgrund av begreppen multimodalitet, populärkultur och literacy. Resultaten visar på att när eleven väljer av egen lust läser pojkarna texter från populärkulturen i större utsträckning än flickorna. Elevernas uppfattning av den attityd skolan har till deras textval visar att populärkultur och multimodalitet än idag möter motstånd i skolans sfär. Både pojkar och flickor kryssade övervägande i alternativet att de endast får läsa skönlitterära böcker i skolan, trots att styrdokument och forskning pekar på potentialen att använda sig av populärkulturella texter i undervisningssammanhang. Min slutsats är att en av förutsättningarna för att lärare ska göra goda didaktiska textval är att elevernas multimodala textvärldar utanför skolan får ta plats i skolan, dvs. att inkludera elevens lustfyllda textval i undervisningen

Detta är en studie som behandlar gymnasieungdomars syn på den sex- och samlevnadsundervisning de upplevt under grundskolans årskurs 7-9. Syftet med undersökningen har varit att få en förståelse för hur ungdomarna upplever att sex- och samlevnadsundervisningen lades upp rent praktiskt, i vilken mån de själva hade inflytande över undervisningen samt vilket innehåll de anser fanns representerat alternativt inte fanns representerat. Vi har också undersökt huruvida undervisningens upplevelser skiljer sig åt mellan tjejer och killar.Vi har använt oss av kvalitativa gruppintervjuer som utgjordes av fyra stycken könshomogena ungdomsgrupper om fem personer, varav två tjej- och två killgrupper. Ungdomarna är alla 18 år och går i gymnasiets tredje årskurs. Resultatet utgörs dels av deras reflektioner om hur de upplevt undervisningen, samt också på deras egna förslag kring hur de själva vill att undervisningen ska läggas upp. Slutsatser vi kommit fram till i vår undersökning är att ungdomarna inte är nöjda med den sex- och samlevnadsundervisning de haft. De anser att det behöver vara en större variation i sättet att arbeta, att undervisningen skall hållas av någon som är kunnig och erfaren vilket de menar inte behöver vara en lärare, samt att eleverna ska ha större inflytande i undervisningens upplägg. Utöver detta har det också framkommit tydliga skillnader mellan killgrupperna och tjejgrupperna när det gäller vad de anser som viktigt i undervisningen. Tjejerna vill i högre grad att undervisningsområdet ska behandla känslor och relationer, medan killarna anser att fokus ska läggas på biologiska aspekter.

The purpose with the present study is to study a selection of preschool teachers in order to reveal their perspectives on pedagogical work with stories beyond the physical book, and the use of books in a multimodal perspective. The empirical material in the present qualitative study consists of qualitative interviews with semi structural character that has been assessed through a sociocultural perspective as well as literacy and multimodal theories. The results of the study highlight the preschool teachers’ reasoning about stories’ postproduction, the value of the story, literacy in a relation to the curriculum, multimodality and how the pedagogical work is regarded in the child group. The most significant conclusion of the reasoning of the preschool teachers is that time is not enough due to all aspects that have to be covered, which can be displayed as a higher amount of goals of ambition in the curriculum. Therefore, priorities have to be made and the stories happen to be downgraded. A further conclusion is the preschool teachers’ dedication to bring stories out of the books, and that the pedagogical work is seen in the child group through play. Reasonings about the multimodal work show encouragement of combined indication worlds, but the digital can never replace the role of the physical book in the preschool world.

Syftet är att undersöka hur IKT används i skolan och undervisningen, speciellt i svenskämnet, och utifrån vilka förutsättningar detta sker. Det är tre frågeställningar. Den övergripande frågan är Hur rekontextualiseras IKT i lärares praktik? och för att besvara det ställdes frågorna Vilka tillvägagångssätt använder sig lärare av vid användande av IKT? och På vilket sätt tar svenskämnet plats vid användningen av IKT?Arbetet skrivs utifrån ett sociokulturellt synsätt och fokuserar svenskämnet som ett multimodalt ämne. Arbetet har ett digital literacyperspektiv med IKT:s rekontextualisering går som en röd tråd. Arbetet är av kvalitativ karaktär och empirin består av intervjuer med och observation av informanter från kommunnivå, via skolnivå och till klassrumsnivå.Resultatet visar att det finns brister i kommunikationen mellan kommun och pedagoger ute i skolan liksom olika tolkningar av IKT i undervisningssyfte.Slutsatsen är att de stora tankarna och möjligheterna med IKT som den kommunala IKT-pedagogen hade, inte praktiseras i klassrummet. Från kommunal nivå till klassrumsnivå har alltså IKT rekontextualiserats i flera steg.

In this development essay, we are trying to answer how drama studies in education could develop as a subject. Through participation observations and drama lessons in a development group we investigated how drama could develop within multimodality and how this new thinking could promote the identity among the youth. Two different drama lessons and one test lesson constitute our qualitative method. The methods we mainly used were participation observation and reflection. Through Lalanders and Johanssons, Skolan och den radikala estetikens and Ziehes theories we are trying to answer our questions. One of our major observations is the relation between youth and the digital world we are living within. Our multimodal drama lesson could promote this differences and satisfy youth identity development.

Föräldrar läser allt mindre för sina barn och därför blir förskolan och dess pedagoger en viktgig del i detta arbete. Då förskolepersonalens och högläsningens betydelse på flera håll lyfts fram som viktiga delar för språkutvecklingen, vill jag därför ta reda på om de metoderna och hur arbetet med högläsning för att främja barns språkutveckling i förskolan stämmer överens med aktuell forskning kring ämnet. Utefter detta är syftet med min studie att genomföra kvalitativa intervjuer och ur ett multimodalt perspektiv studera högläsningens betydelse som undervisningsmetod för att främja språkutvecklingen i förskolan, samt om det i praktiken överensstämmer med aktuell forskning.  Det multimodala perspektivet innebär utefter Selander och Kress (2014) att det finns flera olika sätt att uttrycka, kommunicera och lära sig  på än bara genom bild och text. Detta ligger som grund i analysen av de kvalitativa intervjuerna som genomförts på fem förskolor varav två kommunala och tre privata i olika kommuner. Intervjudeltagarna var tre förskollärare och två barnskötare som jobbade i barngrupper i varierad ålder. Analysen ha genomförts med hjälp av de multimodala begreppen: multimodalitet, teckenvärldar, transduction samt tecken på lärande.  Resultaten i studien visar att pedagogerna har kunskap och en stor medvetenhet kring hur och på vilka sätt som undervisning av högläsning ska bedrivas för att det ska främja barns språkutveckling. Vidare finns det en nyfikenhet hos pedagogerna för vidareutbildning för att få ytterliggare kunskap. Det visade sig även att interaktion, samspel och samhandling är viktigt mellan pedagoger och barn och att barnen själva får vara med och delta i högläsningen för språkutvecklingen.